Fästingexpert: Skjut inte hjorten!

Bild: LEHTIKUVA / JUSSI NUKARI

Det vore fatalt att utrota vitsvanshjort och rådjur. Det säger professor Dag Nyman som svar på docent Margaretha Gustafssons krav på att intensifiera jakten på rådjur och vitsvanshjort.Nyman motiverar sin varning med vetenskapliga fakta.

– Hjortarnas blod har en så stark försvarsmekanism att det bryter ner borreliabakterierna som finns i fästingens tarmkanal, säger professor Dag Nyman.

Därmed har experterna diametralt motsatta uppfattningar om hur problemet bör tacklas.

Nyman anses vara en av våra främsta experter på borrelia. Han har i årtionden lett borreliaforskningen på Åland och utvecklat nya metoder att diagnostisera sjukdomar som fästingarna sprider, främst borrelia och TBE.

– Hjortdjur, liksom kor och hästar, har en egenskap i blodet som tar kål på borreliabakterien i fästingen.

Skulle hjortdjuren få sällskap av flera kor och hästar än i dag så skulle det radikalt bryta ner borreliabakterierna hos fästingarna. Vi skulle få fler fästingar, men mindre smittosamma.

Så deras blod är i själva verket ett slags antibiotika mot borrelia?

– Så kunde man faktiskt uttrycka det.

Nyman ser strikt vetenskapligt på problemet. Skjuter man bort hjortdjuren så minskar sannolikt också antalet fästingar tillfälligt i området. Men ingen har ännu lyckats påvisa att det skulle minska antalet infektioner i området. Nyman misstänker att det de facto kan gå precis tvärtom när hjortarna med sitt blod slutar ta kål på smittbärande fästingar.

– Fästingarna kan bli färre, men de som blir kvar kan ha mycket högre smittofrekvens.

– De värddjur, eller reservoardjur, som håller borreliabakterien vid liv och för den vidare är sorkar, möss, igelkottar, ekorrar och fåglar. Vill man ta kål på de smittbärande fästingarna gäller det att jaga smågnagare och fåglar i stället.

Inte gift

Margaretha Gustafsson påpekade i HBL den 20.6 att en hjort kan bära tvåtusen fästingar under en sommar. Dessa i sin tur kan lägga tvåtusen ägg. Hon kom därmed fram till att en hjort kan stå värd för fyra miljoner fästingar.

– Det låter förfärligt, men lyckligtvis är det inte riktigt så. Alla fästingar överlever inte, alla ägg klarar sig inte och alla larver överlever inte heller. Det är omöjligt att räkna ut.

– Det stämmer inte heller att fästingarna sprids med hjortar som skakar dem av sig i trädgården. Fästingarna trivs nämligen inte i kortklippt gräs.

Nyman tror inte på skydd mot fästingar med hjälp av gifter. I USA har man behandlat hjortar med permetrin som håller fästingarna borta.

– Det kan finnas risk för att köttet inte är lämpligt att förtära och att permetrin är giftigt när det kommer ut i vattendragen.

Det bästa man kan göra är att hålla efter smågnagare, slå slyet och hålla dagliga fästinggranskningar.

Myter och hysteri

Nyman varnar för onödig hysteri. Han anser skräckhistorierna om människor som drabbats av svåra kroniska sjukdomar på grund av borrelia, som urbana myter.

– Skräckhistorierna stämmer inte. Oftast är det frågan om feldiagnoser och sjukdomarna beror på något helt annat, säger Nyman.

Han har under läkarkarriären också råkat ut för motsatsen. Personer som diagnostiserats för något helt annat medan man förbisett borrelian. På Åland inträffade ett omskrivet fall där en man länge led av oförklarliga symtom tills Nyman konstaterade att han hade borrelios och gav honom en tjugo dagars kur. Mannen sade sig ha fått ett nytt liv efter diagnosen.

– Smittorna är inte så farliga som skrönorna låter förstå. Ser vi till antalet borreliainfektioner så är de inte speciellt många. De är dessutom behandlingsbara med antibiotika.

Alla som kommer i kontakt med borrelia behöver definitivt inte insjukna. Enligt Nyman är det kanske bara hälften som uppvisar sjukdomssymtom.

– Det är som med andra infektionssjukdomar. Kroppens motståndskraft bryter ner dem och personen får aldrig några symtom, och får man inga symtom så är man inte heller sjuk.

Enligt Nyman stämmer det att borreliabakterierna kan finnas kvar i kroppen under någon månad utan att göra något väsen av sig. Kvicknar de sedan plötsligt till och börjar ge symtom så är det bara att behandla dem. Ger de inga symtom så är de ofarliga.

– Det finns infektioner som är aktiva längre tid än några månader, exempelvis kronisk hudinfektion, akrodermatit.

– På områden där det konstaterats TBE skyddar man sig själv och barnen bäst med att låta vaccinera sig. Man ska ta vaccinet tre gånger i följd och göra en uppföljning inom tre till fem år.

Faktaresistens

Nyman är bekymrad över de emotioner som fästingdiskussionerna väcker. Han anser att det finns två synsätt: Ett vetenskapligt, som omfattas av de flesta aktiva läkare och forskare på området, och ett ovetenskapligt. Själv säger han sig tillhöra den första gruppen, som stöder sig på IDSA-konsensus. Namnet kommer från de amerikanska infektionsläkarföreningarna.

Den ovetenskapliga riktningen är känslosammare och håller fast vid myter om borrelia.

– Den är helt faktaresistent. Vi ska komma ihåg att nästan all kunskap om borrelia som är mer än tio år gammal är förlegad. Forskningen går snabbt framåt liksom diagnostiken.

Enligt Nyman är det viktigt att patienten får rätt diagnos. Säger läkaren att det inte är borrelia så bör patienten få veta vad orsaken är. Det kan kräva en utvidgad diagnostik, men det är bättre än att förtvivlade patienter i onödan genomgår långa antibiotikabehandlingar eller söker sig till diffusa utländska borreliakliniker.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning