Tammerfors vet hur man håller en spårbudget

Den politiska armbrytningen inför byggandet av spårvägen var hård i Tammerfors. Mötet 2016, där beslutet att bygga fattades, tog sex timmar och leddes av en frustrerad Sanna Marin (SDP), då ordförande för fullmäktige.

Men när spårvagnarna nu rullar är åtminstone de Tammerforsbor som väntar och stiger på vid järnvägsstationen nöjda. Spårvagnen är bekväm, tyst och snabb och har överträffat förväntningarna, tycker de.

Visst finns det andra sätt att ta sig fram kollektivt, men spårvagnen slipper de flesta röda ljus och är därför smidig.

– Spårvagnarna har en egen fil, den förkortar nödvändigtvis inte restiden mellan punkt A och punkt B särskilt mycket, men spårvagnen går så ofta att folk som reser slipper hålla reda på tidtabeller och stå och vänta länge på någon hållplats. De kan lita på att den restid de beräknat håller, säger Pekka Sirviö, vd för spårvagnsbolaget i Tammerfors.

När spårvägen diskuterades var ekonomin en av de centrala frågorna, hade staden råd med att bygga en spårväg eller inte? Med facit i hand har det visat sig att byggnadsarbetet gick snabbare än ursprungligen planerat och att budgeten höll med råge.

Eller, fullmäktiges ursprungliga budgettak på 250 miljoner euro höll inte, men den budget på 300 miljoner som projektalliansen gjorde upp när projektet skulle förverkligas lyckades spårvägen underskrida med 34 miljoner.

Den stora skillnaden mellan kostnadsberäkningarna uppstod i och med att spåren nu är fler och vagnarna är större än i den allra första uppskattningen.

Det som gjort att allt gått så smidigt är enligt Sirviö den så kallade alliansmodellen. Den innebär att de inblandade, projektplanerare, beställare, byggherre, byggbolag och alla andra tillsammans tar ansvar för att projektet, i det här fallet spårvägen, genomförs med så få problem som möjligt. Alla förbinder sig från början vid en gemensam målsättning och diskuterar medlen för att nå målet.

– För oss har det bland annat inneburit att då vi inte kunnat börja bygga på något håll för att stadsplanen överklagats, kunde vi i stället bygga någon annanstans och på så sätt hålla tidtabellen, säger Sirviö.

Officiellt togs spårvägen i Tammerfors i användning den 9 augusti och planerna på en utvidgning pågår för fullt. Just nu ligger 15 kilometer spår, om tre år är det meningen att åtta kilometer till ska vara klara. Då går det spårvagnar mellan Hervanta i söder och Lentävänniemi i norr.

Det finns dessutom planer på att bygga ut spårvägen ytterligare, spår är ett utmärkt och ett miljösmart sätt att ordna kollektivtrafiken i stadsområdet, tycker Sirviö.

– Det har också visat sig att spårvägen lockat till investeringar, det byggs bostäder och uppstår arbetstillfällen längs linjen, det här är ett utmärkt stadsutvecklingsprojekt, säger han.

De nuvarande spåren kan också utnyttjas ännu mer i framtiden om det behövs, betonar spårvägsbolagets vd. Dels går det att sätta längre och större vagnar i trafik, dels är det möjligt att låta spårvagnarna gå med tätare intervaller. För busstrafiken skulle en övre gräns för hur mycket den kan öka komma emot i något skede. Men alla former av kollektivtrafik har sin plats och behövs, enligt Sirviö.

De som väntar på spårvagnen den kyliga måndag HBL besöker Tammerfors är alla nöjda med det nya sättet att ta sig fram. Javiera Marchant Aedo är på väg till universitetets campus och brukar ofta ta en elsparkcykel för att ta sig fram så här i coronatider. Men vill man ha med sig en kopp kaffe på resan mot campus så är spårvagnen ett bra alternativ, tycker hon.

– Jag är nöjd med spårvagnen även om kollektivtrafiken fungerade bra även innan, säger hon.

Nöjda är också Matti och Tarja Launonen fast de inte använt spårvagn speciellt mycket ännu. Men spårvagnen är snygg, den går tyst och man tar sig lätt från ett ställe till ett annat längs linjen. Vid många hållplatser är det också lätt att byta till buss vid behov. Paret Launonen tycker att kollektivtrafiken i Tammerfors fungerade bra redan innan, men när de nu får välja är det spårvagn som gäller. Lite kritik kommer Tarja Launonen ändå med.

– Jag förstår inte varför vagnarna ska vara tegelröda, det finns så mycket tegelfärgat i staden annars också. Vagnarna kunde gott ha haft en piggare färg, säger hon.

Pyry Pyykkönen säger att han förhöll sig mycket ljummet till planerna på en spårväg då de först presenterades. Men nu tar han hellre spårvagn än buss när det en gång finns en möjlighet till det.

– Spårvagnen är förvånansvärt bra, bättre än jag räknade med, säger Pyykkönen.

Men trots att både den reviderade budgeten och tidsplanen höll mötte spårvagnsprojektet en hel del utmaningar under arbetets lopp, berättar Pekka Sirviö. Det är alltid besvärligt att bygga nytt i en färdig stadsmiljö och det krävs mycket tålamod av dem som bor i närheten av bygget. Dessutom måste trafiken styras om eftersom Tammerfors huvudgata Hämeenkatu var uppriven i flera år.

– Men vi har varit samspelta kring projektet och det är det som gjort det till en framgång, säger Sirviö.