Satu Santala: Kriget orsakade inte livsmedelskrisen, men det förvärrade den snabbt

Klimatförändringar och pandemirestriktioner orsakade en global livs­medelskris som förvärras ytterligare av Rysslands krig. Risken för hungersnöd och svält ökar. – Vi måste akut hjälpa småproducenterna och på sikt lägga om matproduktionen, säger Satu Santala på FN:s fond för jordbruksutveckling.

Satu Santala varnar för att risken för svält och hungersnöd ökar när Rysslands krig driver upp priset på energi, livsmedel och gödsel.
Det sägs att en olycka sällan kommer ensam. Den globala livsmedelsproduktionen har drabbats av flera. Först kom klimatförändringarna som rubbade de vädermönster som varit en förutsättning för jordbruk i stora delar av världen.
Sedan kom coronapandemin och stoppade transporter, gjorde marknader otillgängliga och bröt värdekedjor. Och ovanpå allt detta kom Rysslands anfallskrig i Ukraina, som utöver den lokala humanitära katastrofen får globala återverkningar då över 20 miljoner ton spannmål fastnat i hamnen i Odessa och priset på mat, bränsle och konstgödsel har skjutit i höjden.
FN bedömer att den här livsmedels- och levnadskostnadskrisen är av historiska mått.
– Vi är verkligt oroliga över situationen globalt, men läget är allvarligast i de länder och bland de människogrupper som redan är fattiga och utsatta.
Det säger Satu Santala som i ett halvår har jobbat som biträdande direktör för Internationella fonden för jordbruksutveckling (Ifad) i Rom.
När hon talar om de mest utsatta och sårbara länderna avser hon Etiopien och Somalia i Afrikas horn, hela Sahelbältet från Afrikas västkust till östkusten strax söder om Sahara, delar av södra Afrika, Sydasien och delar av Mellanöstern.
Nästan hälften av världens länder, 94 stater med 1,6 miljarder invånare, kan inte längre hantera antingen matpris, bränslepris eller gödselpris, och 1,2 miljarder beräknas vara svårt drabbade av alla tre aspekterna samtidigt.
Det gäller då främst matproduktion. Ser man till hela levnadskostnadskrisen – att priset på mat, bränsle och konstgödsel skenar i väg – påverkas hela världen, ojämnt. Nästan hälften av världens länder, 94 stater med 1,6 miljarder invånare, kan inte längre hantera antingen matpris, bränslepris eller gödselpris, och 1,2 miljarder beräknas vara svårt drabbade av alla tre aspekterna samtidigt.
– I den meningen är krisen rätt global, säger Satu Santala.
Det beror på att många länder var svårt skuldsatta redan innan pandemirestriktionerna åt upp alla buffertar. Att en stor del av den spannmål som Ryssland och Ukraina normalt exporterar riskerar att stranda i ett sådant här läge tillspetsar livsmedelskrisen.
Med kriget befaras antalet människor som är utsatta för allvarlig livsmedelsbrist öka med 47 miljoner i år. Vid utgången av året skulle de då vara 323 miljoner. Under de två senaste åren har antalet fördubblats från 135 miljoner innan pandemin bröt ut till 276 miljoner i början av det här året.
– Alla indikatorer går åt fel håll, säger Santala.

"Det går snabbare utför"

Satu Santala noterar att kursen vände för tre, fyra år sedan då klimatförändringarna hade rubbat nederbördsmönstren i länder vars jordbruk är beroende av regelbundna regn. I många av de länderna pågår konflikter som försvårar livsmedelsförsörjningen ytterligare.
– Med pandemin brast leveranskedjor. Bönderna blev utan utsäde, de kunde inte jobba på sina jordbruk eller kom inte åt att sälja sina produkter på marknaden. Många av de här störningarna pågår fortfarande, säger hon.
Rysslands krig orsakade inte levnadskostnadskrisen, men det har förvärrat den snabbt, säger Satu Santala,
– Kriget orsakade inte livsmedelskrisen, men det förvärrade den snabbt. Det går utför snabbare än man kunde ha anat.
Satu Santala påpekar att det är ohållbart att hela världen ska leva på fem–sex stapelgrödor av vilka merparten av den totala produktionen kommer från en handfull länder.
– Det här har man vetat om och diskuterat förut, men kriget och det senaste skedet av livsmedelskrisen har synliggjort det på ett ganska brutalt sätt. Det är väldigt sårbart.
Med pandemin brast leveranskedjor. Bönderna blev utan utsäde, de kunde inte jobba på sina jordbruk eller kom inte åt att sälja sina produkter på marknaden. Många av de här störningarna pågår fortfarande
Småbrukare med odlingsarealer på högst två hektar producerar en tredjedel av världens mat. Ifad jobbar för att de ska kunna fortsätta försörja sig på det. Annars riskerar världen en aldrig skådad livsmedelskris. Ifad beviljar finansiell hjälp till småbrukare och småföretag inom livsmedel i det globala syd, med fokus på de allra fattigaste och mest sårbara i perifera områden.
– Vi investerar i projekt som stöder de fattigaste. Det viktigaste är att vi fortsätter med det, men när omgivningen förändras försöker vi säkerställa att producenterna har tillgång till utsäde, gödsel eller bevattningssystem, att de kan få finansiering och nå ut till marknaden så att de inte ska behöva sälja mark eller kreatur för att köpa mat, säger Santala.
Den risken är dessvärre reell, i synnerhet i områden där både torka och väpnade konflikter försvårar livet.
"Vi har inte tillräckligt med mat eller vatten. Du kan springa undan striderna, men du kan inte fly torkan", säger Deeko Adan Warsame som leder en kvinnogrupp i norra Somalia, i ett pressutskick från OCHA, som koordinerar FN:s humanitära arbete.
Det händer redan att bönder som inte kan lägga fram mat på bordet åt sina familjer ger upp för gott, och flyttar in till städerna för att hitta ett annat jobb. Även om det kan lyckas på individnivå leder det på systemnivå till att jordbruken blir färre, den sammanlagda skörden mindre och matpriset ännu högre.
– Om bönderna inte kan fortsätta eller om de måste minska på volymerna förvärras situationen till följande år, säger Satu Santala.

Satu Santala

Ålder: 56.
Uppvuxen: I Kumo, bor och arbetar i Rom.
Familj: Maken Jouni Hemberg och tre vuxna barn.
Studier och arbete: Studerade folkrätt vid Åbo Akademi och globala utvecklingsstudier som biämne vid Helsingfors universitet, utexaminerad 1994. Jobbade som Röda Korsets ungdomsdelegat i Etiopien 1988 och har gjort en lång karriär på Utrikesministeriet, bland annat på Finlands ambassader i Indien 1997–2000 och Tanzania 2004–08. Var styrelsemedlem i Världsbanken 2013–2016, jobbade som avdelningschef för utvecklingspolitiken vid UM innan hon i december 2021 blev biträdande direktör på Ifads huvudkontor i Italien med ansvar för externa relationer, administration och mobilisering av resurser.
Semesterplaner: Har nästan ingen semester i år, åtminstone inte förrän Ifads nya generaldirektör väljs i juli. "Om det blir lite semester ska jag bara koppla av på stugan i Punkalaidun."
Ifad fokuserar för närvarande på akuta lösningar, men jobbar på sikt för att lägga om ohållbara strukturer och beroendeförhållanden i jordbruket. Till exempel letar man alternativ till konstgödsel, men det jobbet kommer inte att bära frukt på kort sikt.

"Inte särskilt optimistisk"

De stigande priserna på mat och bränsle påverkar de humanitära hjälporganisationernas verksamhet. Fler behöver humanitärt bistånd samtidigt som kostnaderna per person ökar. Samtidigt har det mer långsiktiga stödet för landsbygdsutveckling varit underfinansierat länge. Utsikterna för en gynnsam utveckling är i regel sämst där konflikter härjar.
– Konflikter kan omöjliggöra för bönderna att odla sina marker eller tvinga dem att flytta till områden där de inte har några marker. Logistiken och värdekedjorna fungerar inte, säger Satu Santala.
Sädesodlingen i norra Afrika kämpar inte bara med brist på aretsredskap och teknik. Klimatförändringar och pandemi har skapat en global livsmedelskris som riskerar att förvärras ytterligare av kriget i Ukraina.

Ser du en risk för att situationen förvärras om kriget i Ukraina blir långvarigt?

– Det finns många indikationer på att det kan bli värre. Ukraina är en sak för sig, men klimatförhållandena är kritiska på många håll. Hettan i Sydasien är en riskfaktor, och samma mönster syns på flera håll. Antingen finns det för mycket vatten eller för lite.
Det finns en risk för att en ännu större del av världen ska slungas in i en ond cirkel, att konflikter drivs av stigande matpriser i städerna och av klimatstörningar på landsbygden
– Om småproducenterna, som sammanlagt utgör en viktig del av matsystemet, inte har råd att odla nästa år eller tvingas odla klart mindre är riskerna stora.
Där konflikter orsakar otrygghet i livsmedelsförsörjningen tenderar livsmedelsbrist också att driva konflikt. Stigande matpriser var en faktor bakom Arabiska våren. Därför finns en risk för att en ännu större del av världen ska slungas in i en ond cirkel, att konflikter drivs av stigande matpriser i städerna och av klimatstörningar på landsbygden, påpekar Santala.
– Jag är verkligt orolig och jag är inte särskilt optimistisk till att man ska kunna undvika en kris, men samtidigt måste jag säga att Ifad och många andra aktörer gör en hel del.
Ifad fortsätter jobba i omkring 100 länder med den finansiering organisationens medlemsstater, bland dem Finland, har investerat. Ifad finansieras med 3,5 miljarder dollar under pågående treårsperiod.
– Men med de snabbt ökande behoven vet vi att det inte räcker till. Vi konsulterar våra medlemsländer och samarbetspartner för att öka vår kapacitet, säger Santala.
Hon hävdar att Ifad av erfarenhet vet vad som fungerar, hur man kan öka småproducenternas inkomster, göra jordbruket mer hållbart och bygga värdekedjor.
– Hade vi inte jobbat länge med det här skulle samhällena inte vara lika beredda eller lika tåliga mot sådana här chocker. Samtidigt jobbar vi mot klimatförändringarnas otroliga krafter. Då blir det svårare att nå resultat.

ANDRA LÄSER