Det mesta av Rysslands gasinkomster blir redan rubel

Ryska företag måste redan ta hem 80 procent av sina exportinkomster och växla dem till rubel. Skillnaden till nuläget är inte speciellt stor även om Ryssland försöker kräva betalt i rubel för sin gasexport, enligt Iikka Korhonen, forskningschef på Finlands Bank.

Den statliga ryska gasexportören Gazprom hade ännu inte på torsdag förmiddag kommenterat uttalandet om att "fientliga länder" måste börja betala för sin naturgas i rubel.
24.03.2022 14:06 UPPDATERAD 24.03.2022 15:52
Ryssland vill att det landet betraktar som "fientliga länder" i fortsättningen betalar för rysk naturgas i rubel. Det meddelade president Vladimir Putin på onsdagen, en dag före EU-ländernas toppmöte i Bryssel på torsdagen. Toppmötet diskuterar bland annat möjligheterna att frigöra EU från beroendet av rysk energi.
– Även om Ryssland inför ett krav på betalningar i rubel är skillnaden till dagsläget marginell eftersom ryska företag redan nu måste ta hem 80 procent av sina exportintäkter och växla dem till rubel, säger Iikka Korhonen, forskningschef på Finlands Banks enhet för tillväxtekonomier Bofit.
På onsdagen hade Gasum som står för den direkta gasimporten från Ryssland till Finland ännu inte fått besked om något krav på rubelbetalningar från den ryska gasleverantören Gazprom. På Gasum påpekar man att avtalet med Gazprom är slutet med euro som valuta.
Största delen av gasavtalen inom EU har euro som valuta och utan att avtalen omförhandlas kan inte valutan bytas ut mot rubel. Europeiska energibolag förnekar ryska uppgifter om att avtal skulle ha rubeln som en alternativ valuta.
– Blir det aktuellt att omförhandla avtal kan det mycket väl hända att många gasbolag inom EU ser det som en chans att helt enkelt säga upp avtalen, säger Korhonen.
Han påpekar att gas under hela kriget har flödat från Ryssland till EU, till och med i lite större mängder än före kriget. Också gasledningen genom Ukraina har använts hela tiden och Ukraina har fått betalt för transittrafiken.

Situationen oklar

Fortums tyska dotterbolag Uniper är en stor importör av naturgas från Ryssland. Från Fortum och Uniper vill man över huvud taget inte kommentera det ryska kravet på betalningar i rubel utan hänvisar bara till det oklara läget. Fortum och Uniper har sammanlagt tolv kraftverk i Ryssland och via el- och värmeförsäljningen från dem också inkomster i rubel.
Om Ryssland gör allvar av hotet att kräva betalt för gasleveranserna i rubel är det ingen stor sak för den ryska centralbanken att sätta upp konton för ändamålet, enligt Iikka Korhonen. Men frågan blir sedan om gasköparna vill betala i rubel och om Gazprom kan tvinga dem att göra det.
– I praktiken är det fullt möjligt för de företag som så vill att inleda rubelbetalningar, det finns utländska banker i Ryssland som är kvar i det internationella betalningssystemet Swift, säger Korhonen.
Betalningar fungerar också till exempel via de ryska bankerna Sberbank och Gazprombank som står utanför de västliga sanktionerna för att göra naturgasbetalningar möjliga. Via de här bankerna kunde alltså gasköpare växla in rubel för sina betalningar, men Korhonen frågar sig också var vilken växelkursen i så fall skulle vara.
Futurerna på naturgas reagerade på onsdagen på det ryska uttalandet och steg. Priset har under den inledande handeln fortsatt att stiga på den europeiska energibörsen EEX.

Drabbar köparna

Också experter intervjuade i tidningen Financial Times anser att rubelkravet visar en större vilja från rysk sida att av politiska skäl försätta sina avtal med västerländska gasbolag i fara. Experterna tror att kravet skulle innebära stora problem för många västerländska importörer av rysk gas.
När det gäller framtida gaskontrakt kan rubelkravet fungera, enligt Gunter Deuber, analyschef på den österrikiska storbanken Raiffeisen Bank International när han kommenterar frågan för den svenska nyhetsbyrån TT. Putins rubelkrav skulle innebära att eventuella sanktioner som slår mot möjligheten att växla rubel mot dollar eller euro drabbar köparna i västvärlden i stället för ryska gasexportörer.
Syftet är enligt Deuber troligen inte att kortsiktigt stabilisera rubeln, som tappat en femtedel av sitt värde sedan ryska styrkor gick in i Ukraina den 24 februari. Han tror snarare det handlar om att bromsa eller dämpa effekterna av mer sanktioner mot ryska banker och centralbanken i Moskva. På köpet skapar det på lite sikt även en bestående internationell efterfrågan på rubel.
Centralbanken i Moskva har nu fått en vecka på sig att ta fram ett system för att hantera gasbetalningar i rubel.

ANDRA LÄSER