Prognos: Så rubbar kriget och inflationen bostadsmarknaden

De som bor i energieffektiva hus på egen tomt blir relativa vinnare under 2022, tror Finlands hypoteksförening Hypo.

Nya bostadsbyggen påbörjades i stor omfattning i fjol, i en takt som inte skådats sedan 1990-talet. Det osäkra världsläget kan leda till en inbromsning.
Tim Johansson
11.03.2022 05:00 UPPDATERAD 11.03.2022 07:26
Kriget i Ukraina påverkar den finländska bostadsmarknaden, skriver Finlands hypoteksförening Hypo i sin kvartalsrapport. Någon snabb förändring handlar det knappast om. Konsekvenserna beror till stor del på hur länge kriget pågår.
Hypos prognos för bostadspriserna i hela landet är en uppgång på 1,5 procent i år, jämfört med 3,7 procent i fjol. I Helsingforsregionen väntas priserna stiga med 3 procent, ned från 5,5 procent i fjol.
För 2023 är prognosen 0,5 procent i hela landet och 2 procent i Helsingforsregionen.
I och med att Helsingforsregionen ingår i hela landets uppgifter betyder det i praktiken att priserna fortsätter sjunka i stora delar av Finland.
Det är en fortsättning på en utveckling som pågått i Finland redan i 15 år. Bostadsmarknaden är starkt tudelad i en sjunkande och en stigande marknad.
I Helsingforsregionen har priserna justerat för inflationen stigit med knappa 15 procent sedan 2015. I övriga Finland har priserna sjunkit med kring 7 procent under samma tid. Undantag i övriga landet är framför allt Åbotrakten och Tammerforsregionen.
De dämpade förväntningarna som kommer med Ukrainakriget gör att bostadspriserna har svårt att hänga med inflationen.
Förväntningarna på inflationen för i år ligger på kring 2,5 procent, vilket i praktiken betyder att priserna i Hypos prognos justerade för inflationen ligger stilla eller sjunker redan i år.
Redan sedan förra hösten har inflationen varit högre än ökningen i bostadspriserna. Inflationen var 4,4 procent på årsnivå i januari, medan bostadspriserna steg med 3,3 procent under samma tid.
Den högre inflationen påverkar inte bara värdet på bostäderna, utan också kostnaderna för boendet. Det sker när priset för energi och råvaror stiger.
Utsatt är till exempel ägarboende på hyrestomt, där tomthyran vanligtvis följer konsumentprisindex, skriver Hypo i sin rapport.
Däremot är hus där man redan tidigare sett till att huset är energieffektivt relativa vinnare. Efterfrågan på ett dåligt isolerat oljeeldat hus kan däremot falla ytterligare.
Efterfrågan på bostadsmarknaden överlag kan påverkas av att en allt större andel av inkomsterna går till energi och mat, när priserna för dem stiger.
Samtidigt väntas ändå räntorna stiga i långsammare takt än man tidigare räknat med. Det blir en lättnad till exempel för dem med stora lån i huvudstadsregionen.
På hyresmarknaden fortsätter situationen som under pandemin: utbudet är fortfarande mycket stort. Antalet annonser för lediga hyresbostäder är fortfarande 50 procent högre än 2019, vilket gör att hyresgästernas ställning förblir stark, skriver Hypo i sin rapport.

ANDRA LÄSER