Rapport: Så har Finland klarat covid-krisen

Flera ministerier har haft i uppdrag att utreda covid-19-krisens samhälleliga konsekvenser, i samarbete med bland andra experter från Institutet för hälsa och välfärd. Jouni Varanka är konsultativ tjänsteman vid statsrådets kansli och presenterade rapporten vid en presskonferens på torsdagen.

Han säger att Finland har klarat sig bra epidemiologiskt, jämfört med flera andra europeiska länder. Restriktionerna har hos oss varit färre än på många håll. Att det ändå har gått så bra beror enligt Varanka på folks stora tilltro till myndigheterna, och att man har följt rekommendationer.

Han tar till en liknelse för att beskriva situationen.

– Många av oss har tänkt att corona är en film som slutar så att vi kan återgå till en normal vardag, men snarare är det en tv-serie med flera säsonger.

Fokus i rapporten är om regeringen behöver vidta åtgärder av något slag. Där kommer gruppen till att så är fallet vad gäller de sociala effekterna. Det är tydligt att polariseringen har ökat.

– För en del kan det vara så att krisen inte har påverkat livet alls, medan andra kan ha en mycket dåligt situation.

Serviceskulden i synnerhet vad gäller psykisk ohälsa har ökat. Samtidigt är personalen inom social- och hälsovården hårt belastad. Inte minst unga kvinnors upplevda stress har ökat klart under pandemin.

Ekonomiskt har smällen inte varit så stor att Finland inte skulle repa sig från den, i stället var nedgången år 2020 lägre än i många länder. Oroväckande är ändå att långtidsarbetslösheten har ökat, och det speciellt bland invandrare.

– Det är viktigt att komma ihåg att enskilda personer och företag kan ha drabbats mer.

Personer med invandrarbakgrund arbetar ofta med stöduppgifter som sker på plats. Enligt Varanka skulle det därför vara viktigt att diskutera vad ökat distansarbete får för effekter på sysselsättningen.

Det är en av de rekommendationer som gruppen ger inför framtiden. En annan är att det kunde skapas en mobilapp för kriskommunikation. Samhället borde också förbereda sig på ett ökat behov av social- och hälsovårdstjänster och arbeta för att främja den psykiska hälsan.

– Skulle det också vara bra med en gemensam diskussion i samhället. Vad hände och hur påverkade det oss?