Trycket på att Tyskland stoppar Nordstream 2 ökar – frågan är om Berlin lyssnar

Tysklands hot om att stoppa den ryska gasledningen Nordstream 2 efter förgiftningen av Navalnyj ser ut att vara tomma ord. Oförmågan att omsätta hoten i handling kan enligt experter undergräva både Tysklands och EU:s trovärdighet.

Det ryska rörläggningsfartyget Fortuna i hamnen i tyska Wismar den 14 januari. Arkivbild.

Förgiftningen av Aleksej Navalnyj måste utredas ordentligt, annars kan vi tvingas ompröva vår syn på Nordstream 2.

Så löd den tyske utrikesministern Heiko Maas budskap till Moskva i september. Det var kort efter det att den ryske regimkritikern förgiftats med nervgiftet novitjok och evakuerats till Tyskland för vård.

Utredningen kom aldrig till stånd. Och nu har Navalnyj dömts till flera års fängelse i Ryssland.

Rysk gas till Tyskland

Nordstream 2 är en nästan färdigbyggd gasledning i Östersjön, mellan Narvabukten i Ryssland och Greifswald i norra Tyskland. Ledningen går parallellt med den tidigare ledningen Nordstream, som invigdes 2011.

Projektet majoritetsägs av statliga ryska Gazprom, men bland ägarna finns även en rad stora europeiska energibolag.

Nordstream 2 ska öka kapaciteten för naturgasleveranser från Ryssland till Tyskland. Genom en direktledning i Östersjön förlorar Ukraina sin roll som transitland för rysk gas. Projektets kritiker anser att Nordstream 2 skulle göra Tyskland och EU alltför beroende av Ryssland, medan förespråkarna pekar på att ledningen skulle hjälpa till att fylla det ökade energibehov som uppstått bland annat till följd av Tysklands nedmontering av kärnkraften.

Omstritt projekt

Men den tyska regeringen vill ändå gå vidare med det omstridda gasledningsprojektet, som till största delen ägs av den statskontrollerade ryska gasjätten Gazprom.

Arbetet har legat nere i nästan ett år på grund av amerikanska sanktioner mot inblandade företag. I december skickade dock Ryssland konstruktionsfartyg till vattnen utanför tyska Östersjökusten för att återuppta bygget av ledningen. Förespråkarna ser den som ett sätt att säkra energiförsörjningen men kritiker befarar att Tyskland och Europa blir alltför beroende av rysk gas.

Nu höjs varningar för att Tyskland genom tomma hot undergräver både sin egen och EU:s trovärdighet på världsscenen.

– Om man hotar måste man följa upp med konsekvenser, annars skämmer man ut sig. Och det är det som händer nu, när Tyskland sätter kortsiktiga ekonomiska intressen över alla andra intressen, säger Marcel Dirsus, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i statsvetenskap vid universitetet i Kiel.

Tysklands utrikesminister Heiko Maas.

Skilja på frågor

Den tyska regeringen med Angela Merkel i spetsen brukar vilja hålla frågor om mänskliga rättigheter borta från handelspolitiken och ekonomin.

Mordet på en exiltjetjen i Berlin sommaren 2019, Kinas massinternering av uigurer i Xinjiang och krossandet av Hongkongs demokratirörelse är några exempel på fall där det visserligen knorrats missnöjt i Berlin, men då ministrar snart ryckt ut för att gjuta olja på vågorna.

Som näringsminister Peter Altmaier uttryckte det i en intervju i somras, apropå Hongkong: Handelsrelationer kan inte bara bygga på hur demokratiskt ett land är.

I förlängningen skulle färdigställandet av Nordstream 2 skada både europeiska intressen och respekten för Tyskland som utrikespolitisk aktör, tror Dirsus.

– Tyskar älskar att vifta med EU-flaggor, men när det kommer till att försvara europeiska intressen, då värjer man sig. Andra länder har dock ett ganska begränsat intresse för hur bekymrade vi är, om det inte följs av konsekvenser, resonerar han.

Den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj – först förgiftad, nu bakom lås och bom.

Ny säkerhetsordning

En förklaring till det tyska agerandet är att man sitter fast i ett gammalt tänkande, tror Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och expert på europeisk säkerhets- och försvarspolitik.

Efter kalla krigets slut utvecklades en stark tro på att samarbete länder emellan skulle leda till förändringar i demokratisk riktning. Nu är dock en ny säkerhetsordning på väg att uppstå, som är mer präglad av stormaktskonflikter och geopolitik, säger hon.

– Man har haft svårt att hantera den här övergången. De senaste åren har vi sett flera händelser som har påverkat synen på Ryssland: cyberintrång mot förbundsdagen, mordet på en tjetjensk separatist i Berlin och nu förgiftningen av Navalnyj. Vid alla de här tillfällena har man ju funderat på om Tyskland ska ändra sitt förhållningssätt, men någon sådan omsvängning har inte kommit ännu.

Efter domen mot Navalnyj har trycket ökat på Tyskland att stoppa Nordstream 2. Frågan är om Berlin kommer att lyssna.

– Än så länge säger regeringen att man vill ha kvar den. Frågan är när man inser att man måste förhålla sig till en ny situation. Tyskland verkar fortfarande prioritera ekonomiska intressen framför säkerhetspolitiska överväganden, säger Hagström Frisell.

ANDRA LÄSER