Emily Dickinson – en osynlig röst i Diktens trädgård

I det tysta huset vid Main Street i Amherst blev poetens vitklädda gestalt av eget val stående på tröskeln till himlaporten, i kläm mellan puritanernas stränghet och transcendentalisternas glädje. På tröskeln, fylld av en längtan, vars mål var att aldrig lyckas, skriver Nalle Valtiala som läst en bok om Emily Dickinson.

Josefin Holmströms <i>Emily Dickinson och vulkanerna </i>är ett utomordentligt välformulerat och klarsynt lärdomsprov, kryddat med glimtar från författarens eget själsliv.
Nalle Valtiala
08.03.2020 13:05
Den amerikanska 1800-talsdiktens okrönta drottning Emily Dickinson brann för sitt författarskap, men hon undanbad sig all yttre framgång. Varken Gud eller någon medmänniska förefaller ha släppts in på livet. Som Josefin Holmström skriver i sin nya studie, levde den vitklädda kvinnan i Amherst liminalt. Tröskeldröjande.

ANDRA LÄSER