Fångar bnp upp den digitala ekonomin?

Olika teknologiska innovationer påverkar bnp på olika sätt.

Jag var häromveckan på ett intressant seminarium arrangerat av Statistikcentralen.

– Gäsp, tänker kanske en del av er, men jag kan berätta att det var mycket intressant. Under seminariet behandlade Finlands Banks Juha Itkonen och Statistikcentralens sakkunniga ett inte helt trivialt ämne, nämligen hur digitaliseringen, näthandeln, delningsekonomin och alla därtill relaterade fenomen syns i de mått som vi använder för att mäta ekonomin.

Ämnet är intressant för det finns mycket som pekar på att ekonomin växer snabbare och priserna stiger långsammare än vad våra officiella mått plockar upp. Ett positivt problem kan man tycka, men det är alltid problematiskt med mätfel, speciellt om man inte vet hur stora felen är.

För att förstå problematiken krävs litet insikt i hur till exempel bruttonationalprodukten mäts. En bra tumregel är att sådant man inte betalar för sällan ingår i bnp. Denna regel gäller främst den privata sidan av ekonomin. Till exempel avgiftsfria digitala tjänster och tjänster hushållen själv utför ingår inte.

Det att vi själva nu för tiden sköter betalningen av våra räkningar via en nätbank innebär att vi inte längre betalar för den tjänsten (men nog för andra), så den aktiviteten finns inte längre med i bnp trots att betalningarna fortfarande görs och det har blivit lättare att sköta dem.

Däremot syns det nog i nationalräkenskaperna att vi har flyttat konsumtionen av filmer från fysiska dvd-skivor, som hyrs från en videouthyrning, till Netflix och att vi slutat köpa cd-skivor och i stället prenumererar på Spotify, men på ett annat sätt än tidigare. Nu köper vi tjänsten direkt, ofta från utlandet. Olika teknologiska innovationer påverkar bnp på olika sätt.

Också priserna är viktiga i den här kontexten. När vår konsumtion ändras finns det en risk att de priskorgar som används som bas för till exempel konsumentprisindexet inte längre återspeglar en typisk konsumtionskorg. Att börja använda helt nya produkter kan snedvrida uppfattningen om prisutvecklingen då de förbättrar välståndet, men priserna i korgen inte ändras.

Så hur stora problem handlar det om? Inte så värst stora, om man får tro våra statistiksakkunniga. Vi kan fortfarande mäta största delen av den ekonomiska aktiviteten väl. De största utmaningarna finns i helt nya produkter, gratistjänster, kvalitetsförändringar och globalt immateriellt kapital.

Men utvecklingsarbetet måste fortsätta. Vi vet att teknologin utvecklas snabbt och att beteendemönstren likaså reagerar snabbt på det förändrade utbudet. Det här sätter press på statistiken och dess utveckling.

Samtidigt blir statistiken allt viktigare i att hjälpa oss förstå den förändring som sker i vårt samhälle. Utan exakt och ändamålsenlig statistik är det svårt att greppa snabb och stor förändring. Ur den här synvinkeln känner jag mig rätt lugn för i Finland har vi kunniga och djupt engagerade tjänstemän som hela tiden jobbar på att statistiken skall vara så träffsäker som möjligt. Det känner jag stor tacksamhet för.

Heidi Schauman chefsekonom på Aktia

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00