Fästingen är en risk också för turisten i Europa – TBE vanligare i Sverige och Estland

Ska du cykla i Stockholms skärgård, tälta i Lettland eller vandra i Tjeckien i sommar? I så fall behöver du tänka en stund på de fästingburna sjukdomarna. Fästingar som kan ge dig borrelios eller TBE finns i nästan hela Europa – och säsongen är lång.

Virussjukdomen TBE är sällsynt, men vanligare i våra grannländer än hos oss. I fjol fick 82 finländare en allvarlig TBE-smitta hemma i Finland och två år innan var talet 68.

Från 2015 finns också jämförande statistik från övriga europeiska länder. Det året smittades 115 personer i Estland, 141 i Lettland, 336 i Litauen, 268 i Sverige, 115 i Polen, 219 i Tyskland och 349 i Tjeckien. Statistiken kommer från EU-myndigheten Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) i Sverige.

– Minst 27 europeiska länder har fästingar och rapporterade fall av TBE. Hos oss behöver du inte ens gå ut i skogen för att hitta infekterade fästingar. Det räcker med en park i stadskärnan, säger den lettiska läkaren, professor Dace Zavadska, som arbetar både vid Stradin-universitetet och vid barnvaccinationscentret i Riga.

Zavadskas budskap är enkelt.

– Kom ihåg smittorisken när du reser och överväg vaccinering mot TBE.

Zavadska talade i Helsingfors på fredagsförmiddagen, på inbjudan av läkemedelsföretaget Pfizer.

Sibbobor kan överväga

Infektionsläkaren Mari Kanerva vid Helsingfors universitets centralsjukhus (Hucs) säger att det gäller att tänka på hur och var man rör sig när man överväger sitt vaccinbehov. Hon påpekar att TBE-smittan är sällsynt, trots att en tredje del av dem som smittas faktiskt kan bli svårt sjuka.

Hundraprocentigt är vaccinskyddet inte.

– I nio fall av tio skyddar det mot svåra neurologiska följder, men ibland kan man få TBE trots vaccinet, säger hon.

Där fästingtätheten är stor och TBC-fall registrerats är också vaccineringsviljan högre än på annat håll. De ålänningar och Pargasbor som fyllt tre får sitt TBE-vaccin gratis. Från årets början gäller detta också för dem som bor permanent eller i sommarbostad i vissa delar av Kemi, Kotka skärgård, Sammonlahti i Villmanstrand och på ön Preiskari utanför Brahestad. Gratisvacciner ges också till dem som rör sig aktivt i naturen i Pargas eller Simo under minst fyra sommarveckor.

– Den som rör sig mycket i naturen i mer än fyra veckor under sommaren i till exempel Kyrkslätt, Lojo, Raseborg och Sibbo kan överväga att ta vaccinet på egen bekostnad eftersom en del sjukdomsfall rapporterats i de områdena, säger Kanerva.

Fästingen följer varken klocka eller kalender, men börjar röra på sig när temperaturen ligger kring +5 grader. Vissa exemplar blir aktiva tidigare än andra. Bild: Lehtikuva/Pekka Sakki

Borrelios utanför statistiken

Medan TBE-fallen är relativt få är det fler som får borrelios genom fästingbett. I fjol rapporterades 2 218 fall i Finland. Året innan statistikfördes 1 933 fall.

– Men antalet smittade är definitivt större eftersom läkarna rekommenderas att inte ens låta testa smittan om patienten har typiska hudförändringar och har vistats i områden med fästingar. Då sätter man helt enkelt in en kur antibiotika eftersom antibiotika är effektivt mot borrelios, säger Kanerva.

Kanerva räknar med att det verkliga antalet borreliosfall ligger mellan 7 000 och 8 000 fall per år.

– Så de fall som testas och statistikförs är de som hunnit utvecklas till ett besvärligare stadium.

På sociala medier diskuteras nu bland annat frågan om profylax. Ett av förslagen tidigare i veckan var att skaffa sig bakteriehämmande doxycyklin i förebyggande syfte och ta en tablett efter ett fästingbett. Doxycyklin är ett antibiotikum som också används för att förebygga malaria. Enligt skribenten kommer rådet från en infektionsläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Vad säger du om antibiotikatabletter som profylax, Mari Kanerva?

– Det är ingen allmän rekommendation, men tillfälligt kan man överväga det efter ett bett – om det lugnar en. Det är inte bra med antibiotika i onödan och man ska veta att redan en tablett kan ge en mycket besvärlig antibiotikadiarré. Antibiotika skadar också tarmfloran. Amerikansk forskning visar att femtio personer ska ta antibiotika profylaktiskt för att en ska ha nytta av det så det gäller att fundera på förhållandet mellan risk och nytta.

I Finland finns fästingar i hela landet nedan om Uleåborg. De börjar röra på sig när temperaturen är kring +5 grader, vilket betyder att fästingsäsongen pågår mellan mitten av mars och mitten av november. En topp kommer vanligen i slutet av maj och början av juni, en ny fästingvåg kring slutet av augusti.

– Man talar mycket om i hurdan vegetation fästingarna finns, men viktigare är att förstå hur beroende fästingarna är av att ha värddjur, säger fästingforskaren Jani Sormunen vid Åbo universitet.

En åsikt är att till exempel minska hjortdjursstammen för att få bukt med spridningen av fästingar. Vad säger du om det?

– Javisst skulle det minska förekomsten, men vi kan ändå inte skjuta bort alla hjortdjur. Gör vi det flyttar fästingarna bara till nya värddjur. De hakar också fast sig vid sorkar, råttor, harar, citykaniner, rävar, mårdhundar och älgar.

Av de 20 000 fästingar som finländarna under en kampanj samlat in åt fästingforskarna i Åbo har nu ungefär 3 000 exemplar analyserats. Därför kan man säga att 14–20 procent av fästingarna i ett område bär borreliabakterier. 0,5–1,5 procent bär TBE-virus, men smittan förekommer bara fläckvis över Finland.

Fakta

TBE och borrelios

TBE (tick-borne encephalitis) orsakas av ett virus som drabbar nervsystemet.

Symtomenfeber, trötthet, huvudvärk och muskelvärk – dyker upp 4–28 dagar efter bettet. De går över efter några dagar. Hos 20–30 procent av de smittade återkommer symtomen efter en feberfri period på 3–21 dygn tillsammans med illamående, yrsel, ljuskänslighet och nackstelhet, vilket tyder på hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. En tredje del av dem drabbas av långvariga neurologiska problem. Bara 10 procent får symtom över huvud taget.

Mot TBE finns inte bot, men ett vaccin, som tas i tre omgångar under grundimmuniseringen. Den första sprutan ska helst tas under den kalla årstiden. Sedan följer en ny om 4–12 veckor samt en tredje om 5–12 månader. För att skyddet ska vara i kraft behöver man en tilläggsspruta med 3–5 års mellanrum.

Borrelios är en bakterieinfektion som sprids av fästningar. Den botas med antibiotika.

Det första tecknet på infektion kan vara en ringformad rodnad på huden. Ibland hittas också en blåröd, 1–5 cm stor knuta, ofta på en örsnibb eller bröstvårta. Domningar eller klåda i området runt bettet, huvudvärk, värkande muskler och leder, nackvärk och låg feber förekommer också.

En långdragen variant av borrelios kan ge besvär i flera år. Den börjar med svagt blåröda, plana hudförändringar på armar och ben. Hudförändringarna ändrar karaktär med tiden och förvandlas till ljusare, lätt förhårdnade hudpartier, som påminner om bleka ärr.

Om borreliosen drabbar nervsystemet talar man om neuroborrelios, som bland annat kan ge tillfällig förlamning i ansiktet, men också andra svåra symtom.

Läkare råder den som rör sig i fästingtäta områden att syna hela huden dagligen och att skydda sig med hjälp av kläder. Man rekommenderar långärmade tröjor och långbyxor med byxbenen nerstoppade i strumporna eller stövlar.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33