"Ett stumt vittne till katastrofen"

En gång fanns det två små länder mitt i Europa där kultur och samhälle blomstrade och fem etniska grupper levde i fredlig samvaro med varandra. Det som nu är västra Ukraina var då en av de mest utvecklade delarna av det österrikiska kejsardömet.

Ett historiskt monument över Europas geografiska mittpunkt.
I staden Rakhiv i de karpatiska bergen står en obelisk med den latinska inskriften Locus Perennis (den eviga orten). Stenen sattes upp 1887 då man i samband med mätningarna för en generalkarta över Österrike-Ungern upptäckte att detta var den europeiska kontinentens geografiska mittpunkt. Sedan dess har denna eviga ort upplevt mycket skiftande öden. I dag befinner den sig i västra Ukraina, men under den tid som gått sedan minnesmärket restes har den tillhört inte mindre än sex stater eller ockupationsmakter – Österrike-Ungern, det självständiga Ukraina 1918-1923, Polen, Nazityskland, Sovjetunionen och nu Ukraina igen. Man kunde säga att Rakhiv är en symbolisk ort för Ukrainas turbulenta historia men också för dess fasta förankring i Europa.

ANDRA LÄSER