Farmor och sonson gjorde släktbok tillsammans

Samarbete över generationer. Robin och Katarina Michelsson har alltid kommit bra överens, när sonsonen var liten bakade de tillsammans, nu har de givit ut en gemensam bok med fokus på mattraditioner och recept. Bild: Niklas Tallqvist

Robin Michelsson har alltid gillat att rita. Och farmor Katarina Michelsson har alltid uppmuntrat honom i hobbyn. Deras senaste gemensamma projekt har i höst resulterat i en bok om mattraditioner från släktens högborg, Sarvlax gård i östra Nyland.

– När Robin var liten bakade vi mycket tillsammans. Vi bakade bullar och han ville lära sig siffror. Det var alltid han som skulle mäta upp mjöl och socker och kläcka äggen. Jag minns en gång när det gick åt sex ägg innan det först landade i skålen, berättar Katarina Michelsson och ler åt minnet.

Vi sitter i hennes hem på Brändö i Helsingfors och dricker eftermiddagste och äter bullar. Robin Michelsson har nyss kommit hem från gymnasiet, han går andra året i Lärkan. Bullarna på bordet är bakade av snart 84-åriga farmor Katarina.

Farmor och sonson har nyss avslutat ett annat gemensamt projekt – boken Mat & måltider under fyra sekel. Den handlar om släktens historia och Sarvlax gård i Pernå, som har varit i samma släkts ägo alltsedan 1400-talet.

– När ägaren till Stor-Sarvlaks gård Ernst von Born dog barnlös på 1950-talet testamenterade han tillsammans med sin hustru Alix gården till Svenska litteratursällskapet, till förmån för Svenska kulturfonden. Men det finns en klausul i testamentet som säger att en ättling i taget till Ernsts pappa Viktor Magnus von Born får bo på slottet. Just nu är det Birgitta Dahlberg och hennes man som bor där, berättar Katarina Michelsson om de något invecklade boendearrangemangen på slottet.

Hellre tavlor än teckningar

När Robin var barn bodde hans farmor Katarina Michelsson på den gamla släktgården, alltså Stor-Sarvlaks slott i Pernå. Robin hälsade på ofta och det var där de två bakade bullar tillsammans. Farmor lade också märke till sonsonens intresse för teckning.

– Robin ritade ofta och han ritade riktigt bra. I ett skede ritade han av figurer ur serietidningar. Jag har hittat många av hans teckningar nu när jag har städat ur skåp och lådor.

– Det är tack vare farmor jag fortsatte rita. Numera har jag dock övergått från att rita till att måla. Det är trevligare med tavlor som man kan hänga upp på väggarna, säger Robin och Katarina visar upp några inramade konstverk som hon fått i present av barnbarnet.

Layout och illustration. Robin Micherlsson, som går i gymnasiet Lärkan i Helsingfors, tog sig an uppdraget att illustrera farmors släktbok som ett sommarjobb. Bild: Niklas Tallqvist

Katarina har alltid uppmuntrat Robins konstnärliga intresse och det var också delvis därför som hon för ett år sedan nappade på sonen Olivers initiativ att ge ut en reviderad upplaga av kokboken från 1993, som hon gjorde tillsammans med svärdottern Kristiina, Robins mamma. Nu med den skillnaden att Robin skulle illustrera kokboken, som samtidigt är historien om gården och dess ägare, ätterna Creutz, von Morian och von Born.

– Min farmor Karin Ramsay var Viktor Magnus von Borns äldsta dotter. När jag och min man bodde på slottet under åren 1992–2005 tyckte jag att det vore trevligt att ordna middagar med menyer från gångna sekel. Men det visade sig att det fanns väldigt lite skriftligt material om maträtter och måltider som serverats på gården, berättar Katarina Michelsson.

Få bevarade recept

Det enda som fanns var ett recept på Sarvlaks knäckebröd och Biskop Franzéns skorpor. Katarina Michelsson började forska i släktens historia för att hitta gamla recept. Hon hade stor hjälp av Ernsts hustru Alix von Borns anteckningar från början av 1900-talet. Hon hittade också ett Sverigespår, då Ernsts faster Hanna hade gift sig Palme i Stockholm. Hennes dotter Birgitta hade ärvt en del släktrecept av sin mor och dem fick Katarina. Denne Hanna fick annars senare ett barnbarn som hette Olof Palme och blev statsminister.

– I Hanna Palmes recepthäften hittade jag många recept från Sarvlax. Det var roligt att läsa dem, där fanns stora recept, som kakor gjorda på 24 ägg. Det var tydligen också viktigt att äggen skulle vispas åt bara ett håll, för att kakan skulle bli fluffig.

Katarina Michelsson har under sina efterforskningar kommit att fundera på hur mycket som har skett under de senaste hundra åren, vilka alla tekniska hjälpmedel som har dykt upp i köket.

– Tänk bara på en sådan enkel sak som ugnstermometern. Innan den fanns satte man en bit papper i ugnen – om pappret började brinna var ugnen för het, om det bara blev brunt i kanten var ugnen lagom varm för att grädda bröd.

Samarbete över generationer

Boken Mat & måltider under fyra sekel är alltså en uppdaterad version av samma bok 23 år senare. Recepten är i stort desamma som i den första upplagan, men kapitlen med släkthistoria har blivit fler. Och så har Robin Michelsson ansvarat för alla illustrationer och för bokens layout.

– Min roll har främst varit att vägleda Robin. Han har korrekturläst mina texter och redigerat boken. Det var ett ganska besvärligt jobb, då vi bara använde ett ordbehandlingsprogram och varje nytt stycke fick bilderna att hoppa.

– Jag satte i gång med illustrationerna så fort sommarlovade började. Jag satt ute på stugan i Pernå med farmors anteckningar och ritade bilder till dem, berättar Robin om arbetsprocessen, som blev hans sommarjobb.

Han har prövat på olika konstklubbar, men inte hittat sin plats i deras verksamhet. I stället har han föredragit att rita och nu senare måla på egen hand, med farmor som inspiratör, konstkritiker och nu också samarbetspartner.

– Det är bra att ha gemensamma projekt med sina barnbarn. När jag var ung och arbetade som barnläkare hade vi en Hilma som skötte barnen. Dagens föräldrar har långa arbetsdagar, men inte längre några barnflickor. Så vi far- och morföräldrar har en viktig roll i barnbarnens liv, säger Katarina Michelsson.

Här publicerar vi två av de första recepten i Katarina Michelssons samling av släktrecept som bakats på Sarvlax gård under familjen von Borns tid.

Alix apollokaka

av Alix von Born

3 ägg

3 dl socker

3 dl potatismjöl

1/2 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

1/2 dl konjak eller mycket rivet citronskal

200 g kokande smör

Vispa ägg och socker till skum, tillsätt under vispning allt mjöl och bakpulvret, till sist det kokande smöret. Gräddas i stekpanna i ungefär 45 minuter i 200 graders värme.

Sarvlax knäckebröd

av Nea Furuhjelm

1 kanna mjölk

1/2 skålpund skirat smör

mjöl (hälften skrätt rågmjöl, hälften vetemjöl)

1 näve anis

1 näve kummin

1 näve salt

3 msk jäst som lägges sist uti

Degen knådas hårt och länge. När degen är väl jäst kavlas den tunt och tages ut med mått. Gräddas i ej för het ugn. Bryt brödet i bitar.

1 kanna = 2,6 liter

1 stop = 1,3 liter

1 kvarter = 0,33 liter

1 jungfru = 8 centiliter

1 skålpund = 425 gram

1 lod = 13,3 gram

1 ort = 4,25 gram

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning