Lokalproducerad mat är i ropet, men när det gäller fisk har vi långt kvar att gå. Enligt statistik från Naturresursinstitutet Luke äter vi oftast fisk någon annanstans ifrån än Finland. År 2018 konsumerade finländarna knappt 4 kg inhemsk fisk medan den importerade andelen var 9 kg fisk per person. Vi åt alltså mer än dubbelt så mycket importerad fisk som inhemsk.
Strömmingsmarknaden som ordnas på Salutorget i Helsingfors den 2–8 oktober är ett ypperligt tillfälle att bekanta sig med lokala fiskare och deras fina råvaror. Men samtidigt kan man med fördel fundera på varför strömmingen betraktas som en delikatess, medan mört, id, braxen, nors, simpa, lake och gädda ofta ratas.
Låt inte fiskbenen vara ett hinder
Mörtfisk har länge haft en status som skräpfisk i vårt land, men smakmässigt är det inget fel på mörtfiskarna; mörten är mycket mild i smaken medan mest fisksmak finns i braxen.
– Man kan göra hur läcker mat som helst av dessa fiskar, det finns bara ett ”men” och det är benen. Ben i en fisk – kan det verkligen hindra oss från att äta den? Som jag ser det är det endast en hanterings- och tillredningsfråga, dessutom skulle vi må bättre av att få i oss mera mineraler ur fiskens ben bara vi får dem i en ätbar form där vi inte reagerar negativt på dem, säger Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm.
Ett annat ”men” är att det kan vara svårt att få tag på smartfisk. Det lönar sig att fråga efter smartfisk i fiskdisken, eller vara i direkt kontakt med en lokal fiskare.
Beroende på var i landet man befinner sig varierar fiskarterna som vi anser vara outnyttjade.
– Enligt ett gammalt talesätt går det dåligt om man serverar en Kasköbo eller Larsmobo gädda – då kan man bli i strid för resten av livet. Medan gäddan uppskattas i andra delar av landet, säger Storm.
Marthaförbundet deltar i strömmingsmarknaden hela veckan och sprider kunskap om smartfisk och en Östersjövänlig vardag. Våra sakkunniga hjälper gärna med tips och recept på smartfisk och svarar på frågor. På martha.fi/recept finns också många recept på smartfisk och strömming.
Är du trött på de klassiska strömmingsflundrorna? Testa ett nytt sätt att tillaga strömmingen på. Här möts den klassiska inhemska fisken av smaker som för oss till Medelhavet.
Medelhavsströmming
4 portioner
4 portioner
300 g strömmingsfiléer
salt
peppar
skalet från 1 citron
saften från ½ citron
salt
peppar
skalet från 1 citron
saften från ½ citron
Toppning
2 surskorpor
50 g fetaost
½ dl olivolja
några klickar smör
ett knippe bladpersilja
50 g fetaost
½ dl olivolja
några klickar smör
ett knippe bladpersilja
Så gör du:
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Skölj strömmingsfiléerna och placera ut dem i en ugnsform med skinnsidan neråt. Salta och peppra. Riv citronskal över filéerna och pressa över saften från en halv citron.
3. Krossa surskorporna för hand eller i matberedare. Toppa fisken med smulad fetaost, olivolja, några klickar smör, surskorpssmulor och bladpersilja (spara en del persilja till garnering). Placera några skivor citron på fisken.
4. Tillaga fisken i ugn i cirka 20 minuter.
5. Garnera med resten av persiljan och servera med potatis och en kall yoghurtsås.
2. Skölj strömmingsfiléerna och placera ut dem i en ugnsform med skinnsidan neråt. Salta och peppra. Riv citronskal över filéerna och pressa över saften från en halv citron.
3. Krossa surskorporna för hand eller i matberedare. Toppa fisken med smulad fetaost, olivolja, några klickar smör, surskorpssmulor och bladpersilja (spara en del persilja till garnering). Placera några skivor citron på fisken.
4. Tillaga fisken i ugn i cirka 20 minuter.
5. Garnera med resten av persiljan och servera med potatis och en kall yoghurtsås.
Tips! Strömming är en nyttig råvara, hållbar för miljön och en av de förmånligaste proteinkällorna du kan hitta.
Text: Marthaförbundet
Recept: Sandra Mellberg, hushållsrådgivare, Marthaförbundet