Farligt med falska nyheter om falska nyheter

Bild: Wilfred Hildonen

Obalansen i bevisbördan gör det svårt, ofta omöjligt, för oss vanliga dödliga att bedöma hur det riktigt förhåller sig.

Vad avses egentligen med begreppet falska nyheter, "fake news"?

För president Donald Trump, som gjort begreppet välkänt och flitigt använt i hela världen, förefaller svaret vara enkelt: "Fake news" är allt sådant som inte sätter ett plus framför honom och allt det han gör. Allt som talar gott om honom och hans agerande är riktiga nyheter. Vad som är sant eller korrekt saknar betydelse.

För de flesta andra är det nog lite mera komplicerat än så.

Grundläggande för en bedömning av nyheternas eller påståendenas sanningsvärde är att de kan verifieras. I den pågående debatten om "fake news" är det tyvärr alltför ofta så, att påståenden om att medierna sprider falska nyheter sällan eller aldrig leds i bevis. Inte heller förefaller det vara av något större intresse att avkräva dem som gör påståendena bevis för att de talar sant. "Fake news" har blivit som en stämpel som duger som sådan.

Själv har jag förgäves väntat på en lista av vad allt som inte minst Trump bygger sina ständigt återkommande påståenden om falska nyheter på. På samma sätt som en presenterad nyhet eller ett påstående ska kunna verifieras, borde väl också ett påstående att nyheten är falsk verifieras? Bevisbördan kan rimligtvis inte gälla endast den ena aktören?

Ett exempel på hur det allmänt borde fungera är den omfattande granskningen av Trumps "fakta". Den senaste redovisningen visar att cirka 2 500 påståenden av det han sagt som president är falska på ett eller annat sätt. Att det är så leds också i bevis. Mot detta står påståenden om att det är medierna som kommer med "fake news" och därmed är folkets fiende. Praktiskt taget alltid är det fråga om påståenden som inte verifieras.

Obalansen i bevisbördan gör det svårt, ofta omöjligt, för oss vanliga dödliga att bedöma hur det riktigt förhåller sig. Det är farligt. Också i ett klimat av vaghet, osäkerhet och godtycke finns nämligen ett stort behov av att göra verkligheten begriplig och hanterbar. Saknas relevanta redskap att göra detta växer beredskapen att acceptera konspirationsteorier, förenklade, svartvita förklaringar och dito lösningar. Kan man inte veta får man lov att förlita sig på vad man väljer att tro.

I kombination med påstådda hot – verkliga eller påhittade – uppstår det klimat som genom historien lett till uppkomsten av totalitära stater och diktatorer. Auktoritära system som upplevs som trygga och ledare som påstår sig vara de enda som kan ställa allt till rätta välkomnas som något positivt.

För mig känns det som om vi vore på väg åt det hållet.

Stig Kankkonen Esbo

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00