I Norden är vi starkare ju mer vi samarbetar

De senaste dryga två åren har vi levt i en tid av osäkerhet. Coronapandemin kom och ruskade om våra rutiner och tvingade oss att anpassa vår vardag efter ett ständigt stigande och sjunkande smittal. För en månad sedan attackerade Ryssland Ukraina och världen som vi kände den ändrades över en natt. Det säkerhetspolitiska paradigmskiftet var ett faktum. Tiden av osäkerhet och oro fortsätter.
Då det stormar på det politiska världshavet framträder få saker så tydligt som vikten av samarbete. I dag firar vi Nordens dag. I år har det gått 60 år sedan de nordiska länderna undertecknade Helsingforsavtalet, den juridiska ramen för det officiella nordiska samarbetet.
I dag är det nordiska samarbetet en naturlig och självklar del av vår vardag och vår identitet. Den nordiska gemenskapen är vår viktigaste referensram. Vi samarbetar brett inom olika områden och på olika nivåer, officiellt och inofficiellt, innanför och utanför Nordiska ministerrådets ramar.
Det nordiska samarbetet anses som så självklart att alla dagar på sätt och vis är nordiska dagar. Men de två senaste åren har visat att inget kan tas för givet. För det nordiska samarbetet var coronapandemin och de tillfälliga inresebegränsningarna en utmaning. Krisen visade samtidigt på betydelsen av vårt samarbete. De nordiska medborgarna, inte minst i gränsregionerna, gjorde klart att de förväntade sig mer av samarbetet.
I fjol var Finland ordförande i Nordiska ministerrådet. Under vårt ordförandeskap fokuserade vi på att ta lärdom av coronakrisen. En av våra främsta prioriteringar var att stärka det nordiska samarbetet inom försörjningstrygghet och beredskapsfrågor. Vi kunde inte förutspå vilken som skulle vara nästa kris, men vi ville att vi i Norden tillsammans förstärker samhällenas resiliens och är bättre förberedda nästa gång.
Under vårt ordförandeskapsår gick arbetet med dessa frågor framåt på bred front. Målet var att öka det konkreta samarbetet inom redan existerande strukturer, som Haga-samarbetet när det gäller samhällsberedskap och Svalbardgruppen för hälsoberedskapsfrågor. Med mina samarbetsministerkolleger tog vi initiativ till ett projekt där man kartlägger nuläget och utreder framtida områden för förstärkt samarbete i beredskapsfrågor. Studien görs av finska Utrikespolitiska institutet och blir klar till sommaren.
I november gav de nordiska statsministrarna ett gemensamt uttalande om förstärkt samarbete inom krisberedskap. Uttalandet är utgångspunkten för det vidare arbetet. Även uppföljningen av Jan-Erik Enestams rekommendationer om hur det nordiska samarbetet i kristider kan utvecklas är en viktig del i arbetet. Nuvarande ordförandelandet, Norge, fortsätter arbetet som påbörjades av Finland. Till sessionsveckan i höst ska vi rapportera hur arbetet i den här frågan har framskridit.
I Norden är vi starkare ju mer vi samarbetar. Vi ska fortsätta att utveckla och förstärka vårt samarbete – alla dagar.

Thomas Blomqvist,

minister (SFP) för nordiskt samarbete och jämställdhet

ANDRA LÄSER