Räcker regeringens 25 sysselsättande åtgärder till? Arbetsbyrå lovordar – ekonomer ifrågasätter

På tisdagen presenterade regeringen sina metoder för att uppnå en högre sysselsättning. Vad säger de högljuddaste kritikerna nu och vilka åtgärder funkar bäst?

På tisdagen presenterade statsminister Antti Rinne (SDP) regeringens proposition till statsbudget 2020.
Sören Jonsson/SPT
18.09.2019 16:50
Statsminister Antti Rinne (SDP) har presenterat sin budgetproposition för 2020. I budgeten finns en lista på 25 sysselsättande åtgärder som enligt regeringen ska räcka en bra bit på vägen mot målet med en sysselsättningsgrad på 75 procent. Hösten 2020 räknar regeringen enligt arbetsminister Timo Harakka (SDP) med att kunna redovisa för 30 000 nya arbetstillfällen.
– Det låter mycket optimistiskt, framför allt med den tidtabellen. Jag har svårt att se att regeringen lyckas uppnå sitt mål med de här åtgärderna, säger den fristående ekonomen och konsulten Roger Wessman.
De nu publicerade åtgärderna går bland annat ut på att främja individuell service till arbetslösa vilket ska leda till kortare perioder av arbetslöshet. Regeringen vill också underlätta jobbmatchningen, förenkla rekryteringen av utländsk arbetskraft, ge kommunerna större ansvar att sysselsätta arbetslösa och slopa aktiveringsmodellen.
Jarmo Ukkonen, direktör vid Nylands arbets- och näringsbyrå, lovordar regeringens sysselsättningsprogram. Enligt honom gör regeringen helt rätt satsningar.
– För ofta fäster man uppmärksamhet vid saker som fattas, men man ska komma ihåg att de åtgärder som regeringen föreslår verkligen hjälper vårt rutinarbete. Regeringen satsar på oss som dagligen möter arbetssökande.
Ukkonen nämner bland annat att byrån redan under förra regeringsperioden kunde nyanställa och därmed lyckas träffa arbetssökande oftare för att diskutera deras arbetssituation.

Förlorade möjligheter

Regeringen investerar i utbildning och kunnande, både inför arbetslivet och i form av fortbildning och omskolning.
För att främja arbetskraftens rörlighet föreslår regeringen att staten ska stå för en del av flyttkostnaderna i form av skattelättnader. Ytterligare vill regeringen satsa på arbetstagarnas psykiska välbefinnande, eftersom 43 procent av sjukpensioner beror på psykisk ohälsa.
Regeringens största möjlighet att höja sysselsättningen skulle enligt Wessman vara att höja pensionsåldern. Men där gör regeringen inga budgetsatsningar.
Wessman säger att han förstår att regeringen låter bli att nämna pensionsreformen i budgetförslaget. Men han skulle helst vilja se det i åtgärdsförslagen.

Arbetskraftinvandring kan hjälpa

Enligt Wessman är det bra att regeringen tänker göra arbetskraftsinvandring lättare. Inom flera branscher såsom it-branschen, byggbranschen och tjänstebranschen skulle det kunna lösa kompetensgapet.
En grupp som har lägre sysselsättning för tillfället är invandrare som inte har kommit till Finland i jakt på arbete. Om regeringen skulle klara av att få upp deras sysselsättning till samma nivå som infödda finländares skulle sysselsättningsgraden höjas med maximalt 1 procentenhet, det vill säga cirka 30 000 jobb, säger Wessman.
– Regeringen har inte fokuserat på de grupper som kan ge störst effekt. Många av de förslag som regeringen föreslår ger bara små eller inga nettoeffekter.

Vilka åtgärder fattas?

Regeringen har kritiserats för att inte agera tillräckligt snabbt för att höja sysselsättningsgraden. Många organisationer har länge efterlyst konkretion. Nu har man fått konkreta åtgärder i en lång lista. Vad säger de nu?
Centralhandelskammaren tycker att regeringens besked på tisdagen inte rätade ut några frågetecken. De saknar en oberoende tjänstemannauträkning över hur stor effekt sysselsättningsåtgärderna förväntas ha.
– Det är konstigt ifall regeringen inte har någon uppfattning över de enskilda effekterna av åtgärderna, säger Mauri Kotamäki, chefsekonom vid Centralhandelskammaren.
En åtgärd som regeringen lägger för stor tilltro till är enligt Kotamäki lönesubventioner.
– Rinne har sagt att man med lönesubventioner kan få in 20 000 personer på arbetsmarknaden. Det är ett fullständigt orealistiskt påstående som Rinne troligtvis har gripit ur tomma intet.
Företagarna i Finland efterlyser en striktare finanspolitik med strukturella arbetsmarknadsreformer. Inte heller Finlands Näringsliv (EK) övertygas av de 25 åtgärderna. Enligt EK har regeringen avsagt sig för mycket ansvar för sysselsättningspolitiken på arbetsgrupper där också arbetsmarknadsorganisationer är med.

25 åtgärder

Regeringen granskar och följer upp sysselsättningsåtgärderna med hjälp av forsknings- och ministerarbetsgrupper.
Låg- och medelinkomsttagare får skattelättnader.
Kommunerna gör regionala försök med att få in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.
Systemet med lönesubventioner görs om. Lönesubventionen inom den tredje sektorn förnyas så att den bättre än tidigare bidrar till möjligheten till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.
Flaskhalsen med lönesubventioner ska bort. Byråkratin minskas processerna görs snabbare. Från och med 2020 kan lönesubventioner ansökas digitalt.
Regeringen uppmuntrar ensamföretagare och mikroföretag att anställa arbetstagare genom att sänka tröskeln för nyanställningar och minska anställningsriskerna.
Arbetslöshetsskyddet och arbetslöshetstjänsterna förnyas så att tjänsterna och skyldigheten att söka jobb bygger på en personlig sysselsättningsplan.
Regeringen utreder om majoriteten av näringslivsbyråernas uppgifter kan flyttas över till Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna
Ett åtgärdsprogram planeras för att sysselsätta partiellt arbetsföra personer.
Stödet till partiellt arbetsföra personer ska bli linjärt.
Regeringen satsar på arbetstagarnas psykiska välbefinnande.
Regeringen föreslår att åldersgränsen höjs för att bli beviljad tilläggsdagar på arbetslöshetsersättningen.
Aktivitetsmodellen slopas.
Korta utbildningspaket kan erbjudas till dem som hotas förlora sina jobb.
En arbetsgrupp tillsätts för att garantera ungdomsgarantin.
Utländska forskare och personer som har avlagt högskoleexamen i Finland samt deras familjer ska lättare kunna stanna i Finland.
Invandare som har hamnat utanför arbetslivet ska stödas för att komma in i arbetslivet.
Ett omfattande internationellt rekryteringsprogram ska starta.
Systemen för arbetskraftsinvandring reformeras.
En ändring av källskattelagen ska göra det lättare för nyckelpersoner i utländska företag att jobba i Finland.
Creative Business Finland ska höja sysselsättningen inom de kreativa branscherna.
Till vårens budjetförhandlingar ska lokala avtal tas upp.
Regeringen ska utreda hur arbetskraftbyråerna bättre skulle kunna stödja kooperativ som företagsform.
Regeringen ska utarbeta en strategi för företagande som diversifierar näringsstrukturen och som uppmuntrar i synnerhet små och medelstora företag till tillväxt.
För att främja arbetskraftens rörlighet föreslår regeringen att staten ska stå för en del av flyttkostnaderna i form av skattelättnader.