Farväl Guggenheim

Helsingforsfullmäktiges klara nej till det tredje Guggenheimförsöket sätter troligen punkt för projektet. Varken diskussionen eller processen är värda beröm.

I teorin kunde Guggenheimstiftelsen fortfarande försöka etablera sig i Helsingfors med helt privat finansiering.

Men det verkar inte troligt. Stiftelsens högsta chef Richard Armstrong lämnar i en kommentar till New York Times en liten möjlighet öppen, men ser det som osannolikt att diskussionerna skulle fortsätta. Helsingin Sanomat har intervjuat stiftelsens andreman Ari Wiseman, som säger att projektet nu i praktiken är slut.

Det är synd så till vida att det verkligen inte ligger något illa i ett Guggenheim-museum i sig. De som anser att museet står för McDonald's- eller franchisingkonst gör det alltför enkelt för sig.

Det är förvånande att personer och kretsar som i övrigt profilerat sig som förespråkare för diversitet, kultur och mångfald i den här diskussionen har släppt ur sig grodor ur munnen som att det bara är inhemsk konst som ska stödjas. Hallå! Om något är gränsöverskridande och verkligen måste vara det så är det konst och kultur. Den kan inte och ska inte fållas in i inhemsk respektive utländsk. Inte ens då det gäller pengar som finländska skattebetalare står för.

Men det finns givetvis fog för frågan om Helsingfors – och i ett tidigare skede också staten – inte bara ska stödja utan också bära ett visst ekonomiskt ansvar för ett koncept med en privat ägare, låt vara att det handlar om en stiftelse och inte ett företag eller en person.

Därför väcker också processen kring försöken att grunda ett Guggenheimmuseum i Helsingfors kritik.

Den har inte varit öppen och transparent och det har skapat en berättigad grogrund för uppfattningen om mygel och båg i förhållande till såväl beslutsfattare som medborgare.

Onsdagskvällens fullmäktigebehandling visade att också processens sista skede följde samma mönster. Samlingspartiets Lasse Männistö skapade protester och ilska med sitt motförslag till stadsstyrelsens förslag. Männistös förslag hade varit lite fördelaktigare för staden, men nu handlade det inte om substans utan om process.

Männistö leder Samlingspartiets fullmäktigegrupp och han är medlem av stadsstyrelsen. Han skulle alltså ha haft möjlighet att föra fram sitt förslag i ett mycket tidigare skede. Nu handlade det om ett sista försök att rädda Helsingfors medverkan i Guggenheim och en stor del av fullmäktigemedlemmarna såg inte tillvägagångssättet som rejält.

Lasse Männistö tycks ha svårt att övertyga också de egna. I måndags lyckades han inte få förnyat förtroende som vice ordförande för Samlingspartiets Helsingforsdistrikt. Det är anmärkningsvärt också med tanke på att det här arrangemanget har varit kutym någon tid.

Männistö hör inte heller till dem vars kandidatur i kommunalvalet redan är klar, men det finns ännu gott om tid att nominera fler kandidater.

Förhoppningsvis har beslutsfattarna i Helsingfors intresse av att öka sina satsningar på kultur. I diskussionen som nu har förts har det funnits drag som antyder att kultur är mindre viktigt än annat i ekonomiskt strama tider. Så är det inte, tvärtom. Just i svåra ekonomiska tider är det viktigt att kultur i alla former är tillgängligt för alla.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08