Fästingarna gynnas av klimatuppvärmningen – populationerna växer sig allt starkare

Jani Sormunen, doktorand vid Åbo universitet, har undersökt fästingar sedan år 2012. Bild: SPT/Mikael Piippo

Fästingarna kryper sakta men säkert norrut, visar forskningsresultat från Åbo universitet. Enligt doktorand Jani Sormunen hjälper varma väderförhållanden fästingar att sprida sig.

– Enligt prognoserna kommer både den så kallade vanliga fästingens (Ixodes ricinus) och taigafästingens (Ixodes persulcatus) utbredningsområden att växa framför allt norrut. Dessutom kommer populationerna att växa sig större, säger Jani Sormunen som undersökt fästingar i sex år.

Taigafästingen är en fästingart som kommit till Finland från Ryssland. Taigafästingen liknar till utseendet den vanliga fästingen och kan orsaka samma sjukdomar, till exempel borrelios och fästingburen hjärninflammation (TBE).

– Vid Bottenvikens kust verkar det som att taigafästingen i själva verket är vanligare än den vanliga fästingen, säger Sormunen.

Trots att den vanliga fästingen redan har spridit sig norrut är den tills vidare förhållandevis sällsynt i Bottenvikens kustområden. Årets statistik visar på mindre än en fästing på 100 kvadratmeter.

Till Finlands södra delar har taigafästingen inte spridit sig, men där blir den vanliga fästingens populationer allt större. Vid Husö biologiska station på Åland hittade forskarna i år nästan 30 fästingar på 100 kvadratmeter. Vid Tvärminne zoologiska station i Hangö fanns det 12 fästingar på 100 kvadratmeter. Bägge noteringar är rekord för respektive stationer.

Aktiva fästingar också på vintern

Jani Sormunen säger att fästingar visserligen inte är anpassade för höga temperaturer, men i finländska förhållanden kan en förhöjning av medeltemperaturen få populationerna att växa kraftigt. I det nordiska klimatet tar fästingens utveckling från larv till nymf och vidare till vuxen två eller tre år eftersom fästingen vilar på vintern. Fästingen måste suga i sig blod från ett värddjur för att kunna gå från ett utvecklingsskede till ett annat.

I varmare väder kan uppväxten enligt Sormunen ske betydligt snabbare eftersom fästingen har möjlighet att på våren suga blod från ett värddjur, gå över till nästa utvecklingsskede och möjligen ännu på hösten hitta nästa värddjur.

– Om medeltemperaturen ligger mellan tio och femton grader kan en förhöjning på ett par grader försnabba fästingens utveckling till vuxen märkbart. Det beror på att klimatuppvärmningen förlänger fästingens aktivitetsperiod, det vill säga den tid som fästingen är aktiv och söker ett värddjur, säger Sormunen.

– Jag fick i år den 18 november en anmälan om att en jägare i Jyväskylätrakten hittat en fästing i nacken. Det visar att fästingarna fortfarande är aktiva. Vi har också själv hittat fästingar på rådjur i december och januari.

Att fästingarnas utbredningsområde växer beror i sin tur på att milda, snöfria vintrar gynnar många av fästingarnas värddjur, till exempel rådjuret och fältharen. När dessa djur breder ut sig till nya områden har fästingarna möjlighet att följa med och etablera nya populationer.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning