När Magnus Londen ville hjälpa Ukraina strömmade pengarna in – samlade ihop till 9 terrängbilar och 50 generatorer

Sedan dess har allt skett i rasande fart. Många privatpersoner har bidrag med små summor, några har bidragit med större summor. Slantar och sedlar har trillat in på Sisu Ukraines konto. Välgörenhetsorganisationen blev en viktig samarbetspartner eftersom Londen inte har något penninginsamlingstillstånd, och det måste man ha för att ordna en insamling.

– Även om hela projektet var min idé så är det förstås inte jag ensam som har genomfört Karavanen till Ukraina. Det är resultatet av ett stort samarbete. Dessutom hade projektet inte lyckats utan hjälp av föreningen Sisu Ukraine, som har skött om penningtrafiken och betalat alla fakturor, berättar Londen.

Sisu Ukraine drivs av Joakim Hildén och finlandssvenska Malin Ahlbecks ukrainske man Sergiy But. HBL intervjuade Malin Ahlbeck för en månad sedan, inför årsdagen av Rysslands anfall.

Det har visat sig att Londens och vännernas kontaktnät är mycket stort, för insamlingens slutsumma landade på drygt 150 000 euro inom två veckor. Därefter har ytterligare pengar kommit in.

Den gångna veckan har Magnus Londen ägnat sig åt inköp och prutande. Projektet fick en mycket större budget än vad han hade vågat hoppas på.

– Jag drömde om att samla ihop 50 000 euro, men alla sa att det inte går, att det är för mycket. Nu fick vi ihop tre gånger mera! Det räckte till nio begagnade terrängbilar i bra skick, inköpta för sammanlagt 78 000 euro, säger Magnus Londen.

Bilarna är begagnade, men de har starka motorer och växellådor som inte är slutkörda. De har också stora flak eller bagageutrymmen, så det finns plats att packa med annat. Londen har försökt investera pengarna på bästa möjliga sätt, och köpt just sådana grejer som det är brist på i Ukraina: reservdäck, dieselgeneratorer, kraftstationer som laddas med solpaneler, vakuumbårar och annan medicinsk utrustning.

– Vi har varit i kontakt med finska företag som säljer dessa varor och berättat som det är, att vi själva kör ner grejerna till Ukraina och att vi vill ha ett så bra pris som möjligt. Alla företagare har varit mycket tillmötesgående, vi har fått rejäla rabatter på det mesta. Vi har bland annat köpt slitstarka terrängdäck, för att de ska klara av att färdas längs dåliga vägar vid fronten.

Inköpslistan är skriven av karavanens lokala samarbetspartner i Ukraina, föreningen Intitative E+ som förser arméns sanitärer med utrustning. Londen och Roine har jobbat med dem tidigare och vet att hjälpen når fram.

– Vi vet att det fungerar, för vi körde redan ner en bil i februari och gav den till just Initiative E+, vi var ett gäng kompisar som hade samlat ihop pengarna till den. Organisationen administrerar första vården av skadade soldater och transporterar dem bort från fronten. Personalen där blev överlycklig då vi kunde skaffa vakuumbårar som skydd åt de skadade soldaterna under transporten. Vägarna vid fronten är i uruselt skick, så risken är stor för att skadorna förvärras under en skakig transport. Till skillnad från Ryssland strävar Ukraina efter att ta hand om sina skadade soldater, förklarar Londen.

I packningen finns också 37 mobila kraftstationer som laddas med solpaneler. Fördelen med dem är att de är tysta, så ukrainarna kan ladda dem utan att föra oljud som avslöjar var de befinner sig.

Om bidragsgivarna vet Magnus Londen inte så mycket. Till en början var det mest finlandssvenskar som gav pengar, eftersom hans närmaste vänkrets är svenskspråkig. Men via vänner och deras vänner har kampanjen spridit sig utomlands; det har bland annat kommit bidrag från Sverige och Storbritannien.

– När karavanen inom ett par dagar startar mot Ukraina består den av nio bilar och tolv chaufförer, varav två är svenskar och resten finlandssvenskar. Vi tar först färja till Tallinn, också den resan är en donation som projektet fått, och sedan kör vi genom Baltikum till Polen, där vi borde nå staden Lublin efter två dygn på vägarna.

Där i Lublin möter de nio ukrainare från samarbetsparten Intitative E+, som ska köra bilarna fram till Kiev. Även om exportdeklarationerna för alla bilar är klara är det enligt Londen smidigare att det är ukrainska medborgare som kör dem över gränsen till Ukraina.

– En orsak till att det här projektet lyckades över alla förväntningar är löftet om transparens. Alla som jobbar för det här gör det frivilligt, vi sätter 0 euro i administrationskostnader. Alla som bidrar med pengar får en rapport om vart varje euro har gått via en redovisning på nätet. Dessutom har Ukrainas öde berört många på djupet, och vi har erbjudit dem ett konkret sätt att hjälpa. Det var inte svårt att få ihop ett gäng på tolv chaufförer som kör ner bilarna till polska Lublin, säger Magnus Londen.

Hemresan från Lublin sker med kollektivtrafik, först tar de tåg till Warszawa och därifrån nattbuss till Tallinn.

– Det blir en lång bussresa på 15 timmar, men det är inte så besvärligt som det låter, säger Magnus Londen som den erfarna äventyrare han är.

Eftersom folks iver att bidra inte har upphört trots att insamlingstiden officiellt har gått ut funderar Londen redan på om det går att ordna en Karavanen 2.0. Om den blir av blir det säkert en lite mindre karavan, med färre bilar.

– Det har kastats fram ett förslag om en kvinnokaravan, eftersom det är enbart män som kör bilarna under den här resan. Det finns nämligen intresserade kvinnor som skulle vilja delta. Det låter briljant, tycker jag!