Arbetet "så gott som klart" – så här går en Natoansökan vidare i praktiken

Pekka Haavisto undertecknar ett brev som går i ilfart till Jens Stoltenberg via Finlands Natoambassadör – så kan det se ut inom de närmaste veckorna. På mycket kort tid kan Finland bjudas in till samtal hos Nato. Väntan börjar först efter det.

President Sauli Niinistö meddelar sin ståndpunkt om ett Natomedlemskap den 12 maj.

Republikens president Sauli Niinistö träffade förra veckan den arbetsgrupp som samordnar den centrala säkerhetspolitiken mellan riksdagen och regeringen. I ett uttalande efter mötet sade Niinistö att arbetet i den här gruppen är "så gott som klart".

"Vi hade återigen en grundlig diskussion om den pågående redogörelseprocessen och de följande stegen i den. Jag har sagt att jag kommer att berätta min ståndpunkt om ett eventuellt finländskt Natomedlemskap senast den 12 maj. Lägesbilden är densamma för alla. Vi framskrider planmässigt och tillsammans. Målet är klart: att garantera Finlands säkerhet under alla omständigheter.”

Niinistö sade också att han har fått stöd och uppmuntran för Finlands beslut under de internationella diskussioner han fört under vårens lopp, och att även dessa diskussioner fortsätter.

Så här går det till om Finland fattar beslut om en Natoansökan nu i maj – vilket sannolikt sker.

Många nyckeldatum i maj

Den 12 maj berättar Niinistö om sin syn på ett Natomedlemskap. Det står även klart att statsminister Sanna Marin (SDP) meddelar sin ståndpunkt vid samma tidpunkt. Hon har tidigare lovat göra det före SDP:s partifullmäktige, som är den 14 maj.

Redan då kan statsledningen i princip besluta om en ansökningsprocess. De närmaste dagarna kommer det att klarna i vilken form presidenten och regeringen lämnar sitt förslag om Natomedlemskap till riksdagen. Det kan antingen vara i form av en kompletterande redogörelse eller i form av statsrådets meddelande.

Riksdagens arbete med den tidigare redogörelsen är då så gott som klar. Talman Matti Vanhanen (C) har sagt att det kan bli klart tidigast den 16 maj.

Riksdagens behandling av redogörelsen avslutas med att riksdagen tar ett ställningstagande. Det skickas till regeringen i form av riksdagens skrivelse.

Sedan kan Finland närma sig Nato med en formell ansökan om att bli inbjuden. Sådana brev undertecknas vanligtvis av utrikesministern. Färdiga formuleringar finns redan utarbetade.

Det blir alltså sannolikt ett brev undertecknat av Pekka Haavisto (Gröna) som ilas fram till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg av ett följe vid den finländska beskickningen i Nato.

Stoltenberg har lovat pressa ner tiden till en formell inbjudan så mycket som möjligt – det kan vara fråga om dagar eller ett par veckor.

En pusselbit i helheten är också Sveriges tidtabell. Finland och Sverige har försökt få ihop sina tidtabeller, och kontakterna är täta. Den 13 maj ska den svenska säkerhetsanalysen vara klar – motsvarigheten till Finlands redogörelse. En majoritet i den svenska riksdagen är för ett Natomedlemskap, men blickarna faller just nu på socialdemokraterna. De väntas föra en säkerhetsdebatt inom partiet om en vecka, och den 15 maj har partistyrelsen kallat in ett extra möte.

Ett statsbesök har redan planerats in den 16-17 maj. Då åker det finländska presidentparet till Sverige på inbjudan av kung Carl XVI Gustaf. Niinistö ska också träffa Sveriges statsminister Magdalena Andersson. Det är en tidpunkt då länderna eventuellt kan uttrycka en samstämmig plan.

Även om Nato har toppmöte i Madrid 29-30 maj är det inte sannolikt att några beslut om inbjudan eller medlemskap överlag fattas där. Det kan skötas redan tidigare på diplomatnivå. Toppmötets största frågor blir kriget i Ukraina och hela säkerhetsmiljön.

Snabbt i början – ratificeringsprocessen längre

Även om Sverige och Finland skulle närma sig Nato samtidigt, är medlemskapssamtalen skilda för de två länderna. Samtalen beräknas vara bara en eller två dagar.

Under samtalen behandlas politiska och juridiska frågor i landets lagstiftning, resurser och försvarskapacitet och säkerhetsnivå. Men mycket av detta har redan blivit färdigt utrett mellan UM och Natos stab under vårens lopp. Till exempel har Ålands ställning utretts redan i förväg, och andra bitar av lagstiftningen. Inga hinder har hittills noterats. Både Åland och riksdagen ska hållas informerade under processen.

Sedan följer väntan – den så kallade grå zonen då medlemsprocessen är i gång, men ansökan ännu inte ratificerats i alla 30 Natoländer. Finland har beräknat att det kan ta 4–12 månader, men många länder har redan gett löften om att det ska göras så snabbt som möjligt. Det krävs att alla länder ger grönt ljus.

Det egentliga beslutet om att gå med i Nato fattas först efter detta. Det är då riksdagen förses med avtalsdokumenten om medlemskapet och den lag som ska stiftas för att det ska ske. Grundlagsutskottet avgör då om det räcker med enkel majoritet, eller om det anses vara en fråga som kräver kvalificerad majoritet.

ANDRA LÄSER