Facken protesterar, och investerar inför riksdagsvalet

Protesterna mot sämre uppsägningsskydd uttrycker fackets frustration över regeringen. PAM lovar rekordbidrag till vänsterkandidater.

På onsdagen införde vårdfacken Tehy och Super ett övertidsförbud och ett förbud mot att byta arbetsskift. Förbudet är i kraft till midnatt på fredag. På tisdagen meddelade JHL som företräder anställda inom den offentliga sektorn och välfärdsområdena, att man i oktober inför ett likadant förbud inom nästan alla avtalsbranscher. Men olikt vårdfacken har det här förbudet inget slutdatum.

Industrifacket, Bil- och transportfacket AKT och tjänstemannaförbundet Pro har utlyst övertidsförbud.

Åtgärderna riktas mot regeringens planer på att göra det lättare för företag med färre än 20 anställda att säga upp personal. Det finns ännu inget lagförslag, och arbetsminister Jari Lindström, Blå, har uppmanat facken att vänta med protesterna tills de vet vad lagförslaget går ut på.

Förbunden kräver att regeringen avbryter beredningen av lagen. Men det syns inga tecken på det.

I början av oktober samlas AKT:s styrelse för att besluta om fortsatta åtgärder. Då kan det till och med bli fråga om att stoppa verksamheten i hamnarna. Också de andra förbunden har meddelat att de är beredda att utvidga proteståtgärderna om regeringen inte faller till föga.

Ändringarna i uppsägningsskyddet berör i vilket fall som helst en stor del av Finlands företag och anställda. Omkring 90 procent av företagen har färre än 20 anställda, och räknar man bort fiskeri-, jordbruks- och skogsföretagen handlar det om en femtedel av alla anställda.

Regeringen motiverar förändringen med att den skulle göra det lättare för de berörda företagen att öka antalet anställda. Logiken är att om det är lättare att bli av med en anställd är tröskeln lägre för att anställa. Den här uppfattningen förs kraftigast fram av Företagarna i Finland. Experter inom området är inte lika övertygade, det är möjligt att förändringen stärker produktiviteten, men det är oklart hur sysselsättningen påverkas.

Förändringen skulle ändå inte få de konsekvenser som FFC utmålar på en teckning där en anställd som klagar över en farlig maskin får sparken för att han har "fel attityd".

Fortfarande skulle det krävas sakliga motiveringar för att säga upp anställda. Det är inte heller så omöjligt i dag att minska personal som företagarna vill göra gällande – uppsägningarna under lågkonjunkturen talar sitt tydliga språk om den saken.

Relationerna mellan regeringen och fackrörelsen har präglats av konflikter och misstänksamhet ända sedan regeringen Sipilä tillträdde. Industrifacket publicerar en "strafflista" med femton olika åtgärder som har försämrat löntagarnas ställning.

Protesterna mot det försämrade uppsägningsskyddet uttrycker också fackens frustration över att deras inflytande har minskat rejält under den här regeringens tid.

Därför nöjer förbunden sig inte med att bara protestera.

Servicefacket Pams ordförande Ann Selin talade klarspråk i Yles program Ykkösaamu i lördags. Pam stöder aktionerna mot regeringen, men har ännu inte meddelat vilka åtgärder man tar till.

Däremot avslöjade Ann Selin att förbundet tänker stöda vänsterkandidater med hundratusentals euro i riksdagsvalet i vår. Satsningen är större än någonsin.

Man är medlem i ett fackförbund för att slå vakt om sina rättigheter på arbetsmarknaden. Facken ska vara samhällsaktörer, men ska de också agera till förmån för bestämda partier, i det här fallet framför allt de båda vänsterpartierna? Förbundet vars ekonomi bygger på medlemsavgifter kan inte förutsätta att alla medlemmar vill stöda just dem.

Åtminstone blir det inte lättare för SDP att hävda sitt oberoende gentemot fackrörelsen. Den som betalar vill förstås ha utdelning på sin insats.

John-Erik Jansén Ledarskribent