Nya anvisningar om munskydd och vaccinationer inför skolstarten – distansskola bara i enskilda fall

Det är stora regionala skillnader i coronaläget. Därför kan det bli mer distansundervisning på vissa håll, säger Utbildningsstyrelsens nya generaldirektör Minna Kelhä.

Något allmänt beslut om distansundervisning är inte att vänta, men enskilda skolor eller klasser kan bli tvungna att studera på distans om läget så kräver.
Erik Sandström/SPT
05.08.2021 17:05 UPPDATERAD 05.08.2021 17:13
Pandemin har visat hur viktigt för inlärningen det är att må bra i vardagen. Det säger Minna Kelhä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen, på en presskonferens inför terminsstarten.
– Vi vet att det har uppstått ett glapp i välbefinnandet.
Kelhä inledde arbetet som generaldirektör i juni och arbetade tidigare som statssekreterare för undervisningsminister Li Andersson (VF). Enligt Kelhä vill Utbildningsstyrelsen stödja skolpersonalen så att skolorna kan satsa på såväl psykiskt som fysiskt och socialt välbefinnande. Coronaläget är ändå sämre än hon hade hoppats på.
– Det är stora regionala skillnader och på vissa områden kommer det att bli möjligt att ha mer närundervisning än på andra håll.
På ett riksomfattande plan är utgångspunkten ändå att återgå till närundervisning.
– Såväl personalen som cheferna har haft det svårt under coronatiden och nu måste vi hitta verktyg för att stödja dem, säger Kelhä.
Minna Kelhä, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen, säger att pandemin har lett till vissa glapp i välbefinnandet som nu ska tas igen.

Munskydd och vaccin

Vid Utbildningsstyrelsen hoppas man att skolorna nu ska kunna satsa på återhämtning. Vissa områden har ändå övergått till den allvarligaste coronafasen,fasen för samhällsspridning, och vissa skolor tvingas fokusera mer på att hantera coronaläget.
– Nu då skolorna börjar och småbarnspedagogiken är öppen, så är det väldigt viktigt att satsa på hälsosäkerhet, säger Laura Francke, jurist vid Utbildningsstyrelsen.
Institutet för hälsa och välfärd och Undervisnings- och kulturministeriet publicerade nya anvisningar till skolor och daghem på torsdagen. Francke säger att det huvudsakligen är samma rekommendationer som tidigare som gäller.
– Nytt för i år är att användningen av munskydd och vaccinationer betonas i högre grad.
Skolorna ska fortsättningsvis påminna om god handhygien och hosthygien. Luftombytet ska göras så effektivt som möjligt, närkontakt ska undvikas och olika grupper ska hållas åtskiljs.
– Det kan bli krångligt att hålla isär grupperna till exempel vid lunchen eller då man förflyttar sig mellan olika utrymmen. De situationerna behöver tänkas igenom.
På andra stadiet gäller inte samma krav om att hålla isär grupper, där gäller i stället avstånd på minst 2 meter. Enligt Francke finns vissa undantag som gäller till exempel inom yrkesutbildningen då det är omöjligt att hålla avstånd, men för det mesta gäller tvåmetersregeln.
För personer som åkt på resa till ett riskområde gäller självisolering tills man fått ett negativt coronatestresultat. Barn som är födda 2006 och senare ska hållas i karantän så länge som föräldrarna väntar på sitt testresultat.
Enligt rekommendationerna ska personalen förflytta sig så lite som möjligt mellan olika arbetsplatser.
Läropliktsreformen bär också med sig en förändring med tanke på coronasäkerheten. Eftersom skolgången ska vara gratis så ska också de obligatoriska munskydden vara det för dem som den förlängda läroplikten gäller.
– Det är ingenting som hindrar skolorna från att även dela ut munskydd till andra, säger Francke.

Hur troligt är det att skolorna måste återgå till distansundervisning?

– Något sådant beslut är inte att vänta på bred skala, men lokalt är det möjligt. Det är till och med troligt att en klass eller grupp någonstans måste övergå till distansundervisning, men de besluten är väldigt lokala.
Francke säger att skolorna nu måste satsa på framtidstro, oberoende av vilken årskurs det är frågan om.
– Det har varit en tung period och unga behöver tro på framtiden, det är en av skolans viktigaste uppgifter just nu.

Läropliktsreformen

Den förlängda läroplikten trädde i kraft den första augusti. Det betyder att den första årskullen nu måste fortsätta utbilda sig efter grundskolan.
– Bakgrunden till reformen är att de som har mer utbildning lider klart mindre risk att marginaliseras, säger Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen.
Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen, säger att riksdagen vid behov kan bevilja ytterligare pengar för läropliktsreformen.
Upp till 600 unga som har blivit utan studieplats berörs i år av reformen, möjligtvis lite färre eftersom det finns vissa utbildningar som inte syns i statistiken. Det ligger nu på kommunernas ansvar att se till att de unga fortsätter utbilda sig. I samband med reformen ska studierna på andra stadiet också bli kostnadsfria.
– Alla ska kunna bli studenter utan kostnader. Men om någon till exempel studerar musik och behöver en ny tuba så betalar skolan inte för det, så det finns vissa undantag.
Det har budgeterats 22 miljoner euro för reformen i år. Kostnaderna ökar sedan stegvis till 129 miljoner euro år 2024 då allt fler unga berörs av reformen.
– Om pengarna inte räcker har regeringen och riksdagen signalerat att de kan skjuta till ytterligare medel, säger Torsell.

ANDRA LÄSER