Rosteriet i Rödbergen påverkas av spekulanter på kaffebörsen

Just nu är kaffe ovanligt dyrt. En svajig aktiemarknad kan få investerare att söka sig till råvaruhandeln. Och det kan driva upp priset på kaffe ytterligare.

Att driva ett kafferosteri i Kaffa Roasterys storleksskalan är något av ett hantverk. Grundaren Svante Hampf vill göra kaffebönderna rättvisa. Det gör han genom att visa kärlek till kaffe. Rostar man bönorna fel går bondens arbete i stöpet.
Sören Jonsson
06.02.2022 07:00 UPPDATERAD 07.02.2022 09:17
En nötig, fyllig doft möter en på långt håll. Det är Kaffa Roastery som rostar kaffebönor i Rödbergen i Helsingfors. Bland de sträva, oblekta jutesäckarna blänker det till av rostfritt stål. Trots hantverk är det industriell renhet som råder i kaffefabriken.
Kaffebönorna kommer till rosteriet i 60 kilos säckar. Under coronapandemin har priset på frakten flerdubblats. Det här i kombination med att råvarupriset också har stigit kraftigt gör att slutkonsumenten kommer att få betala mer för sitt kaffe.
Svante Hampf, vd för Kaffa Roastery, visar hur det går till när man rostar kaffe. Med en kran lyfter han en sextiokilossäck med råbönor över några gula tunnor. Från tunnorna flyttas bönorna till en stor gjutjärnsugn med hjälp av en pneumatisk lyft, alltså en enorm dammsugare. Ugnen rostar 45 kilo kaffe i taget i exakt rätt temperatur. Det är viktigt att tillföra exakt rätt värme under de olika rostningsstadierna.
Det låter som en hel vetenskap, men i praktiken är det inte så svårt. Det mesta är automatiserat och idiotsäkert.
– I praktiken värmer vi bara upp en produkt. Vår uppgift är att hitta en rostningsgrad som framhäver det jobb bonden har gjort. Över 90 procent av arbetet har redan gjorts i ursprungslandet, där kaffe av lite högre kvalitet plockas för hand. Varje liten kaffeböna har rörts av en människohand, flera gånger innan den når oss i jutesäckarna, säger Hampf.
Att rosterierna finns i Finland har sin naturliga förklaring. Råbönor håller sig bättre än färdigt rostade bönor. Dessutom är kaffekulturen olik mellan länder, rostningen anpassas till finländarnas smakpreferenser.
– Jag skulle ändå hoppas att fler rosterier skulle grundas i ursprungsländerna. En stor del av förädlingsvärdet kommer från rostandet. Normalt sett går mellan 20–35 procent av pengarna till ursprungslandet. Det är försvinnande lite när man tänker på arbetsmängden.

Svante Hampf

Ålder: 39 år.
Född och uppväxt: Helsingfors.
Familj: Fru, två döttrar och hund.
Utbildning: Svenska handelshögskolan 2004–2007.
Karriär: Företagare. Grundare och vd av Kaffa Roastery. Har också varit med och grundat kaféet La Torrefazione i Helsingfors tillsammans med brodern Jens Hampf.
Bästa kaffeupplevelsen: Den lilla pausen i vardagen som kaffebryggandet ger mig. Det är meditativt, och jag glömmer just då bort allting runtom mig.
Morgonkaffe: Dricker filterkaffe, brygger det för hand hemma.
Motto: Om det är för bekvämt utvecklas du inte.

Dyrare bönor – bättre för odlarna

Det finns flera orsaker till att priset på kaffebönor är så högt just nu. En orsak är att skörden i det största kaffelandet Brasilien inte gav så mycket som förväntat 2021. Landet fick en ovanlig köldknäpp i juli 2021. Det kan hända att köldskadan även påverkar framtida skördar.
En annan faktor som driver upp priset just nu är att flera länder i Asien fattat tycke för kaffe. Det växer fram en kaffekultur i ett annars så tedominerande samhälle.
Efterfrågan ökar medan utbudet minskar. Det ger förstås ett högt pris. Hur länge priset kommer att förbli högt är omöjligt att förutse. De flesta analytiker förutspår att priset inte kommer att sjunka i en hast.
– Priserna följer ingen viss skördekalender. Det är ett estimat på utbud och efterfrågan i framtiden. På lång sikt kan priset komma ner en aning, men vi får vänja oss vid en ny, högre prisnivå i framtiden.
Vid tidigare prisuppgångar har priset snabbt kommit ner igen. Det beror bland annat på att skog eller andra grödor har skövlats för att ge plats för kaffeodling. Men på grund av att klimatförändringen begränsar den yta där kaffet kan växa, tror Hampf inte att det kommer en lika kraftig prisrekyl nedåt.
Svante Hampf är förutom en kaffeexpert också en vinkännare. – Att dricka kaffe som är odlad på en enda gård är en helt egen upplevelse. Det finns fler egenskaper i kaffebönan än i vin, så varför skulle man blanda tiotusentals olika gårdar till en enda mix?
Råvarukostnaden är den allra största kostnaden för ett rosteri. Det höga priset påverkar resultatet. Hampf säger att hantverkskaffe har klarat sig relativt lindrigt undan.
– Prisökningen har procentuellt inte påverkat oss lika mycket som de större rosterierna. Ett relativt högkvalitativt kaffe har inte stigit lika mycket som lågpriskaffe.
Kaffepriset styrs av en börs i London och en börs i New York. Londonbörsen följer priset på robusta, en kaffeart som traditionellt har varit mycket billigare. New York-börsen är mycket större och styr priset på arabica.
Priset på kaffebörsen påverkar direkt ett litet rosteri i Finland, eftersom det är utifrån dessa priser som rosteriet förhandlar med kaffeodlarna.
Spekulanter påverkar också priset. Privatpersoner kan köpa och sälja råvarufuturer i hopp om avkastning.
– Jag är orolig för att en nedgång på aktiebörsen kan innebära att investerare söker sig till råvaror, som i sin tur driver upp priset artificiellt. Det finns pengar som försöker hitta en säkrare plats. De går in på guld eller andra råvaror, där kaffe är ett alternativ.
Det höga priset på kaffebörsen just nu har gjort att en del kaffeodlare brutit kontrakt som är avtalade enligt lägre prisnivå.
Nu när skörden ska levereras så "hittas inte kaffet". Bönerna säljer i stället kaffet dyrare till andra köpare.
– Bönderna vill sälja när priset är högt. Nu när skörden ska levereras så "hittas inte kaffet". Bönerna säljer i stället kaffet dyrare till andra köpare. Vi har som tur är inte drabbats av detta.

Mellanhänder viktiga

Tanken om direkthandel med kaffeodlare är god, men i praktiken är det svårt att genomföra. Det finns viktiga mellanhänder som upprätthåller kvaliteten. Det har Kaffa Roastery fått erfara den svåra vägen.
– Vi försökte oss på direkthandel, men vi fick kaffe som inte alls var gott. Det var svårt att reda ut var problemet uppkom. Hade råbönorna stått för länge i fel temperatur någon gång under leveransen? Eller blev vi lurade?
I stället anlitar Kaffa Roastery en brittisk agent som sköter leveranser och kvalitetsuppföljning.
– Vi får det första smakprovet när skörden håller på att bli klar. Sedan får vi ett smakprov när vår beställning skickas i väg från ursprungslandet. Och sedan ett smakprov när kaffebönorna har nått Europa.
Den svarta ugnen i gjutjärn är hjärtat i rosteriet. Med högteknologisk precision får Svante Hampf fram de rätta nyanserna i kaffet.

Kaffekultur svår att ändra

Kaffa Roastery säljer en historia, inte enbart rostade bönor. Rosteriet lovar att de betalar odlarna bra och att deras kaffe är ansvarsfullt odlat. Spårbarhet är nyckelordet i Kaffas verksamhet, men det är inte lätt att spåra vart pengarna går.
Inom kaffevärlden kallas det här för den tredje kaffevågen. I den tredje vågen lyfts kaffets ursprung, kvalitet och odlarna fram. En viktig komponent är att man, likt vin, köper kaffe från en viss kaffeodlare i stället för en blandning av många gårdar.
I länder som inte har någon stark kaffekultur sedan tidigare har den här omställningen gått snabbare.
– Nästan allt kaffe i Japan är tredje vågen-kaffe. Det finns ingen bulkkultur. Så på det viset är det synd att Finland har en så stark kultur. Det är svårt att ändra finländarnas vanor.
I Brasilien går det att spåra pengarna ända fram till bonden som odlar och exporterar kaffebönorna, säger Hampf. Men i Kenya och Etiopien är det svårare.
– Där finns lagar och kultur som förbjuder eller gör direkthandel svår. Fastän vi har träffat kaffebonden, får vi eller vår agent inte köpa bönorna direkt av bonden. Vi måste köpa det på en statlig auktion eller via en marknadsföringsagent. Staten och mellanhänderna vill ha full kontroll, vilket gör det svårt att veta om pengarna når fram.

Kaffa Roastery

Under studietiden på Svenska handelshögskolan drev de tre studiekompisarna Svante Hampf, Benjamin Andberg och Mikael Ylinen ett kårkafé. Det var 2004, då trion satt i studentkårens styrelse. De ville ge studenterna en bättre kaffeupplevelse och skaffade därför en ny espressomaskin.
Ganska snabbt insåg de att det inte är kaffemaskinen som har den största inverkan på smaken, det är bönorna. De började leta efter nya kaffebönor.
På den amerikanska västkusten hade det börjat dyka upp kafferosterier som valde ut bönor från enstaka gårdar. Studenttrion smakade på kaffet och ville ha mer.
De bestämde sig för att starta ett kafferosteri. Kaffa Roastery grundades 2007. Den första sommaren rostade trion kaffebönor på Svante Hampfs sommarställe i Ekenäs. När sommaren gick mot höst, började kvaliteten tryta. Det var svårt att hålla rätt temperatur på rostningen i den kalla sommarstugan.
Då flyttade Kaffa Roastery produktionen till ett garage i Korso och fann relativt snabbt goda blandningar, bland annat Go'morron-kaffet som är rosteriets storsäljare och som finns kvar i sortimentet än i dag. I början rostades kaffet på en popcornmaskin, men under årens lopp har företaget investerat i bättre och effektivare maskiner.
2011 sålde Benjamin Andberg sina andelar i Kaffa Roastery och grundade ett eget rosteri: Helsingfors kafferosteri. Den andra medgrundaren Mikael Ylinen är fortfarande kvar i Kaffa Roastery.

Ett alternativ till Paulig

I dag sysselsätter Kaffa Roastery 20 personer. 2020 var omsättningen 2,8 miljoner euro och företaget gjorde en förlust på 44 000 euro.
Rosteriet har bara någon promille av den finska kaffemarknaden, något som Hampf hoppas kunna påverka.
– Alla små rosterier försöker tillsammans förändra den finska kaffekulturen. För att få människor att uppskatta kaffe mer i stället för att dricka kaffe slentrianmässigt, så måste vi nå ut till fler. Då har volymen en betydelse. Vi vill bli ett medelstort rosteri, ett klart alternativ till de stora rosterierna. Det är vi inte i dag.

ANDRA LÄSER