Fakta kan man alltid ta reda på

Bild: Tor Wennström

För att kunna debattera på ett intellektuellt hederligt sätt krävs en bred baskunskap – inte enskilda fakta som man googlar fram efter behov, skriver Anna-Lena Laurén.

Allt oftare när jag läser tidningstexter nuförtiden är jag tvungen att läsa om meningar därför att jag inte är säker på att jag har förstått rätt. Jag drabbas av en känsla som bland annat Elena Ferrante beskriver i "Min fantastiska väninna" av att saker ändrar form. Plötsligt är de inte längre vad de ser ut att vara.

Man tror sig läsa fel. Man läser på nytt. Man inser att man har läst rätt.

En religionslärare säger så här i HBL:

– Jag tror ändå det är bra att fokus flyttas från enskilda fakta mot en större förståelse för helheter. Fakta kan man alltid ta reda på.

Själv sitter jag mitt i ett besinningslöst informationskrig där lögner och propaganda produceras på löpande band enligt exakt denna princip: Fakta kan man alltid ta reda på. Det vill säga sådana fakta som stöder just min syn på saken.

Det är nämligen aldrig svårt att hitta enskilda fakta som bekräftar din syn och som stämmer i sig. Fast bara om du låter bli att nämna vissa andra fakta.

För att kunna debattera på ett intellektuellt hederligt sätt krävs därför en bred baskunskap om många olika sorters fakta. Den sortens baskunskap som sitter i en folkskolebildad människas skalle. Inte enskilda fakta som man googlar fram efter behov.

Det är den egna baskunskapen, den som sitter mellan öronen på en skolelev, som ger hen möjlighet att forma en någorlunda balanserad helhetsbild. Påståendet att det inte är fakta utan helhetsbilden som är viktig är att spänna kärran framför hästen.

Resonemanget sitter visserligen ytterst väl i en tid där allt fler människor låter sig övertygas om att riktig kunskap inte spelar någon roll eftersom allt är relativt. Men att denna kunskapssyn nu börjar smyga sig in i våra skolor var inget jag hade kunnat föreställa mig. Det var därför jag var tvungen att läsa om citatet två, tre gånger.

Som Moskvakorrespondent har jag haft enorm nytta av den finländska grundskolan. Inte för att jag kommer ihåg allt jag blev undervisad i, utan för att den undervisning jag fick fortfarande lade vikt på vissa viktiga årtal och en viss grad av den nu så föraktade utantillkunskapen.

Att Sovjetunionen och Tyskland invaderade Polen från varsitt håll 1939 är baskunskap som sitter i mig som berget fast jag har glömt mycket annat. Därför reagerar jag också direkt när man i Ryssland ständigt påstår att andra världskriget inleddes 1941.

Den här saken går naturligtvis att googla fram. Men saken är den att om man inte känner till den från början kan man inte googla den heller.

I dagens medievärld och politiska debatt – både den som pågår mellan Ryssland och väst och den som förs i Finland – anses det vara helt tillåtet att lägga fram ensidiga fakta eller påståenden som bygger på mycket lös grund.

Det är helt omöjligt att bemöta lögner effektivt om du själv är tvungen att googla fram precis allt.

Anna-Lena Laurén Korrespondent i Moskva

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00