Efter tio års krig i Syrien: EU och FN samlade in 6,9 miljarder euro

Pojkar leker i en ruin i en förort till det krigshärjade Syriens huvudstad Damaskus. Bild: Sana/TT-AP

Miljontals är på flykt, befolkningen är krigstrött och FN varnar för matbrist i coronapandemins spår. EU och FN har nu samlat in 6,9 miljarder euro vid en givarkonferens för Syrien, ett land där hjälpbehoven är skriande.

Pengarna går till FN och det humanitära arbetet i landet samt för att stötta den kringliggande regionen som har tagit emot många flyktingar. Totalt hade FN vädjat om ungefär 9 miljarder euro, men slutbeloppet hamnade på 6,9 miljarder, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Tisdagens stormöte samlade deltagare från 83 delegationer varav 58 länder, tolv organisationer och 13 FN-organ. Vid ett liknande möte i fjol gavs 6,2 miljarder euro för 2020 och 2,1 miljarder euro för åren därefter.

– Folk kämpar men de har inget hopp. Kriget är inne på sitt tionde år. Och bara de senaste månaderna har antalet människor som inte har tillräckligt att äta gått upp med över en miljon, säger Andrei Engstrand-Neacsu, chef för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) insatser i Syrien, på telefon.

Han befinner sig i Damaskus och där är det tydligt att coronaviruspandemin tynger den redan hårt prövade befolkningen ytterligare. Priset på bröd och vissa andra basprodukter har gått upp med 133 procent, enligt Engstrand-Neacsu – en stegring som tillskrivs en kombination av dålig ekonomi, finanskris i grannlandet Libanon och virusåtgärder.

En syrisk kvinna och hennes två söner på en marknad i huvudstaden Damaskus – där munskydd blivit en allt vanligare syn. Bild: Sana/TT-AP

Virus i läger?

– Detta i ett land där hälften av de arbetsföra inte har jobb och 11 miljoner var i behov av humanitärt stöd redan före pandemin. Nu begränsar virusrestriktionerna människors möjligheter att resa och arbeta, vilket gör att många familjer får ännu svårare att försörja sig, säger Engstrand-Neacsu.

Antalet konstaterade fall av covid-19 är förvisso ännu få i Syrien, 256 enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men de har stigit kraftigt de senaste två veckorna och Engstrand-Neacsu fruktar för utvecklingen om viruset får fäste i de många flyktinglägren inom och strax utanför landets gränser – där många lever i tält och inte har möjlighet att hålla avstånd.

Syriens president Bashar al-Assad, i munskydd till höger, tillsammans med Irans utrikesminister Javad Zarif. Bild: Sana/TT-AP

– Jag hörde nylighen talas om ett sjukhus där tio läkare och sjuksköterskor insjuknat. Jag tror dessvärre att vi inte har sett slutet på viruspandemin här.

Situationen förvärras av att samhällsfunktioner och infrastruktur har trasats sönder under över nio år av komplexa strider där flera olika rebellgrupper varit inblandade. Stora delar av Syrien är i ruiner – över 11 miljoner syrier har flytt sina hem, hälften av alla hälsovårdskliniker har helt eller delvis stängt och var tredje skola är förstörd eller skadad.

Linde deltar

Engstrand-Neacsu understryker även vikten av att världssamfundet arbetar med säker tillgång för hjälparbetare samt skyddar den syriska civilbefolkningen. Han är dock inte särskilt hoppfull inför mötet.

Förödelse i byn Blyoun i södra Idlib i Syrien. Bild: Vita hjälmarna/TT-AP

Kriget i Syrien utlöstes av president Bashar al-Assads regims våldsamma svar på de protester för demokrati som utbröt under den arabiska våren 2011. Konflikten är och har varit komplex, med inblandning från ett stort antal rebellgrupper. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.

Redan innan konflikten hade många syrier klagat på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under al-Assads styre. I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden.

Våldet eskalerade snabbt och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet. Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har vuxit sig starka och terrorgruppen IS utropade 2014 syriska al-Raqqa till huvudstad i sitt självutnämnda kalifat. Iran och Ryssland stöttar regeringssidan och även Turkiet är djupt engagerat i konflikten.

I nuläget har regimen återtagit stora delar av landet, men i norr finns fortfarande rebellhållna områden.

Totalt beräknas över 380 000 människor ha dödats i kriget och 5,6 miljoner har flytt landet. Ytterligare 6 miljoner har flytt inom Syriens gränser. Över 11 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp.

Källa: FN, EU med flera

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning