Få offer för Vastaamointrånget har svarat på polisförhör

När tre veckor har gått sedan polisen öppnade upp den blankett där målsägande i Vastaamofallet hörs, har bara drygt 5 procent av offren svarat på den. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Bara en bråkdel av offren i Vastaamofallet har hittills fyllt i den elektroniska förhörsblankett som polisen lanserat. Många känner inte till möjligheten, eftersom polisen med hänvisning till dataskyddsskäl inte kontaktar de berörda.

Både polisen och Brottsofferjouren var beredda på rusning när polisen öppnade sin elektroniska förhörsblankett. Genom den hörs de tiotusentals personer som fallit offer för dataintrånget i psykoterapicentret Vastaamo.

Men när tre veckor har gått har bara 1 200 av de 22 000 personer som har gjort polisanmälan fyllt i blanketten eller börjat göra det.

– Med tanke på hur många som är målsägande är mängden anspråkslös, säger förundersökningsledaren, kriminalkommissarie Marko Leponen vid Centralkriminalpolisen.

Till saken hör att det i Vastaamos patientdatabas fanns över 33 000 klienter när dataintrånget skedde. Alla dessa har inte gjort polisanmälan, vilket är en förutsättning för att man ska kunna förhöras.

Den 29 september i fjol gjorde Vastaamo en polisanmälan om dataintrång i psykoterapicentrets databas.

Den 21 oktober meddelade Vastaamo för första gången offentligt att konfidentiella patientuppgifter hade stulits. Utpressaren, som kallat sig "ransom_man", publicerade då en del uppgifter, och fortsatte med det.

Några dagar senare började personer som anlitat psykoterapicentret få utpressningsmejl. I det krävdes klienterna på lösen med hot om att namn, adress, personbeteckning och journaler från terapisessioner annars publiceras på krypterade Tor-nätet.

Externa utredningar visade att ett dataintrång skedde redan 2018, och att merparten av uppgifterna sannolikt stulits då. I patientdatabasen fanns vid det tillfället drygt 33 000 klienter. Fram till mitten av mars 2019 fanns det brister i databasen.

I februari 2021 söktes Vastaamo i konkurs och verksamheten upphörde i mars. Företaget Verve köpte då Vastaamos psykoterapiverksamhet. Vastaamo hade som mest 300 anställda, de flesta psykoterapeuter, vilket gjorde bolaget till en av de största aktörerna i Finland.

I maj meddelade tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira att det funnits brister i hur Vastaamo fört journalanteckningar och hur anställda instruerats att behandla dem.

Elektroniskt förhör är en möjlighet som förundersökningslagen ger. Det ersätter ett muntligt polisförhör.

Skickar inte kallelse eller länk

Marko Leponen ser flera orsaker till det lama intresset. En är den långa processen. Det har gått ett år sedan intrånget blev känt, och klienter fick utpressningsmejl med hot om att deras personliga uppgifter publiceras om de inte betalar lösen. Och än är den inte avslutad.

– För en del kan förhöret på ett smärtsamt sätt lyfta fram minnen av det som skedde förra hösten, säger Leponen också.

Somliga har kanske dessutom tröttnat på hela saken.

Men det spelar sannolikt också in att offren inte får ett personligt meddelande om det nu finns en blankett att fylla i, medger han. Det här är ett medvetet beslut från polisens sida.

– Det skulle vara ett så stort arbete att kontakta alla, det skulle kräva orimligt med resurser, och så vill vi trygga datasäkerheten.

Enligt Leponen är polisens erfarenhet att frågor som är aktuella tenderar att locka kriminella.

Centralkriminalpolisen vill inte att de som redan har utsatts genom intrånget, på grund av förhören skulle kunna drabbas ännu mer.

Därför är beskedet att polisen inte exempelvis kallar till förhör eller skickar ut länkar till blanketten. Får man en sådan är den falsk, och man ska inte öppna den.

Kriminalkommissarie Marko Leponen leder utredningen av dataintrånget och säger sig vara hoppfull om att det får en lösning. Spåren leder nu utomlands, utanför Europa. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Offer: ansvaret på individen

Ett av offren hittar förhörsblanketten i polisens nättjänst, när HBL upplyser henne om att den ska finnas där.

Hon tycker att blanketten är enkel att fylla i, men kan tänka sig att de med mindre nätvana kan uppleva det hela som besvärligare.

Och hon reflekterar över att offren själva ska ta ställning till brottsrubriceringar och skadeståndskrav, och frågar sig om det skulle gå att göra mer samlat.

Hennes främsta kritik riktar sig ändå mot Vastaamo, som enligt henne inte informerat eller stött kunderna alls.

Vastaamo söktes i konkurs i vintras.

Brottsofferjouren har satt till extra resurser för att kunna hjälpa dem som behöver råd och stöd i att fylla i polisens förhörsblankett, enligt verksamhetsledaren Leena-Kaisa Åberg. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Upplevs som lätt att använda

För den som behöver hjälp erbjuder Brottsofferjouren telefonrådgivning och samtalsstöd. Det går också att be om ett personligt möte och jouren har även en chattjänst.

Verksamhetsledaren Leena-Kaisa Åberg är även hon förvånad över att så få har fyllt i förhörsblanketten. Få har också kontaktat Brottsofferjouren, lite över 150 personer.

De flesta som är i kontakt med Brottsofferjouren ger polisens förhörsblankett gott betyg.

– Den bild som vi får är att den fungerar riktigt bra. Man behöver inte vara rädd för att fylla i den.

Hon säger ändå att det kan vara de med större digital vana och med enklare fall som fyller i blanketten genast, medan de som upplever den besvärligare väntar.

Tid finns till den sista januari, och på Brottsofferjouren har man betonat att det inte är någon brådska med att vidta åtgärder.

– Men det skulle ändå vara bra att man börjar fundera på saken nu, så det inte blir rusning och kanske uppstår tekniska problem på slutet.

Leena-Kaisa Åberg beskriver det som mycket krävande att nå ut med informationen om det elektroniska förhöret, men förstår polisens linje. Brottsofferjouren försöker enligt henne för sin del informera om den hjälp de kan ge.

Sätt ställa krav

Nyligen kom det fram att de som sökt om skadestånd direkt från Vastaamos konkursbo troligen får nöja sig med under 100 euro per man. Det rapporterade bland annat Iltalehti om. Det här handlar om en civilrättslig process.

Marko Leponen förstår att det kanske kan upplevas förvirrande att det pågår flera processer samtidigt.

I dataintrånget kom hackare åt tiotusentals personers patientuppgifter. Så stor mängd målsägande har inget fall i Finland tidigare haft. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

På frågan varför ett offer för dataintrånget ska delta i polisens förhör, svarar han:

– Det är det enda sättet att medverka i brottsprocessen. Förundersökningen har framskridit bra och vår uppfattning är att vi kommer att få den slutförd med ära. Vi hoppas att man fyller i blanketten. Det visar att man har krav gentemot gärningspersonen och så kan man kräva ersättning.

Hurdana summor det kan handla om, eller om det är realistiskt att man får skadestånd, är enligt Leponen inte upp till polisen, utan något som klarnar vid en domstolsbehandling.

På en presskonferens i oktober uppgav Centralkriminalpolisen att den sedan sommaren jobbar enligt en utredningslinje där spåren leder utomlands. I övrigt är man förtegen om detaljer.

– Arbetet är krävande men vi har jobbat hårt, säger Leponen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning