I dag går Korsholm till val om fusion med Vasa – "Det är rätt att fråga invånarna"

På söndag går korsholmarna till val för att säga huruvida de vill att kommunen fusioneras med Vasa.

Frågan om en fusion mellan Vasa och Korsholm har diskuterats i åratal.
– Jag tycker det är jättespännande, säger fullmäktigeordförande i Korsholm, Carola Lithén (SFP) ett dygn innan vallokalerna öppnas.
– Det känns också bra för att intresset för valet tydligen är väldigt stort.
Hon hänvisar till att drygt 6 100 av närmare 15 000 röstberättigade valt att förhandsrösta.
Frågan om en fusion av Korsholm och Vasa är en långkörare och Lithén har varit aktiv i debatten länge. Hon har varit en spindel i nätet såväl i förberedelserna inför fusionsförhandlingarna som i själva förhandlingarna. Hon har även varit med vid otaliga diskussionstillfällen runtom i kommunen.
Hon säger att man kan se tre övergripande källor till oro bland korsholmarna.
– Det handlar om en oro för att man ska förlora sin närdemokrati, det handlar om en oro för det svenska språket och det handlar om en oro för servicenivån.
Carola Lithén (SFP), kommunfullmäktiges ordförande i Korsholm, säger att hon är glad över att valdeltagandet verkar bli högt.
Bland fusionsförespråkarna handlar argumenten mer om regionen i stort, säger Lithén.

Kommunala folkomröstningar

En kommunal folkomröstning är ett komplement till den representativa demokratin. Det är kommunens fullmäktige som fattar beslut om att arrangera en omröstning men initiativet kan komma även från kommuninvånarna.
I Finland är folkomröstningarna rådgivande. Fullmäktige kan fatta beslut i strid med folkomröstningens resultat.
Den första kommunala folkomröstningen ordnades i Tusby 1991 om en vägplan.
Åren 1991-2016 har 61 kommunala folkomröstningar arrangerats. 55 av dem handlade om kommunsammanslagningar. I 44 fall har fullmäktige följt omröstningens resultat.
Valdeltagandet brukar vara rätt högt, oftast över 70 procent. År 2003 i Mietoinen röstade 87,2 procent om kommunsammanslagningen med Mynämäki.
Erfarenheterna från Finland visar att när resultatet i valet är jämnt brukar fullmäktige inte följa det.
Undantag finns också: I Joutseno röstade 73,3 procent nej till en fusion men fullmäktige valde ändå fusion. I Nurmo röstade 63,1 procent nej till fusion men fullmäktige valde ändå fusionen.
Källa: Marina Lindell, Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi
– Det har varit intressant att notera att fusionsförespråkarnas argument väldigt lite handlat om Korsholm. Det har handlat om arbetstillfällen, om att behålla utbildningsinstitutioner och om att stärka regionen.
Lithén säger att det egentligen inte sagts så mycket konkret om korsholmarnas välbefinnande.
– Folk frågar ju naturligtvis "vad blir bättre för korsholmarna" och då erkänner många att ingenting egentligen blir bättre för korsholmarna. De talar om regionen och om framtiden.
Men de som vill behålla självständigheten talar också om framtiden, enligt Lithén. De talar bara om den på ett annat sätt.
– Man kan säga att målen är desamma men metoderna är olika.
Söndagens omröstning är rådgivande. Lithén säger att hon själv ändå tänker ta resultat till sig.
– Det här är inte min fråga, utan i högsta grad kommuninvånarnas fråga. Jag sitter i fullmäktige på deras uppdrag.

Lokala val ger dålig stämning

– Det är viktigt att beslutsfattarna i fullmäktige motiverar sitt beslut, hur de än väljer att rösta om kommunfusionen efter folkomröstningen, säger Marina Lindell som är forskare vid institutionen för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Lindell har specialiserat sig i frågor om hur demokrati bäst kan förverkligas i ett samhälle. Hon säger att det i princip är på sin plats med rådgivande folkomröstningar även i en representativ demokrati.
– I en så här stor fråga tycker jag det är rätt att fråga invånarna. Mitt i en mandatperiod är det inte sagt att politikerna vet vilken ståndpunkt folket har, säger Lindell.
Demokratiforskare Marina Lindell säger att det är viktigt med saklig och korrekt information för att ett val ska fungera. Annars kan det gå som i fallet brexit där folk inte visste vad de röstade om.
Problemet med lokala folkomröstningar likt den på söndag är att de är polariserande.
– Det handlar om att ta ställning för ett ja eller ett nej. Har man inte en stark åsikt kan det bli svårt att veta hur man ska rösta.
I lokala omröstningar ligger frågorna också väldigt nära väljarna, de är känsloladdade och därför uppstår inte sällan starka slitningar i lokalsamhället, säger Lindell.
– Det kan bli ett problem för man måste ju kunna samarbeta även efter valet.
Hon säger att lokalval ofta har ett högt valdeltagande.
– Ett högt valdeltagande och ett entydigt resultat gör det lättare för politikerna att fatta beslut. Om rösterna faller väldigt lika blir det genast svårare att tolka resultatet.
Vid 21-tiden på söndag kväll ska resultatet från den rådgivande folkomröstningen vara klart. Fullmäktige i Korsholm och Vasa ska fatta beslut om fusionen den 2 april.

Detta har hänt

1 juli 2013: Kommunstrukturlagen träder i kraft. Den förpliktigar kommuner att utreda möjligheterna till sammanslagningar.
April 2014: Finansministeriet ger Jan-Erik Enestam och Ossi Repo i uppdrag att göra en utredning om ett framtida "stor-Vasa".
30 december 2014: Utredarna presenterar sina slutsatser och föreslår att Kristinestad, Kaskö, Närpes, Korsnäs, Malax, Korsholm, Laihela, Storkyro, Vasa och Vörå går ihop. Endast Vasa visar intresse för en fusion.
Våren 2015: Korsholm genomför en enkät som visar att en betydande majoritet av kommuninvånarna motsätter sig en kommunfusion.
15 juni 2015: Fullmäktige i Korsholm och Vasa röstar nej till en fusion enligt Enestams och Repos modell. Vasa vill dock se en sammanslagning med kommunerna inom pendlingsområdet.
Hösten 2016: Allt fler fullmäktigeledamöter i Korsholm verkar stödja en fusion med Vasa. Svenska Yle ställer frågan i medlet av november och 16 av de 32 ledamöter som svarar på enkäten säger "ja" till en sammanslagning, 12 säger nej. Korsholms fullmäktige har 43 ledamöter.
17 november 2016: En motion lämnas in vid fullmäktige i Korsholm om att kommunen borde gå samman med Vasa.
April 2017: Inför kommunalvalet undersöker Vasabladet kommunalvalskandidaternas inställningar till en fusion. 55 procent av kandidaterna i Korsholm som svarar på Vasabladets valtest är för en fusion med Vasa. I Vasa är motsvarande siffra 88 procent.
20 juni 2017: Kommunstyrelsen i Korsholm röstar för att inleda fusionsförhandlingar med Vasa.
21 september 2017: Fullmäktige i Korsholm beslutar att inleda förhandlingarna med Vasa. Samtidigt röstar man för att en rådgivande folkomröstning ska ordnas.
9 oktober 2017: Fullmäktige i Vasa som beslutar att gå med i fusionsförhandlingarna.
12 december 2017: Korsholms fullmäktige tillsätter en ledningsgrupp och en styrgrupp för förhandlingarna
19 december 2017: Ledande politiker och tjänstemän från de bägge kommunerna inleder förhandlingarna om en eventuell kommunfusion.
Januari 2018: Ett stort antal arbetsgrupper börjar arbetet med att ta fram underlag för förhandlingarna.
Februari 2018: Korsholms kommun arrangerar diskussionstillfällen för invånarna runtom i kommunen. Åbo Akademi genoför en enkät som visar att 52 procent av korsholmarna säger "nej" till en fusion. 39 procent säger "ja". Undersökningen visar också att svenskspråkiga tenderar vara emot en sammanslagning medan finskspråkiga ställer sig tydligt positiva.
16 april 2018: En fullmäktigeledamot i Korsholm lämmar in en anmälan om trakasserier till kommunstyrelsen. Orsaken är den inflammerade stämningen som fusionsdebatten förorsakat. Både förtroendevalda och tjänstemän är utsatta, säger anmälaren. Arbetarskyddet kopplas in.
7 juni 2018: Korsholms fullmäktige beslutar att en rådgivande folkomröstning ska ordnas.
Augusti 2018: Arbetsgrupperna presenterar sina resultat. Arbetet med att ta fram ett fusionsavtal börjar.
11 december 2018: Förslaget till fusionsavtalet presenteras.
Januari-februari 2019: Korsholms kommun ordnar diskussionstillfällen ute i byarna där invånarna får ställa frågor och framlägga synpunkter till de politiker som förhandlat fram fusionsavtalet. Ett medborgarråd arrangeras där slumpvis utvalda korsholmare debatterar för- och nackdelar med fusionen. Resultaten presenteras för allmänheten och kan användas som stöd då man väljer hur man ska rösta.
Vintern 2018-2019: Debatten går allt hetare. Det är i första hand korsholmare som debatterar, Vasaborna är inte speciellt brydda. På sociala medier och på tidningsspalter används ibland ett språk som gränsar till det osakliga. Fusionsförespråkarna och motståndarna etablerar sina egna plattformer för en kampanj i fusionsfrågan.
20 februari 2019_ Förslaget till fusionsavtal som funnits till påseende i en månad får 25 anmärkningar i Vasa. I Korsholm är antalet anmärkningar 211.
Källor: Svenska Yle och Vasabladet åren 2015-2019, www.korsholm.fi, www.vasa.fi

ANDRA LÄSER