Fånge i sitt hemland

Instängt liv. Lana Rafiks släktingar tror att familjen fortfarande bor i Sverige. Ingen får veta att de är tillbaka i Irak. Bild: Katja Tähjä

Fotografen Katja Tähjä och journalisten Kaisa Viitanen har sökt upp personer som tvingats lämna EU i sina gamla hemländer.

Katja Tähjä och Kaisa Viitanen

Karkotetut, S & S, 2016

De utvisade, Ham-hörnan. Till 25.9.

På festivalen för politisk fotografi i våras visade Katja Tähjä bilder av papperslösa och utvisade med korta bildtexter om personerna. Det var inte riktigt tillräckligt för att de stämningsfulla fotografierna skulle öppna sig. Man ville veta mer. Vad har hänt? Hur kunde det gå så här? I boken Karkotetut (De utvisade*), utgiven endast på finska av Schildts & Söderströms, får bilderna liv genom journalisten Kaisa Viitanens utmärkta intervjuer. Tillsammans har de tidigare gett ut Paperittomat, om papperslösa i Europa.

Vad händer efter utvisningen, är frågan som Viitanen och Tähjä sökt svar på. Fotografierna talar om ett instängt liv, med försiktigt spejande bakom gardiner och rädsla för att bli igenkända. Bara fem av bokens tretton personer och familjer vågar ställa upp under eget namn. Vissa vågar inte visa sitt ansikte.

Tillbaka i hemlighet

Hunar Mohammads och Lana Rafiks släktingar tror att familjen fortfarande bor i Sverige. När de ringer sina anhöriga försäkrar de dem att allt är väl, trots att de utvisades till Irak för mer än ett år sedan. De vågar inte låta någon veta att de är tillbaka i rädsla för att bli hittade av dem de flydde ifrån. För sex år sedan hade mannen, som då var polis, lyckats undkomma en grupp som kidnappat honom och krävt att han spionerar för dem.

"Vi är fångar i vårt hemland", konstaterar Hunar Mohammad.

På en bild kryper yngsta sonen symboliskt mot en stängd dörr. Äldsta sonen går i skola, men de tre yngsta – som i Sverige hette Gustav, Annika och Daner – tillbringar dagarna inomhus av säkerhetsskäl.

Också Gola Jabbar var tvungen att gömma sig så snart han landat i Irak, utvisad från Finland. Han bor i en liten bergsby under ett nytt namn och ligger vaken på nätterna lyssnande efter ljud som kan tyda på att hans identitet avslöjats. Hans problem är att han blev förälskad i en flicka från fel klan, en klan med makt som vill se honom död. Nu måste han leva med att hans far möjligen dödades i stället för honom när han flydde.

Tähjä visar Jabbar i ett anonymt svagt upplyst hem, med blicken riktad mot ingen framtid. Man vill gråta.

Lite mer hoppfullt ser det ut för Christiana Acheampong, utvisad från Finland till Ghana. Framför allt blir man imponerad av hur mycket hon försökt åstadkomma ett bättre liv för sig och sina fyra barn. Att hon orkat kämpa för få stanna i Finland: hinna med studier och barn, ständigt oroa sig över uppehållstillstånd, skilja sig för att inte hela familjen skulle utvisas – och sedan räcker pengarna inte till blöjor och mjölk. För att få socialbidrag måste hon lova lämna landet, som därmed förlorar en synnerligen kapabel person, nybliven pol.mag.

Spretig utställning

På utställningen De utvisade på Ham-hörnet visas Tähjäs fotografier tillsammans med ett par installationer, och tre berättelser från boken upplästa av finländska skådespelare.

Anne-Mari Ahonen åskådliggör de otroliga summor pengar EU använder för gränskontroll – framför allt utvisningar – genom högar av tegelstenar. Acheampongs dotter Theophania dansar och sjunger "Piiri pieni pyörii" i en fyndig installation av Ahonen och Laura Oja. På väggen hänger brev från Theopahanias finländska vänner, som saknar henne. Det är berörande, men helheten känns aningen spretig.

Bäst kommer de utvisades berättelser till sin rätt i bokform. Deras livsöden är så pass dramatiska att det inte behövs iscensättningar utöver rak text och bilder.

Karkotetut tar framför allt upp personliga berättelser, men dessa säger samtidigt en hel del om flyktingpolitiken. I förord och efterord ger också tre forskare sin syn på politiken. Boken fungerar som något av en grundkurs i att förstå vidden av vad vi människor utsätter varandra för. Läs!

* Viitanen och Tähjä valde titeln Karkotetut (De utvisade), eftersom alla de träffade hade tvingats lämna EU. Myndigheterna skiljer på utvisning, som används om personer som tidigare haft uppehållstillstånd, och avvisning, om personer som inte haft det.

Synnöve Rabb Konstredaktör

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning