Fastighetsförmedlare: "Allt har gått lagligt till i våra affärer med Airiston Helmi"

Bolaget Airiston Helmis fastigheter på Säckilot är föremål för en omfattande polisutredning som berör penningtvätt. Fastighetsförmedlingsbolagen Skärgårdsmäklaren och Åbolands fastigheter uppger att de aldrig anade oråd. Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

Två bolag som har förmedlat fastigheter till Airiston Helmi uppger att de inte anade oråd. Enligt Centralkriminalpolisen uppmuntrar kutymen i branschen till passivitet som gynnar illegala penningströmmar.

– Vi förmedlade fastigheter till mannen som senare satt i Airiston Helmis styrelse. Allt gick lagligt till och vi hade ingen anledning att misstänka några oegentligheter, säger vd Teija Laaksonen på Skärgårdsmäklaren.

Skärgårdsmäklarens affärer med mannen roddes i hamn 2006-2007.

– Han berättade att han var förmögen och att han ägde fabriker i Polen och Ryssland med över tusen anställda.

Gjorde ni en integritetskontroll på mannen för att kolla upp varifrån pengarna härstammade?

– Nej, det ansvaret överlät vi till banken. Det var Nordea som skötte det jobbet. Det handlade dessutom om rätt små summor. Jag vill minnas att den största affären var värd 400 000 euro.

Ni misstänkte inte att pengarna var olagligt förvärvade?

– Nej, det var en helt normal affär. Mannen berättade att han ville hämta sina pengar i trygghet från Ryssland. Vi kollade hans identitetshandlingar och hade inte anledning att misstänka penningtvätt, säger Laaksonen.

Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

"Det var en normal kund"

Utöver bolaget Skärgårdsmäklaren har även bolaget Åbolands fastigheter varit med om att hjälpa mannen och sedermera Airiston Helmi att köpa fastigheter i Åbolands skärgård.

– Vi gjorde några affärer med Airiston Helmi 2008-2010, säger Peter Ekblad på Åbolands fastigheter.

Gjorde ni en bakgrundskontroll på bolaget?

– Alla transaktioner gick via bankerna som ansvarade för integritetskontrollerna. Det har nu visat sig i efterskott att allting inte stod rätt till, säger Ekblad.

Airiston Helmi har varit konkursmoget en längre tid. Frågade ni inte varifrån bolagets pengar kom och hur de hade förvärvats?

– Det var en normal kund som hade sina papper i skick. Vi misstänkte inga olagligheter.

Bild: Lehtikuva/Roni Lehti

Hurdana affärer och belopp handlade det om?

– Fastighetsaffärerna och transaktionerna handlade om några hundratals tusen euro åt gången. De var intresserade av större helheter och öar som de kunde förfoga över.

Övervägde ni att anmäla Airiston Helmi till myndigheterna på grund av misstankar om penningtvätt?

– Nej, det fanns ingen anledning till sådana misstankar då vi gjorde våra affärer för 10 år sedan.

På Finlands Fastighetsmäklare vill man inte kommentera det specifika fallet med Airiston Helmi och medlemsföretagens förfarande.

– Vi utgår från att våra medlemmar följer lagen och rapporterar om misstänkta fall av penningtvätt till myndigheterna, säger vd Jussi Mannerberg på Finlands Fastighetsmäklare.

Enligt Mannerberg behandlas riskerna med penningtvätt i branschen på alla kurser som ordnas av föreningen.

– Ifall någon av våra medlemmar inte följer lagen eller vägrar följa god affärssed kan vårt etiska utskott behandla frågan. I sådana fall måste vi avskeda en sådan medlem, säger Mannerberg.

Suspekt verksamhetskultur

Enligt Centralkriminalpolisens årsrapport om penningtvätt gjorde bankerna 5 178 anmälningar om misstänkt penningtvätt i fjol medan fastighetsförmedlarna anmälde endast 10 motsvarande fall under samma tidsperiod.

– Det verkar som att fastighetsförmedlarna har en högre tröskel att lämna in en anmälan. Det måste ju rimligtvis finnas fler misstankar och suspekta fall än så, säger juristen Heikki Tarvonen på Regionförvaltningsverket i Egentliga Finland.

Vad tror du att det låga antalet anmälningar beror på?

– Det är svårt att säga eftersom det bygger på spekulation. Jag antar att fastighetsförmedlarna är angelägna om att skydda sina kunder och att de vill undvika utredningar som kan inverka negativt på affärerna, säger Tarvonen.

Kriminalinspektör Pekka Vasara på Centralkriminalpolisen har en annan förklaring.

– Många fastighetsförmedlare verkar anse att det inte finns någon anledning att utreda pengarnas ursprung eller ställa frågor så länge som transaktionerna betalas via bankerna, säger Vasara.

Enligt Polisyrkeshögskolans nationella riskvärderingsrapport från 2015 pekas fastighetsbranschen ut som en bransch som kan locka till sig olagliga penningströmmar.

– En del fastighetsförmedlare vet att utländska investeringar kan ha sitt ursprung i skatteparadis, men de väljer att inte utreda frågan. Kutymen i fastighetsbranschen är den att man sällan tar tag i sådana misstankar, säger Vasara.

Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning