Familjens ekonomi tjänar på att pappan använder sin faderskapsledighet

När familjerna funderar på hur de ska fördela familjeledigheterna efter barnets första levnadsår lönar det sig i regel alltid för papporna att ta ut hela sin faderskapsledighet på ungefär nio veckor. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

När familjer ombeds förklara varför pappan tar ut så lite faderskapsledighet är förklaringen oftast att ekonomin inte skulle klara av det. I själva verket är det precis tvärtom: I de allra flesta fall tjänar familjen på att pappan är hemma de dagarna, visar siffror som Nordea tagit fram.

Faderskapsledigheten är 54 vardagar som är öronmärkta för pappan. För den tiden betalas inkomstrelaterad faderskapspenning.

I snitt använder pappor 36 av dessa dagar – och en fjärdedel av fäderna tar inte ut några dagar alls.

I olika undersökningar ges som förklaring till att papporna inte tar ut faderskapsledighet att familjernas ekonomi inte skulle klara av det. Men de facto stärks familjeekonomin om mamman arbetar och pappan är ledig och får faderskapspenning, i stället för att mamman skulle vara vårdledig och han på jobb.

Fakta

Så fungerar familjeledigheterna

Moderskapsledigheten är 105 vardagar eller ungefär 4 månader. Den kan enbart mamman ta ut. För den tiden betalas moderskapspenning som är inkomstrelaterad, det vill säga ungefär 70 procent av lönen.

Faderskapsledigheten är 54 vardagar eller 9 veckor. Den är enbart för pappan. Han kan ta ut 18 av dagarna samtidigt som mamman är ledig. Faderskapspenningen är inkomstrelaterad.

Föräldraledigheten börjar efter moderskapsledigheten, ungefär då barnet är 3 månader. Den är 158 vardagar eller drygt ett halvår. Föräldrapenningen är inkomstrelaterad.

Föräldraledigheten upphör då barnet är ungefär 9 månader. Efter det kan föräldrarna vara vårdlediga tills barnet fyller 3 år. För den tiden betalas hemvårdsstöd, knappt 340 euro per månad samt vårdtillägg för den som har lägre inkomster. En del kommuner betalar också kommuntillägg.

Källa: Folkpensionsanstalten

– Det är då alltid mer lönsamt att pappan tar ut faderskapsledighet om mamman har ett jobb att gå till, säger Olli Kärkkäinen som är privatekonom på Nordea.

Han talar nu enbart om faderskapsledigheten på sammanlagt ungefär 9 veckor. I de här uträkningarna ingår inte hur familjeekonomin påverkas om föräldrarna delar på perioden med föräldraledighet eller vårdledighet.

Han utgår från det förhållandevis vanliga scenariot att mamman har varit hemma barnets första år. Nu funderar föräldrarna hur de ska fördela tiden fram till att barnet fyller 1 år och 7 månader – vilket är snittet för när barn i Finland börjar på daghem eller i småbarnspedagogik.

Kärkkäinen räknar med en medellön för män och kvinnor: 3 500 euro i månaden versus 2 900 euro.

Det visar sig att familjen tjänar 2 500 euro på att pappa är hemma 54 dagar av de sju månaderna. Tar han ut 36 dagar går familjen 1 800 euro på plus. Omvänt kan man säga att familjen förlorar den här summan om mamman fortsätter vara hemma och pappan arbetar.

Också då pappan har klart högre lön än mamman, 5 800 euro i månaden, tjänar paret 1 100 euro på att han tar ut alla 54 dagar. Har mamman högre lön än pappan är vinsten med att han är hemma betydligt större.

– Man hör ofta frågan om familjer har råd med att pappan är hemma. I stället är den helt fel ställd. Den borde lyda hur pappor har råd att inte ta ut sin faderskapsledighet, säger Olli Kärkkäinen.

Så hur kan det komma sig att folk inte känner till det här?

Även för Olli Kärkkäinen, som forskar i ekonomi, har uträkningarna inte varit alldeles enkla att göra. Han har kunnat använda sig av olika simulationsmodeller som han på grund av sitt arbete har tillgång till.

Han anser att offentliga instanser borde se till att det finns räknare som hjälper familjerna på traven.

Att beakta i det hela är också de andra delarna av familjeledigheterna och också skatteeffekten.

Var tredje får hjälp av mor- och farföräldrar

Nordea har också frågat drygt 500 familjer hur deras ekonomi förändrats av att de fått sitt första barn eller tillökning. Hälften svarar att den ekonomiska situationen har försvagats något, var tionde att ekonomin försämrats betydligt medan en dryg tredjedel inte har upplevt någon skillnad.

Det handlar förutom om att inkomsterna minskar att utgifterna ökar. Hela en fjärdedel uppger att de har flyttat till en större bostad inför barnets födsel.

De som äger sin bostad har lättare att klara av sina boendeutgifter, vilket dels beror på att de här personerna i regel har högre inkomster men framför allt på att det finns en större möjlighet till flexibilitet. Det är inte ovanligt att man ber om amorteringsfritt – en fjärdedel gör det – medan hyran är på samma nivå.

Omkring en tredjedel förbereder sig på barnets ankomst genom att spara pengar i förväg. Lika många får ekonomisk hjälp av barnets mor- eller farföräldrar.

– Men det finns stora skillnader i hurdant skyddsnät familjerna har, säger Kärkkäinen.

Frågan om en kvotering av föräldraledigheten diskuteras bland annat i valrörelsen.

Här kan du läsa hur partierna ser på öronmärkning av föräldraledighet: HBL:s valkompass – så svarar partierna

Läs mer:

Säg vem som barnvänligast i landet är? Så tävlar partierna i babykramande

"Pratar man inte med partnern och "gör som alla andra mammor i vänkretsen" så ändras aldrig trenden"