Insändare: Finland behöver en klient- och patientsäkerhetslag

Statens revisionsverk bedömer att korrigeringen av skador som uppstått inom hälso- och sjukvården orsakar kostnader på över en miljard euro per år i Finland. Det innebär att kostnaderna för korrigering av vårdskador inom varje välfärdsområde uppgår till mellan 10 och 95 miljoner euro per år beroende på områdets storlek. Kostnaderna för brister i klientsäkerheten inom socialvården har inte beräknats. Även dessa utgör en hög kostnad för samhället. De här miljonerna kunde användas bättre.

Säkerheten inom social- och hälsovården kan förbättras via lagstiftning.

Patienternas och klienternas rättigheter samt de skyldigheter som gäller klient- och patientsäkerheten är svårtolkade och spridda över ett tjugotal lagar. Det försvårar verkställandet av dem. Rätten till trygga tjänster och information efter negativa händelser uppfylls inte alltid. Exempelvis en socialarbetare måste kunna läsa om sina skyldigheter i flera olika lagar; så även en patient som vill utreda sina egna rättigheter. För att kunna göra en patientskadeanmälan behöver patienten få veta att man misstänker en skada och yrkespersonerna bör ha skyldighet att ge patienten den här informationen.

Också lägesbilden av och rapporteringen om klient- och patientsäkerheten är bristfälliga. Det används inga enhetliga indikatorer och det rapporteras inte öppet om innehållen i de datalager som byggs upp. Information som är viktig för utvecklingen undanhålls, och varken beslutsfattarna eller invånarna får information om tjänsternas säkerhet och kvalitet.

Finland behöver en klient- och patientsäkerhetslag som samlar de nu utspridda bestämmelserna om klienters och patienters rättigheter, om skyldigheterna för yrkespersoner inom social- och hälsovården, om tjänsteanordnarnas och tjänsteproducenternas skyldigheter att garantera klient- och patientsäkerheten samt om förfaranden efter negativa händelser. När det gäller förfarandena för anmälningar om missförhållanden, negativa händelser och avvikelser behövs nya bestämmelser vid sidan av egenkontrollen. För att informationen ska kunna utnyttjas systematiskt måste anmälningsförfarandena anslutas till välfärdsområdenas datasystem och statens datasystemprojekt.

En tydlig och lättolkad författningsgrund förbättrar klienternas och patienternas ställning samt garanterar förebyggande förfaranden och korrigerande förfaranden om skador inträffar. Vid beredningen av klient- och patientsäkerhetslagen kan vi ta lärdom av till exempel Sverige och Danmark, som båda redan har en patientsäkerhetslag. I Sverige har den över tio år gamla lagen redan reviderats två gånger.

Klient- och patientsäkerhetscentret koordinerar arbetet för att införa det utarbetade förslaget till ett indikatorsystem för klient- och patientsäkerhet inom välfärdsområdena. Centret bidrar också med aktuell information och stöd (verktyg, procedurbeskrivningar och rekommendationer) till välfärdsområdena för att de ska kunna producera säkra och trygga tjänster för sina klienter och patienter. Vid verkställandet av egenkontrollen enligt lagen om ordnandet av social- och hälsovård kan det samarbete och den spridning av god praxis som Klient- och patientsäkerhetscentret möjliggör bidra till enhetliga förfaranden oberoende av välfärdsområdets läge och storlek. Centret arbetar också för att säkerhetskompetens ska ingå i all grundutbildning och fortbildning för yrkespersoner inom social- och hälsovården, i introduktionen för nya anställda och i ledarskapsutbildningen.

Många av förfarandena för bättre säkerhet liksom användningen av lägesbildsindikatorer kräver långsiktig och centraliserad samordning för att de ska bli etablerade rutiner i de nya välfärdsområdena. Genom att ingripa i säkerhetsbrister inom social- och hälsovården och arbeta systematiskt för bättre klient- och patientsäkerhet kan vi minska det mänskliga lidandet och kostnaderna för skador samt frigöra resurser för effektiva tjänster. Vården och omsorgen kan inte vara effektiv om den inte är säker.

En tydlig lagstiftning innebär en god framförhållning. De nya riksdagsledamöterna beslutar om vad lagstiftningen ska innehålla. De kan påverka hur systematiskt klient- och patientsäkerheten följs upp och utvecklas i Finland.

Hanna Toiviainen, filosofie doktor (folkhälsa), magister i samhällsvetenskaper, programchef

Tuija Ikonen, direktör, professor i patientsäkerhet