DO vill se speciallag för papperslösa som kom före 2017 - en utredning finns redan

De asylsökande som kom till Finland före 2017 och som fortfarande är utan uppehållstillstånd borde legaliseras med en speciallag, anser diskrimineringsombudsmannen (DO) – som därmed tar ställning i en fråga som väckt hetsig debatt.

Kristina Stenman är diskrimineringsombudsman sedan 2020. Coronapandemin syns på många ställen i rapporten, särskilt i hur tjänster förverkliga i praktiken.
Inrikesministeriet blev tidigare i vintras klar med en utredning som väckt politisk debatt.
Det handlar om asylsökande som kom under flyktingvågen 2015-2016 och som inte fått uppehållstillstånd, men som fick avslag under en period då processerna fått kritik för att ha varit bristfälliga.
Det rör sig om uppskattningsvis 3000 personer som kunde få rätt att ansöka om uppehållstillstånd med en speciallag i efterhand, enligt utredningen. Inrikesministeriet har utrett olika förslag för vilka kriterier som kunde gälla - till exempel att det skulle beröra barnfamiljer.
Tanken är att lagen skulle vara en engångsföreteelse som gäller dem som sökt uppehållstillstånd före utgången av 2016, och att dessa skulle få möjlighet att ansöka på nytt under en begränsad tid.
Men redan att utredningen gjordes väckte politisk debatt, och idén har veterligen en del motstånd inom regeringen.
Diskrimineringsombudsmannen tar ställning till frågan, och rekommenderar en speciallag i den stora rapport som DO lämnar in varje riksdagsperiod. Den publiceras på torsdag. Diskimineringsombudsman är Kristina Stenman.
Enligt DO har det förekommit brister i asylprocesserna. Det skapades situationer där både lagar och tolkningar skärptes under loppet av människors ansökningsprocesser.
"Betydande lagändringar omfattade också inskränkningar av rättshjälpen till asylsökande och begränsningen av tiden för mottagningstjänster. Ur de sökandes synvinkel försvårades situationen även av att lagen samtidigt började tillämpas striktare" skriver DO i rapporten.
"Det har visat sig vara väldigt svårt att korrigera bristerna i asylprocessen i efterhand. Till följd av lagändringen från sommaren 2019 höjdes även tröskeln för behandlingen av förnyade asylansökningar. Detta har ytterligare försvårat identifieringen av bristerna vid den första processen".
DO bedömer att fall av tortyr och människohandel kan ha förblivit oidentifierade. DO listar nu bland sina rekommendationer att polisen bör utbildas mer i hur man tidigt identifierar människohandel.
Bland de rekommendationer DO ger i rapporten finns just den om att stifta en speciallag i efterhand, för att legalisera vistelsen för dem som kommit före 2017.
Också andra delar av processen får kritik. "Den sökandes försök att legalisera sin vistelse ska inte ses som klandervärt agerande", anser DO, och avser risken att bli gripen eller bötfälld om man fått tidigare avslag eller varit utan uppehållstillstånd en period.
Klander får också en del avvisningsprocesser, där personen som avlägsnas från landet hämtats utan förvarning också då det hade gått att informera om det.
Långa väntetider har också lett till problem. "Ombudsmannen känner exempelvis till ett fall från november 2021, där HFD förbjudit verkställigheten av avvisning av en asylsökande så sent som sju månader efter att ansökan gjorts. På grund av att verkställighetsförbud inte beviljades direkt då det ansöktes, hade mottagningstjänsterna för asylsökanden i fråga upphört, och enligt polisens tolkning hade hen arbetat utan arbetsrätt."
ANDRA LÄSER