Fattiga barn mobbas mer: "Vi måste prata om klass"

Nästan 70 procent av barn som upplever sig som fattiga upplever också att de blivit mobbade, jämfört med 40 procent av barnen i välbärgade familjer.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Nästan 70 procent av de unga i mindre bemedlade familjer upplever att de blivit mobbade redan i lågstadiet, och många unga anser att de vuxna i skolan inte ingriper tillräckligt i mobbningen. Rädda Barnen efterlyser mer utbildning och sensitivitet kring mobbning och fattigdom såväl i skolan som i lärarutbildningen.

Ur Rädda Barnens enkät Barnets röst

"Vi kan köpa det vi behöver, men det känns alltid illa att be om till exempel skolböcker då jag vet att det inte finns några extra pengar."

"Jag kan inte längre gå i terapi, som jag gjorde förut."

"Det har många gånger varit meningen att jag skulle gå på bio med kompisarna, men jag är alltid 'sjuk' eller 'måste vakta hunden' fast jag egentligen bara inte har några pengar."

"Min klasskompis blev retad i lågstadiet för att han tyckte om skolans bröd, då de inte hade sådant gott bröd hemma. Han blev ofta pikad för det."

"Varje timme visar läraren upp en lista på dem som inte gjort läxan eller skaffat boken. Jag vet att det finns sådana elever på listan som inte kan rå för det, men trots att läraren upplysts om saken mobbar och generar läraren själv de här eleverna."

Då Rädda Barnen 2015 gjorde en enkät kring barns upplevelser av fattigdom och delaktighet svarade ungefär hälften av dem som upplevde att familjen var fattig att de blivit mobbade i skolan. I den enkät som Rädda Barnen publicerade på tisdagen syns två oroande tendenser: Dels har andelen barn som upplever sig som fattiga ökat något, dels upplever en större andel av dem att de blivit mobbade – nästan 70 procent jämfört med 40 procent av barnen i välbärgade familjer.

Det kan till en del förklaras av ett större antal svarande, men också av samhällsutvecklingen.

– Det är viktigt att minnas att den ekonomiska tillväxten för det mesta inte kommer de mindre bemedlade till godo. Det är klart att barnen känner av om det går bättre för andra men inte för dem. De har kanske inte de rätta kläderna, hobbyerna, de reser inte... allt sådant som påverkar det sociala livet. Och under goda tider är pratet om fattigdom ganska hårt och skuldbeläggande. Det avspeglar sig förstås också i barnens uppfattningar, säger Riitta Kauppinen, chef för medborgaraktivitet och påverkansarbete vid Rädda Barnen.

Fattigdomen var ofta mycket påtaglig i de familjer där barnen identifierade sig som fattiga.

– Det kan handla om att man inte har råd att köpa mat eller hälsovårdstjänster, det är mycket oroande. Men också att man skäms över att inte ha vad andra har. Många unga oroar sig också för kostnaderna för andra stadiets utbildning och särskilt gymnasiestudier, säger kampanjkoordinator Nelli Sinisaari vid Rädda Barnen.

Riskerar marginalisering

Sammanlagt svarade över 1 700 barn mellan 13 och 17 år på webbformuläret i Rädda Barnens enkät, som fokuserar särskilt på mobbning och ekonomisk utsatthet. Många av de svarande tyckte att de vuxna i skolan inte ingriper tillräckligt i mobbningen, hela 38 procent. Fler än en fjärdedel ansåg att de vuxna i skolan av olika orsaker inte bemöter eleverna jämlikt, och närmare 60 procent uppgav att man aldrig talat om fattigdom i deras skola.

Rädda Barnen vill bland annat se mer utbildning för de vuxna i skolan om hur man förebygger mobbning, och om orsakerna och följderna av fattigdom för att bättre förstå elevernas olika bakgrunder.

– Fattigdom är ofta långvarigt och går i arv. Barn i mindre bemedlade familjer riskerar att bli utanför hobbyer och fritidsaktiviteter, men också andra stadiets utbildning. Det handlar om många vardagliga saker. Det påverkar gruppdynamiken och gör att de här barnen lättare kan råka ut för mobbning och marginalisering, säger Kauppinen.

Rädda Barnen vill bland annat se gratis utbildning på andra stadiet och fler avgiftsfria hobbymöjligheter. Men Kauppinen efterlyser också en diskussion om vilka samhällsfärdigheter lärarna får i sin utbildning.

– Det kunde vara bra att i lärarutbildningen reflektera mer om till exempel hur elevernas bakgrund påverkar dem. Säkert speglas våra värderingar i skolan precis som på andra håll i samhället. Det behövs bättre beredskap att identifiera andras omständigheter. Man kan till exempel inte utgå från att en femma är bara en femma i alla familjer – för den som har ont om pengar kan det vara en stor peng, säger Kauppinen.

Tala om klass

Professor Gunilla Holm vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet är helt ense med Rädda Barnen – vi måste prata om klass.

Fakta

Välbärgade barn är mindre utsatta

15 procent av de unga mellan 13 och 17 år upplever att deras familj är fattig eller ganska fattig, enligt Rädda Barnens färska enkät Barnets röst. 19 procent av de svarande upplever att deras familj är rik eller ganska rik.

69 procent av barnen i fattiga familjer uppger att de blivit mobbade i lågstadiet. Bland de välbärgade familjernas barn är motsvarande siffra 40 procent.

38 procent av de svarande anser att de vuxna i skolan inte ingriper tillräckligt i mobbning och diskriminering.

28 procent av de svarande upplever att de vuxna i skolan inte behandlar alla elever jämlikt.

22 procent av de svarande kände till någon som blivit mobbad på grund av att hens familj är mindre bemedlad. Hela 40 procent visste om någon som blivit retad för att hen inte haft råd med någon teknisk apparat.

58 procent av de svarande uppgav att man inte pratat alls om fattigdom i skolan.

Enkäten utfördes i maj-juni som en webbenkät och besvarades av 1 706 unga i åldern 13–17.

– Vi behöver absolut tala mer om de här sakerna såväl i skolan som i lärarutbildningen. Vid vår fakultet har vi mångfald och social rättvisa i vår profil, och vi försöker genomgående ta upp den här typen av frågor i vår utbildning. Det är viktigt att lära sig se mångfalden och att beakta den då det är relevant.

I Finland har det länge varit nästan tabu att tala om socialklass, säger Holm, som anser att det här är något man missat också i den annars förträffliga nya läroplanen.

– Läroplanen behandlar mångfald mycket bra, men då det gäller just social bakgrund behandlas det nästan inte alls. Ändå visar alla studier att det är en av de viktigaste faktorerna som påverkar skolframgången.

Också den som har det bra ställt bör vara medveten om sina privilegier, och att inte alla har dem, säger Holm. Det gäller att lära sig att se saker ur andra perspektiv.

– Också läromedlen borde ses över, så att de faktiskt på ett konstruktivt sätt synliggör att det finns väldigt många olika människor i samhället, och att vissa har det socioekonomiskt bättre än andra. Men jag tror inte att man ska lyfta upp det som en enskild grej, att i dag talar vi om fattigdom och mobbning. Man måste i stället försöka hitta flera direkta och indirekta sätt att försöka skapa positiva attityder gentemot alla grupper i samhället, säger Holm.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00