Fältstudie om nedskräpning ska väcka Helsingforsborna

– Det krävs en förändring av människors attityder till nedskräpning. Om man inte har en soptunna nära, eller om den är full, så ska man ändå inte slänga skräpet i miljön, säger Julia Talvitie. Bild: Sandra Broborn

En fältstudie om nedskräpning inleddes på måndagen i Borgnäset. Initiativet kommer från Finlands miljöcentral Syke i samarbete med Helsingfors stad.

Under måndagen inleddes en fältstudie om nedskräpning i Borgnäset, som ligger i Viksstranden i Helsingfors. Syftet bakom studien är att bestämma mängden skräp i Borgnäset, Britas och Botby gård och vilken typ av skräp som är mest förekommande i området.

– Vi valde den här parken för att det pågår olika aktiviteter här: fiske, fritidsaktiviteter, picknickar samt att det är en urban plats som ligger nära havet, säger Julia Talvitie, forskare på Finlands miljöcentral Syke.

Metoden går ut på att systematiskt undersöka allt skräp som kan urskiljas och plockas upp från parkområdet för att sedan undersökas på labb.

– Jag kommer att gå igenom vilken typ av plast som vi har i enlighet med kategorierna i engångsplastsdirektiven och vilket material som är vanligast. Jag tippar på att plast är vinnaren, säger Talvitie.

Så här mycket skräp hittade Julia Talvitie med tre kollegor under cirka 15 minuter på måndagsmorgonen. Bild: Sandra Broborn

Tillsammans med sina kollegor kommer Talvitie att undersöka hur många enskilda bitar de hittar, vad de väger och vilka plasttyper som förekommer för att identifiera problemet.

Så småningom kommer de att göra samma procedur igen, för att mäta den totala skräpmängden på platsen.

Läs mer: Nedskräpning i Helsingfors kostar hundratusentals euro varje år

Picknick-kultur

Till följd av coronapandemin har många parker och offentliga utrymmen använts flitigt. De allmänna soptunnorna har blivit överfulla och nedskräpningen blivit ett faktum.

Talvitie berättar att picknick-kulturen är en ny trend som har genererat en större mängd engångsplast i stadsmiljön, som till exempel matförpackningar.

I samband med valborg och Kristi himmelsfärdsfirandet har parkerna varit extra skräpiga. Det är inte en hållbar lösning med endast ett stort antal soptunnor och renhållningsarbetare.

– Det krävs en förändring av människors attityder till nedskräpning. Om man inte har en soptunna nära, eller om den är full, så ska man ändå inte slänga skräpet i miljön, säger Talvitie.

Talvitie menar att människor generellt är mycket bättre på att hålla rent i nationalparker men att samma kultur inte finns i stadsmiljöer.

Förhoppningen med fältstudien är att få Helsingforsborna att slänga sitt skräp i en soptunna, inte på marken. Bild: Sandra Broborn

– Vi skulle behöva ha samma sed när vi går och äter lunch i stadsparken, säger Talvitie.

Munskyddet utgör en ny skräptyp som blivit alltmer synlig i stadsbilden, särskilt i skolors närområden.

– Det tar många hundra år för naturen att bryta ned munskydd säger Talvitie.

Återvinning i papperskorgar

För att förhindra nedskräpningen i stadsmiljön har staden bland annat gett som förslag att erbjuda återvinning av plast och kartong i de allmänna papperskorgarna.

Talvitie berättar att det är extra viktigt att ta hänsyn till nedskräpningen i Helsingfors eftersom regnvattnet lätt för med sig skräpet ut i havet.

I Helsingfors är kostnaden för rengöring av allmänna utrymmen 11 ​​miljoner euro per år.

Ett omfattande program som syftar till att bekämpa skräp håller på att utarbetas i Helsingfors.

Programmet sammanför Helsingfors olika branscher och intressenter för att hantera nedskräpningsproblemet tillsammans. Fältstudien är en del av den här studien.

Resultatet väntas vara klart i slutet av år 2021.

Källa: SYKE

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning