Fast rikssvenska vokaler klingar bättre

"Körsång är förstås fint på fler språk och ger hormonkickar på fler ställen."

Lycka är en egen väninnekör. Nej, ingen egentlig kör, utan väninnor som bryr sig och tycker till om det ena och det andra. Om pojkvänner som ska dumpas eller män som ska hållas, likaväl som om klackhöjd och pensionssparande.

Nu tar den där kören ton, väninnorna vill läsa och sjunga. De startar bokcirklar och sjunger upp för att sjunga i kör. Och gör som de brukar: sprider sitt evangelium. Precis som de en gång talade sig varma för tygblöjor, yoga eller torkade tomater försöker de nu övertyga om vikten av att sjunga i kör.

Och visst vore det underbart att åter få uppleva gemenskapen i klanger, en kick för både kropp och knopp. Stressforskare intygar att körsång höjer nivån både av må-bra-hormonet endorfin, det som belönar fysisk träning, och närhetshormonet oxytocin (Forskning & Framsteg).

Väninnekören har rätt. Som vanligt. Vi mår bra av att sjunga ihop. Så visst, varför inte, om det inte vore för ett pressat schema. Ingen tid för halleluja, kort sagt.

Och så är det vokalerna. Mina finlandssvenska.

Körsång är stort i Sverige och det talas beundrande om den speciella svenska körklangen. Den rikssvenske kördirigenten David Lundblad har rentav doktorerat på detta vid Sibeliusakademin (Sveriges radio).

Hans forskning visar hur klangen uppstår, de där magiska ljusa övertonerna. De svenska vokalerna är enkla och rena och ligger långt framme i munnen. Att det finns få och svaga övertoner i vokalerna hjälper att skapa desto fler och mer påtagliga övertoner hos kören, om jag förstår det hela rätt.

När varje sångare har svaga övertoner blir det lättare att sjunga med grannen och ena det till en röst, en klang.

Rena toner och ackord ger underbara övertonsserier som blir körens sound.

Jag hör detta på radion här hemma i Sverige och blir först lite stolt och glad över mitt sångarspråk. Men så visar det sig att "svenska" förstås betyder rikssvenska – och att det spelar roll.

Den rikssvenska kören är homogen, en röst, en klingande kropp, säger Lundblad, medan en finsk kör har större mått av solistiskt ideal. Men finlandssvenskan har också ett annat vokalbruk, visar det sig, vokalerna är placerade på ett annat ställe i munnen.

Mina vokaler skulle alltså försämra klangen i en kör här hemmavid.

Fast körsång är förstås fint på fler språk och ger hormonkickar på fler ställen.

Och då har jag inte ens nämnt det politiska, som fortfarande kan ge mig lycklig gåshud: den sjungande revolutionen som hjälpte till att återupprätta Estland, Lettland och Litauen. Frihetslängtan som kläddes i toner och vann.

Sommaren 2021 ordnas den finlandssvenska sång- och musikfestivalen i Helsingfors, med inspiration från sångfesterna i Baltikum. Festivalen ses också traditionellt som ett sätt att föra fram det finlandssvenska i Finland. Mer musik än politik, antar jag, men skönsång på svenska klingar likafullt rätt i nyfennomanska tider.

Också utan de magiska – rikssvenska – övertonerna.

Heidi Avellan är politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad och tidigare Nordenkorrespondent för HBL.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning