Bara en av tre finländare använder biblioteken – så här mycket har antalet böcker i samlingarna minskat

På Helsingfors centrumbibliotek Ode pågår en ständig lågmäld aktivitet också en tidig fredagseftermiddag. Så är det också långt mer än ett bibliotek i traditionell bemärkelse; här kan man låna allt från kök och symaskin till speldator, 3D-printer och musikstudio. 

Bokhyllorna hittar man på tredje våningen, bortsett från snabblånshyllorna i entréhallen.

– Ja, de står där för att det inte ska råda någon tvekan om vad det är för ett ställe man kommit till! Och har man bråttom hinner man alltid plocka med sig en pocket i snabblånshyllan, säger Anna-Maria Soininvaara, biblioteksdirektör på Ode.

I fjol hade Ode 1,9 miljoner besökare, vilket innebär ett ras sedan året före coronapandemin då biblioteket hade över 3 miljoner besökare. Också lånen minskade, men inte lika mycket. Ode har det ändå väl förspänt; det är ett flaggskepp och coronaåren hur som helst inte representativa.

Men på ett allmänt plan syns en nedgång då det gäller ungas och vuxnas biblioteksanvändning. 

– Nya fritidsaktiviteter har kommit i stället, den tid som folk förr lade på läsning lägger de nu på till exempel digitalt spelande, nätet, sociala medier ... Med sådant kan man fylla sin lediga tid, och det är den vi tävlar om. Till all lycka är barnen i lågstadieåldern ändå fortfarande ganska aktiva biblioteksanvändare, säger Soininvaara.

Enligt Undervisnings- och kulturministeriets färska Bildningsöversikt har andelen finländare som använder biblioteken sjunkit från knappt hälften till en av tre sedan 1990-talet. Biblioteksbesöken blir också allt glesare. Det är särskilt studerande och högre och lägre tjänstemän som övergett biblioteken, medan pensionärer och långtidssjuka lånar allt mer.

Samtidigt har bibliotekens finansiering skurits ned: under 1990-talets lågkonjunktur minskade den statliga finansieringen med ungefär hälften, och antalet nyanskaffningar rasade med ungefär 40 procent och har hållit ungefär samma nivå sedan dess.

Då samlingarna från 1960 fram till 1990-talet växte från 6 till 35 miljoner titlar, började samlingarna småningom krympa efter det till följd av olika nedskärningar. År 2021 hade de krympt med 9 miljoner titlar jämfört med toppåren, visar översikten.

Också antalet bibliotek har sjunkit, från 900 vid millennieskiftet till drygt 700 år 2021.

– I Helsingfors har vi en ganska bra situation, men det finns stora skillnader mellan olika regioner. Om ett av två bibliotek på en liten ort läggs ned – eller kanske det enda – skapar det ett stort tomrum. I områden där det inte finns ett bibliotek nära syns det också som minskad användning av bibliotekstjänster, säger Soininvaara.

Samtidigt är det viktigt att biblioteken svarar på invånarnas behov, menar Soininvaara. Det är det man försöker göra på Ode med ett brett utbud av tjänster och utrymme att mötas. Då kanske en och annan bok också hittar vägen hem till någons nattygsbord, även om det inte var uttryckligen därför besöket gjordes.

Uppe på tredje våningen sitter föräldrar med småbarn utströdda på soffor och golv i ena änden av byggnaden, medan små händer greppar efter mjuka klossar, leksaker och annat som kan sättas i munnen. Det är vilsamt, lågmält, men inget krav på tystnad mellan hyllorna.

– Efter barnets födelse har vi varit mycket här, både barn och föräldrar trivs och man träffar andra, säger Anniina Sono Tikka som besöker biblioteket med sonen Fenix, 3 år.

Anniina Sono Tikka lånar ganska sällan böcker, men oftare nu med sonen för att ge honom läsvana. Hade det inte varit för att Ode erbjuder också annat hade hon inte kommit så ofta, säger hon. Men närheten till böckerna inspirerar också till att låna.

– Vi läser för Fenix varje kväll och han tycker mycket om det. Min mamma läste också för mig varje kväll då jag var liten, och det är ett trevligt barndomsminne. Det vill jag ge till mitt barn också.

Själv lyssnar Anniina Sono Tikka mest på ljudböcker, men nu har hon sagt upp sin ljudboksprenumeration för att fokusera mer på papper.

– Jag har redan lånat ett par böcker. På något vis är det trots allt mer avslappnande, samtidigt som det kräver mer närvaro, att läsa tryckta böcker. 

Kenneth Nylund skulle egentligen sätta sig och skriva, väskan med laptopen ligger bredvid fåtöljen men magasinet Filter lockade mer. 

– Hit går man ju gärna, här finns ett stort utbud och barnen trivs. Dessutom finns här mycket annat än böcker också, säger Nylund.

Också Nylund har barnen att tacka för ett nyväckt biblioteksintresse. Tidigare köpte han ofta de böcker han ville läsa.

– Nu har jag mer tid och botaniserar gärna bland hyllorna, det är väldigt avslappnande. Jag är sällan ute efter någon viss bok. Senast lånade jag en bok om schack, säger Nylund.

Till sommaren planerar han en resa till Alperna.

– Det skulle jag gärna läsa om, olika rutter och områden.