Drönarnas segertåg kan påverka vår vardag

Inte mycket blir sig likt på ett antal områden när drönarteknologin tar nästa steg. Vardagen blir visserligen bekvämare och hållbarare, men vad händer med integriteten?

07.10.2021 13:16 UPPDATERAD 07.10.2021 13:23
Drönare har blivit en del av vår vardag, från de små leksaksvarianterna med kamera, som inte väger många gram och som ofta styrs suveränt i halsbrytande manövrar av det yngre gardet, till välutrustade luftfarkoster för övervakning och kontroll. Sammanlagt handlar det om miljontals fritidsdrönare, eller så kallade UAV:s – Unmanned Aerial Vehicle eller obemannade luftfarkoster i Europa. Än så länge finns det betydligt färre kommersiella drönare, men även dessa lär bli fler om ett par år, när 5G fått fullt genomslag i mobilsystemet. Då kan drönarna klara av så mycket mer och till och med flytta inomhus och användas i bland annat butiker och lagerlokaler.
Men redan i dag är de kommersiella drönarna mycket användbara, speciellt när det gäller övervakning, där energisektorn använder flest. Drönarna övervakar elledningar, upptäcker och rapporterar om avbrott med mera. Men det finns många andra övervakningssituationer, där drönare passar in, som i skogsbruket där såväl Naturresursinstitutet Luke som skogsjätten Metsägroup sedan ett antal år håller på med olika former av drönartester. Ett angränsande område är jordbruket, där drönare både kan rapportera om hur grödorna växer och bidra till en mer exakt besprutning med bekämpningsmedel. I ett framtidsscenario talas det om att drönare på sikt skulle kunna ersätta traktorer på åkrarna.
Det finns andra, minst lika spännande framtidsdiskussioner kring drönarnas möjligheter att förändra vår vardag. Ett område som fått mycket uppmärksamhet är varutransporter, där e-handelsjätten Amazon ligger i framkant och gått från prototyper till att få tillstånd av den amerikanska flygsäkerhetsmyndigheten att testa i full skala. Företagets drönare är autonoma och kan flyga i ungefär trettio minuter med en last på dryga två kilo. Men den kommersiella lanseringen lär fortfarande dröja ett bra tag.
Drönare som transportörer har även andra användningsområden och då inte minst inom vårdsektorn. Såväl i Nederländerna som i Sverige har det genomförts framgångsrika försök med drönare som levererar hjärtstartare vid olika typer av nödsituationer, där ambulanser inte kunnat ta sig fram. En annan beprövad aktivitet är att skicka medicin med drönare till otillgängliga områden, i till exempel fjäll eller skärgård. Det finns naturligtvis även mindre glamorösa, men ändå viktiga arbetsuppgifter för drönare, som Fazers aktuella projekt att tillsammans med drönaroperatören Wing (ett dotterbolag till Alphabet, som även äger Google) erbjuda luftlevererade choklad- och bageriprodukter till hushåll i stadsdelen Nordsjö i Helsingfors, något som HBL redan rapporterat om.
En annan aspekt på drönare som transportör är den snabba utvecklingen av drönartaxi. Mest publicitet har tyska Volocopter fått. Företaget hävdar att man redan om två år kan börja med någon form av reguljärtrafik med sin elektriska Volocity, som använder arton rotorblad och kan transportera två personer. Målsättningen är att dessa taxidrönare ska vara i full trafik lagom till OS i Paris 2024. Både kinesiska och sydkoreanska företag har motsvarande projekt kring passagerardrönare av olika storlek.
Obemannade luftfarkoster har som bekant inte bara civila användningsområden. Till de verkligt stora aktörerna på området hör militären. Drönare har blivit en självklar del av modern krigföring, från rekognosering till olika former av attacker. Här finns det en uttalad oro över att människan i form av olika militära befälspersoner riskerar att hamna utanför beslutsprocessen. Algoritmerna fattar besluten och drönarna genomför krigshandlingarna. I teorin innebär det att risken för egna stupade minimeras, men i praktiken kan det bli som i Afghanistan tidigare i år, där två amerikanska soldater dödades av misstag av missiler från en obemannad luftfarkost. Trots sådana händelser spås militära drönare en lysande framtid. Något som oroar politiker världen över i det här sammanhanget är att terroristgrupper ska komma över militära drönare och använda dem för terroristattacker.
Även på den civila sidan finns det oro över vad drönarmarknadens snabba tillväxt kan komma att innebära. Ett uppenbart område som kan vara hotat är den personliga integriteten. Nästan alla fritidsdrönare är försedda med kamera, vilket innebär rikliga tillfällen till oönskad eller olaglig fotografering. Under pandemin har drönare utfört olika typer av övervakningsuppdrag, som, även om syftet varit gott, samtidigt har varit problematiska ur integritetssynvinkel. Så till exempel har Marocko använt sig av en drönarflotta för att spåra misstänkta folksamlingar och uppmana folk att skingra sig. Likartade system finns i Frankrike, Indien och USA. I Kina har drönarna haft befogenhet att ge order till människor som inte följt pandemiföreskrifterna. Australien planerar att gå ett steg längre och låta drönare med värmekameror spåra sjukdomssymtom som feber.
Ett annat bekymmer är att oaktsamma eller hänsynslösa drönarpiloter redan i dag ställer till med en hel del problem genom att inte följa de instruktioner som finns kring att flyga drönare. Såväl Heathrow som Arlanda flygplatser har fått stänga tillfälligt när drönare flugit in i luftrummet och för ett par år sedan förhindrade en drönare en räddningshelikopter från att lyfta vid Åbo universitetscentralsjukhus. Polisen har också noterat att olyckplatser och andra känsliga områden numera regelbundet får besök av oönskade, nyfikna drönare.
Bilden av drönare är med andra ord komplex. Å ena sidan innebär de alltmer sofistikerade och kraftfulla drönarna ökade möjligheter till mindre resursslöseri, bättre logistik, mindre energikrävande transporter, samt allmänt sett ökad effektivitet och produktivitet inom många sektorer. Men å andra sidan ökar risken för missbruk och integritetsintrång av såväl privatpersoner som nationer.
Ett är dock säkert – vår vardag kommer om ett par år att innehålla betydligt fler och smartare obemannade luftfarkoster är i dag. Förhoppningsvis är de registrerade enligt konstens alla regler och manövreras av ansvarsfullt och kunnigt folk som vet vilka förordningar som gäller, men tyvärr finns det ingen garanti att så blir fallet.
Bengt Wahlström är svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet.
Läs mer:
En artikel i Forbes om drönarnas framtid:
https://www.forbes.com/sites/stevebanker/2020/06/11/is-the-future-of-drones-now/
En artikel i Yle om ett finskt perspektiv på drönarnas framtid:
https://svenska.yle.fi/artikel/2017/07/05/skogsbrukets-framtid-ar-flygande-snart-kommer-dronarna
En debattartikel/insändare i HBL om drönare och flygvapnet:
https://www.hbl.fi/artikel/flygvapnet-famlar-i-gamla-spar/
En artikel i Business Insider om framtida drönarteknologi:
https://www.businessinsider.com/drone-technology-uses-applications?r=US&IR=T
Volocopters hemsida:
https://www.volocopter.com/solutions/volocity/

ANDRA LÄSER