Familjeledigheterna under lupp

Trycket på att reformera familjeledigheten är stort. Mammorna ska höja sysselsättningsgraden. Papporna ska få mer öronmärkt ledighet och en större roll hemma.

I dag presenterar näringslivets intresseorganisation EK sin modell för familjeledigheterna. I går kom Samlingspartiet med sitt förslag. Ingendera har tidigare visat ett särskilt stort intresse för de här frågorna. Det nya intresset är välkommet.

Ännu för en tid sedan var det främst SFP, De gröna och Vänsterförbundet som krävde att föräldraledighetssystemet ska ses över – och förespråkade 6+6+6-modellen. Den presenterades av Institutet för hälsa och välfärd (THL) för ungefär tio år sedan. Modellen ger mamman och pappan sex månader föräldraledighet var och ytterligare sex månader att dela på.

Till de ointresserade har tidigare också hört fackcentralen FFC och SDP. FFC lanserade sin modell våren 2016. Förslaget är att föräldrapengen betalas under ett år. Båda föräldrarna skulle ha rätt till tre månader var, resten kan delas. I praktiken betyder det att den totala föräldraledigheten inte förlängs så mycket. Eftersom papporna tenderar att använda det som öronmärkts för dem kan deras insats hemma också bli mindre än i THL:s modell.

FFC:s modell har fått ett brett stöd, bland annat av SDP men också till exempel av Samlingspartiet. Hemligheten ligger i att FFC:s modell är kostnadsneutral.

Gemensamt för alla de modeller som nu har diskuterats är att de är betydligt mer flexibla än det nuvarande systemet.

Hemvårdsstödet är den stora ideologiska skiljelinjen. Regeringspartiet Sannfinländarna och oppositionspartiet KD vill inte röra hemvårdsstödet, som är unikt för Finland i sin nuvarande omfattning. Centern kan tänka sig att trappa ned hemvårdsstödet för barn som fyllt två år.

Eftersom den nuvarande föräldraledigheten är så kort och tar slut innan barnet fyller ett år utnyttjar de flesta familjer en del av hemvårdsstödet, men bara tio procent använder stödet tills barnet fyllt tre år.

I FFC:s modell slopas hemvårdsstödet, men det ersätts av en klart högre vårdpeng som man kunde få i sex månader. Det innebär alltså olika former av stöd tills barnet har fyllt ett år och sju månader.

Samlingspartiet har en ännu flexiblare modell. Familjerna kunde halvera vårdpengen och på det sättet sköta barnet hemma tills det har fyllt tre år.

Föräldraledigheten, dagvården och möjligheterna att kombinera arbete och familj utgör tillsammans en helhet, där de olika delarna inte kan betraktas lösryckta från varandra.

De partier som vill reformera föräldraledigheten med en snabbare tidtabell talar också för att åtminstone på sikt slopa avgifterna för småbarnsfostran.

Forskningen visar att av all utbildning är den som ges före skolåldern den allra effektivaste. I det här skedet har de barn som behöver stöd allra mest nytta av det och det underlättar den senare utbildningen.

Det är intressant att Samlingspartiet, som sitter med i den regering som fråntagit barn till arbetslösa rätten till heldagsvård, nu betonar småbarnspedagogiken.

Det finns alltså ett klart tryck för att reformera föräldraledigheterna, men tidtabellen är oklar eftersom regeringspartierna är oeniga.

Centern kan tänka sig en utredning under den här regeringsperioden. Samlingspartiet vill helst ha en hel reform. Sannfinländarna vill inte göra något alls och har ideologiskt förbundit sig vid att mammor ska vara hemma så länge som möjligt. När resten av samhället ropar efter en reform måste regeringen ta tag i frågan.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33