Fakta och emotioner

När något väcker så starka känslor hos dig att det får dig att vilja dela det med andra ska du stanna upp.

När internet en gång i tiden uppstod trodde man att det främst skulle användas för utbyte av fakta, information, analyser, vetenskapliga rön och annat viktigt. Och hur gick det? Förvisso finns det massor av fakta och information på nätet, men största delen av det vi vanliga internetanvändare delar med oss av är – emotioner.

Vi delar bilder och videor på sådant som får oss att må bra, som gulliga djur, trevliga nyheter, roliga vitsar, rörande snyfthistorier – men också sådant som gör oss arga och upprörda. "Glädje sprids snabbare än sorgsenhet eller avsky, men ingenting rör sig snabbare än vrede", berättar en artikel i Smithsonian magazine som refererar till en undersökning om vilken typ av känslor som sprids snabbast på Sina Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter.

Det är här som de värsta fallgroparna finns för oss som konsumenter och medspridare av material på nätet. När emotionerna tar över stänger de flesta av sina kritiska filter. Om det i en faktabetonad artikel om elkonsumtion påstås att det kan kosta 7 000 euro att använda motorvärmare 1,5 timmar per dag under vintern reagerar många och börjar räkna kilowattimmar. Men om någon sprider en länk till en petitionssajt med en bild på stackars grisar instängda i horribla grisformade järnburar där bara trynen och klövarna sticker fram reagerar vi med hjärtat och undertecknar petitionen, utan att kolla vem den riktar sig till och om påståendena i den stämmer.

Ett foto på människor som desperat äntrar ett redan överfullt fartyg väcker ilska och vrede hos rasister när det förses med bildtexten "Muslimska flyktingar översvämmar Europa". När samma foto får en bildtext som förklarar att det visar européer som flyr till Afrika under andra världskriget sprids det av humanister som anser att det nu är Europas tur att ta emot människor på flykt undan krig i sina länder. Ingendera av dem tycks veta att bilden i själva verket visar albaner som ville lämna det politiska och ekonomiska kaoset i landet 1991.

När något väcker så starka känslor hos dig att det får dig att vilja dela det med andra ska du stanna upp. Då är det nämligen dags för faktakontroll, påpekar Michael Caulfield i den mycket pedagogiska webboken "Web Literacy for Student Fact-Checkers" (en mera koncis variant är "Web Strategies for Fact-Checkers [and other people who care about facts]" som finns i pdf-form). De tekniker för faktakontroll av viralt innehåll som han presenterar borde vara obligatorisk läsning för alla som rör sig på nätet: hur man hittar källan till ett påstående eller ursprunget till ett foto, vilka de värsta fallgroparna är och hur man bedömer sajters trovärdighet. Det här med källkritik på nätet kanske låter svårt, men kan i bästa fall gå på 90 sekunder, visar han.

När detta skrivs har man just firat Källkritikens dag i Sverige, initierad av tidningen Metros utmärkta sajt Viralgranskaren. Behovet av källkritik är större än någonsin – borde vi ha en liknande temadag i Finland?.

Theresa Norrmén ordbrukare som översätter och skriver

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33