Brottsligheten kommer nära – men Malmö är mer än skjutningar

Det förekommer mer gängkriminalitet, skottlossningar och mord i Malmö än i andra svenska städer, och händelserna kommer närmare invånarna. Det är mycket ovanligt att utomstående drabbas, men när det sker påminner effekten på samhället på kort sikt om terrorism.

Fördelar. Per Ögren, Sanna Pihlquist och Jens Karlsson trivs i sitt Malmö. Det är mångkulturellt, "man kan bo centralt utan att vara miljonär och staden är dynamisk, räknar de upp. När det sköts i kvarteter kom det dödliga våldet nära. – Man påverkas en stund, men livet fortsätter, säger Pihlquist.

MALMÖ Sanna Pihlquist har inget emot att svara, men är less på frågan.

– Det är väldigt tröttsamt att prata om Malmö och skjutningar, säger hon.

För det finns så mycket mer än den, enligt henne, ensidiga bild som medierna förmedlar – för att inte tala om de ofta felaktiga påståenden som populistisk debatt i USA, Ryssland eller Storbritannien sprider.

– Malmö är en dynamisk och levande stad med bra restauranger, säger Jens Karlsson med deras nyfödda bebis i vagnen.

– Se här, här finns låg- och höginkomsttagare på en plats, fortsätter han och visar ut över Möllevångstorget.

Grönsaks- och blomsterhandeln är i full gång i stadsdelen Möllevången som kan beskrivas som ett ruffigt Berghäll eller Södermalm.

Det doftar mynta och i ett stånd bjuds det på saftiga melonbitar som smakprov. Växelkontor, en asiatisk livsmedelsaffär, Malmö ost, Möllan Curry och otaliga restauranger kantar torget.

Utanför en av dem är asfalten mörkare. Här fanns under en lång tid en minnesplats för den 23-årige man som en tidig söndagskväll i februari sköts till döds.

– Jag var på plats tjugo minuter efter det. Jag skulle köpa mat, säger Jens Karlsson.

Visst kom våldet då påtagligt nära – paret bor runt hörnet. Ändå menar de att de inte är rädda. Skjutningarna är trots allt uppgörelser mellan kriminella, resonerar de.

Mitt i. Utanför en thairestaurang vid det livliga Möllevågstorget i Malmö sköts en man till döds en söndagskväll. De flesta skjutningar sker ändå i utsatta stadsdelar längre bort.

Drabbar kriminella

Manne Gerell är kriminolog vid Malmö högskola med kontor några kvarter bort från ”Möllan”. Karlssons och Pihlquists resonemang går igen när han sammanfattar läget i Malmö med utgångspunkt i statistik och forskning.

Så här: Malmö är farligare än andra svenska städer. Men: Det Malmö sticker ut med är brottslighet som utförs av kriminella nätverk.

– Det handlar om skjutningar, sprängningar, bilbränder.

De som drabbas är oftast själva kriminella. Geografiskt igen är brottsligheten ofta begränsad till de områden där nätverken är verksamma, det som i Sverige kallas utsatta områden. I Malmö är de till exempel Rosengård och Seved.

Men så finns det undantag, som i Ahmed Obaids och Rami Amins fall. Eller när skjutningen sker i Möllevången eller som tidigare i år i Pildammsparken – inte långt från högskolan det heller.

Till skillnad från Göteborg och Stockholm är Malmö nämligen kompakt. Även om till exempel Rosengård ofta kallas förort är det en stadsdel inte många kilometer från centrala Malmö.

– Andelen personer som har hört skottlossning är mycket högre än i någon annan stad i Sverige. Dels för att det oftare förekommer skottlossningar och dels för att det skjuts mycket närmare centrum.

När utomstående drabbas blir känslan att det är slumpmässigt och kan drabba vem som helst. Gerell säger att effekten på kort sikt blir som efter en terroraktion.

Negativ spiral. – När de boende inte vågar säga till en 13-åring att han inte ska klottra på väggen för att man är rädd för att hans storebror ska komma med en pistol, då blir det svårt för allting luckras upp. Den sociala ordningen fungerar inte och det blir svårare för polisen att lösa brott. Det säger kriminologen Manne Gerell om hur utsatta områden påverkas av kriminalitet.

"De skiter i oss"

I de utsatta områdena börjar det ofta med unga som inte ser att de har en plats i samhället.

Som många andra ungdomar begår de brott, men fortsätter med det också som äldre. När många bor på samma ställe bildas nätverk och brotten blir mer avancerade. De kriminella tar allt mer plats lokalt, till exempel med synlig narkotikahandel. Somliga invånare vänjer sig, andra tycker det är besvärligt men drar sig undan av rädsla.

Det uppstår lätt en negativ spiral, där de boende inte ser att de kan hantera problemen. Manne Gerell säger att en känsla av att ”samhället lämnar oss i sticket” tydligt kommer fram i intervjuer.

– De skiter i oss. Vi är invandrare och fattiga, de skulle aldrig ha accepterat att det var så här i ett annat område, beskriver han.

Varför drabbas då just Malmö?

– Jo, i Malmö finns mer fattigdom än i Sverige i snitt – barnfattigdomen är den högsta i landet och arbetslösheten är mer än dubbelt så stor. Det har skapat fler kriminella nätverk.

Malmö är dessutom den första staden i Sverige man når från Europa och nya typer av brottslighet kommer hit först. Inte sällan sprider den sig vidare i Sverige – så har till exempel skett gällande användningen av handgranater.

Siffror

16–23 år gamla är de män som skjutits till döds i Malmö i år.

18 procent av Malmöborna uppger att de någon gång under 2016 avstod från aktivitet för att de känt sig otrygga.

15 procent anser att polisen inte bryr sig om de lokala problemen.

53 områden i Sverige klassas av polisen som utsatta med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på området.

15 är särskilt utsatta och de kallas ibland no go zoner – ett begrepp polis eller forskning ändå säger är felaktigt.

Inte minst därför tycker Manne Gerell att kriminaliteten måste ses som en nationell angelägenhet och inte något som berör enbart de enskilda städerna – främst Stockholm, Göteborg och Malmö.

Det handlar också om segregation. I delar av Rosengård, till exempel, har 98 procent av invånarna utländsk bakgrund.

Det finns en överrepresentation av invandrare i brottsstatistiken. En stor del av den kan förklaras med att de lever i fattiga förhållanden i fattiga områden – men en tjugo procents överrepresentation kvarstår. Vad gäller det dödliga våldet i stort i Sverige kan det vara bra att påminna om att det i proportion är lägre än i Finland, i fjol 106 fall mot Finlands 78 – och då har Sverige nästan dubbelt så många invånare.

Ser man ändå till genomsnittet under den senaste tioårsperioden är nivån av dödligt våld nu högre i Sverige, och det beror just på skjutningarna.

Ahmed Obaid sköts ihjäl vid en busshållplats nära sitt hem i Rosengård, en så kallat utsatt område – och delar av stadsdelen har polisen klassat som särskilt utsatt.

Rör på sig

Anders Wiberg är stabschef vid polisen i Malmö och leder den så kallade särskilda händelse som polisen har upprättat på grund av vågen av dödligt våld.

Regionpolischefen har sagt att mindre än en tredjedel av morden i Malmö i fjol ser ut att klaras upp. Wiberg är inte nöjd med uppklarningsgraden men betonar ändå att det har rört på sig i en del av mordutredningarna som är aktuella. Även om ingen ännu har dömts så sitter personer häktade.

Mordfall är komplicerade, men nu är bemanningen – efter att polisen larmat om resursbrist – hyfsat bra menar han. Efter nästan ett mord i månaden från februari i fjol har inget mord genom skjutning inträffat på två månader nu. Pustar ut gör Anders Wiberg ändå inte.

– Nej, för vad vi känner till är det ändå lite oroligt i leden, säger han.

Benägenheten att ta till skjutvapen har enligt Wiberg ökat.

På Fryshuset, med verksamhet nationellt, säger kriminologen Camilla Salazar Atías att både förövarna och offren har blivit yngre. Våldet är också grövre. Där man tidigare sköt i benen kan man nu sikta på huvudet.

Beslut. – Livet på gatorna är hårt, säger Edmund Sarközy, 18 år, vid Fryshuset i Möllevången. Han känner många som har skottskadats och skjutits och har valt att hålla sig utanför brott. – Jag tänker långsiktigt.

"För snälla lagar"

I Rosengård träffar vi killar som, precis som familjen på Möllevangstorget, försvarar sin hemstad och stadsdel.

– Det är grönt och vackert här, Malmö är lugnt, säger en av dem.

– Kan du ge mig jobb så blir allt bra.

Hans kompis förklarar:

– Har man inte pengar så blir det knark.

Ingen av dem vill att vi publicerar deras namn.

De säger att områdespolisen är den enda som genuint bryr sig om dem. Medier kommer för att rapportera om problem.

"Det är bra att vi har Zlatan. Annars hade folk bara vetat om kriminaliteten i Rosengård."

Malmö kallas ibland Sveriges Chicago – något som två unga män vi möter själva tar upp, men som är en liknelse de protesterar mot.

– Det går inte att jämföra med Chicago. Det finns kriminalitet i världen, sånt händer.

Å andra sidan säger de att de lever med våldet inpå. Kretsarna är små, nära vänner har dött.

– Det är pengar, knark och vapen.

De skulle vilja se hårdare och snabbare tag från polis och rättsväsende. En av dem kallades själv till rättegång för en förseelse hela två år efter att brottet begicks.

– Jag hatar Sveriges lagar, de är för snälla.

Och samtidigt, misstag påverkar livet. Det blir svårt att få jobb – och utan arbete blir det ofta kriminalitet.

Paus. Marinos Willert med hunden Bosse tar en kaffe på sitt stamställe vid Möllevångstorget. Han säger att det är "lätt att skylla brottsligheten på en viss typs människor" men att det handlar om narkotika och att det finns mycket vapen i omlopp i Malmö. – Polisen borde få mer resurser.
Annan bild. Aida Kulic och Tim Mathiasson solar sig i Västra hamnen, ett nybyggt bostadsområde invid Nordens högsta byggnad Turning Torso. Närheten till Danmark påverkar tillgången till vapen, men på andra sidan Öresund är vapenlagarna strängare och brotten färre. Kulic är uppvuxen i Rosengård. – Jag är där hela tiden och känner mig inte otrygg på något sätt.
ANDRA LÄSER