Krönika: Färsk utredning kastar märkligt ljus över Noora Rätys och de övriga spelarnas beskyllningar mot landslagstränaren Pasi Mustonen

Samtidigt som 16 landslagsspelare beskyller före detta landslagstränaren Pasi Mustonen för osakligt beteende får beskyllningarna inget stöd i en anonym enkät som gjorts bland landslagsspelarna.

Noora Rätys och Pasi Mustonens förhållande till varandra kan beskrivas som minst sagt kyligt.
KrönikaFilip Saxénfilip.saxen@hbl.fi
15.10.2022 11:05
Få saker säljer så bra som en smaskig skandal.
Få ämnen inom idrotten ger så mycket synlighet som en skandal där en eller flera spelare på ett eller annat sätt behandlats illa av sin tränare.
Få saker är så viktiga i marknadsföringen av en bok som att hålla boken och sig själv i rampljuset.
Noora Räty, ofta rankad som världens bästa ishockeymålvakt, har skapat stora rubriker kring sin nyutgivna bok. Men det är något märkligt med de senaste dagarnas uppståndelse.

16 damlandslagsspelare
i ishockey skrev i januari brev till ishockeyns spelarfack där de anonymt berättade att de upplevt att landslagstränaren Pasi Mustonen betett sig osakligt.
Förra veckan – drygt nio månader senare – förde Ishockeyförbundet ärendet vidare till Finlands center för etik inom idrotten (FCEI) som ska utreda ärendet. Förbundet tog ärendet vidare sedan några av spelarna valt att bryta anonymiteten i samband med att stjärnmålvakten Noora Räty, som är en av spelarna som anklagar Mustonen för osakligt beteende, skriver om det i sin bok Leijonakuningatar (Lejondrottningen) som gavs ut i torsdags.
I boken skriver Räty att det inte handlar om några brottsmisstankar utan att spelarna upplevt att Mustonen betett sig osakligt.
Ishockeyförbundet fick ta del av informationen i januari och behandlade enligt boken ärendet i juli.

Tajmningen både med spelarnas brev till spelarfacket precis vid OS-starten och anmälan till FCEI väcker en del frågor.
Varför skickade spelarna sina berättelser precis vid OS?
Varför förde ishockeyförbundet ärendet vidare samtidigt som Rätys bok ges ut?
Oberoende om det är slumpen som avgjort när de ovannämnda händelserna ägt rum eller inte får de en att höja på ögonbrynen.
Det som väcker ännu fler frågor är det faktum att 21 landslagsspelare svarat på en enkät om bland annat atmosfären, ledarskapet och verksamhetskulturen utan att nämna något om missnöjet med Mustonen trots att de deltagit i undersökningen under samma tidsperiod  (hösten och vintern) som de 16 landslagsspelarna ska ha diskuterat sitt missnöje med Mustonen.
Svaren i studien, som HBL tagit del av men vars resultat inte ännu är färdiganalyserade eller publicerade, ger inget stöd till det utbredda missnöje med landslagstränaren Pasi Mustonen som Räty skriver om i sin bok och som lett till FCEI-utredningen.
Utredningen som genomförts med både anonym frågeenkät och intervjuer vittnar tvärtom att spelarna i landslaget är ytterst nöjda med atmosfären, ledarskapet och ledarstilen under Mustonens tid i landslaget.
Samtliga spelare som svarade på enkäten är helt av samma åsikt med påståendena ”Den nuvarande verksamhetskulturen hjälper mig att uppnå mina personliga mål”, ”Den här verksamhetskulturen motiverar mig att bli en bättre idrottare” och samtliga svarande är helt av samma eller delvis av samma åsikt med påståendena ”Den här verksamhetskulturen hjälper mig att bli en bättre människa”, ”Tränarna och lagledningen föregår med gott exempel i sitt sätt att agera och bete sig” och ”Den här verksamhetskulturen hjälper mig att bättre tävla mot världstoppen”.
Då en läser svaren i den anonyma enkäten får en bilden av att ledarskapet är både bra och fungerande.
På påståendet ”Jag känner att folk bryr sig om mig och tar hand om mig” svarade en av 21 spelare att hon är delvis av annan åsikt. De övriga 20 var helt av samma eller delvis av samma åsikt. Två spelare meddelade att de delvis upplever press på sig från ledningens håll medan de övriga 19 inte upplevde det.
I de öppna svaren – som var 48 till antalet och anonyma – fanns det inte ett enda svar som kritiserade eller var negativt inställt mot verksamhetskulturen, Mustonen eller något annat i landslaget.
Utredningen är en uppföljning på utredningen om landslagskulturen och verksamheten som gjordes vid Yrkeshögskolan Haaga-Helia i Vierumäki 2016–17 och svaren på frågorna visar att det inte finns ett större missnöje bland spelarna nu än det fanns för fem år sedan.
Den färska utredningens frågeformulär fylldes i av 21 spelare, både sådana som varit med längre och sådana som varit med kortare tid i landslaget, och svaren lämnades in före laget till OS i Peking valdes. Det vill säga innan de 16 anonyma spelarna ska ha lämnat in sitt brev till spelarföreningen.

Det är inte någon större överraskning att Mustonen spelar en rätt stor roll i Rätys bok.
Räty och Mustonen ventilerade sitt inte helt oproblematiska samarbete under den gemensamma landslagstiden i offentligheten. De förde diskussioner via medier, bad om ursäkt i offentligheten och de kritiserade varandra i inte så vackra ordalag och ifrågasatte den andras agerande.
Ändå verkar något inte stämma i helheten. Hur ingen av de 21 spelarna som svarade på enkäten yppar ett negativt ord om Mustonen samtidigt som 16 spelare är så pass missnöjda att de lämnar in anonyma skrivelser som leder till en FCEI-utredning är svårt att förstå. I synnerhet som utredningen görs av en extern aktör och risken för att information de anonymt ger i frågeformuläret skulle hamna i fel händer är minimal.
I grund och botten anser jag att en alltid ska tro offren då det finns en maktobalans inblandad. Den svagare behöver bli trodd, hen behöver stöd, hen behöver få sin röst hörd och hen får inte tystas ner. Så också i det här fallet.
Därför är det ytterst välkommet och viktigt att FCEI utreder ärendet grundligt. Också om ärendet helst hade fått landa hos dem vid ett betydligt tidigare skede.

ANDRA LÄSER