Extremväder ger feta räkningar

Snö i Florida och rekordkyla i Kanada. Stormar i Mellaneuropa som fäller träd och tar med sig hela tåg. Väderåret 2018 har börjat stormigt medan redan de ekonomiska förlusterna orsakade av väderfenomen i fjol var högre än någonsin förr.

Naturkatastrofer kostade i fjol 11 000 människor livet samtidigt som de ekonomiska förlusterna uppgick till över 300 miljarder dollar eller mer än 260 miljarder euro. Det visar en preliminär sammanställning från den schweiziska återförsäkringsjätten Swiss Re. Summan ligger klart över medeltalet för de senaste tio åren, då skadorna i medeltal varit runt 190 miljarder dollar eller cirka 165 miljarder euro per år.

Annan preliminär statistik visar att fjolåret var det klart varmaste någonsin om man undantar år med väderfenomenet El Niño. I fjol låg temperaturen 0,9 grader över jämförelseperioden 1951–1980, enligt siffror från den amerikanska rymdorganisationen Nasa.

Bild: Maija Hurme

Och människor världen över fick känna av temperaturökningen i form av de många extrema väderhändelser som drabbade klotet. Förra året inträffade närmare 800 sådana händelser, vilket enligt en studie publicerad i tidskriften The Lancet är en ökning med 46 procent sedan 2010. Värst drabbat i fjol var i ekonomiska termer USA.

Även 2018 har börjat med extrema väderfenomen både i Europa och i Nordamerika. Bilder på Niagarafallen på gränsen mellan USA och Kanada som frusit till is och på stormskador i Mellaneuropa har fyllt medierna årets första dagar.

– Det är viktigt att se trender i ett längre perspektiv, men statistiken visar att extrema väderfenomen åstadkommer mer skada nu än tidigare, säger forskarprofessor Adriaan Perrels på Meteorologiska institutet.

Bara början

Perrels ingår i en grupp som undersöker de ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna av klimatförändringen. Han konstaterar att även om man inte bara ser till faktiska siffror utan beaktar också den ekonomiska tillväxten och kapitaltillväxten är trenden den att skadekostnaderna ökar.

Enligt Perrels så beror de ökade ersättningskostnaderna i första hand på att välståndet i världen ökat och på att städer på platser som är byggda på riskabla platser vuxit. Globalt har man ännu inte kunnat påvisa tillräckligt tydligt att det finns ett samband mellan klimattrender och värdet på skadorna, men forskare har påvisat ett samband i länder som Tyskland och USA.

Bild: Maija Hurme

– Det vi måste fråga oss nu är om vi bara sett början på den här utvecklingen och om det är så att kostnaderna för extrema väderfenomen fortsätter att växa, säger Perrels.

Väderfenomenen ställer både till med rena fysiska skador både på egendom och på personer och skador i ekonomiska termer. På långsikt kan det här påverka den ekonomiska tillväxten, även om de kortsiktiga effekterna inte alltid är negativa, påpekar Perrels. Återuppbyggnadsarbetet efter en naturkatastrof kan till exempel erbjuda arbetstillfällen på områden där det annars är ont om jobb.

Nationalekonomiska experter räknar med att samhällsekonomin i allmänhet återvänder till en växande kurva efter naturkatastrofer, men i USA har experter specialiserade på analys av katastroferna påvisat att en viss skada består, omtalar han.

Många orkaner

Swiss Res sammanställning visar att USA var drabbat av ovanligt många orkaner i fjol. Efter orkanerna Wilma, Katrina och Rita 2005 har det byggts mycket nytt i kustområdena och de områdena drabbades i fjol av nya orkaner när Harvey, Irma och Maria drog fram. Bränder i Kalifornien åstadkom stor skada både på egendom och på näringar såsom vinodlingen.

Översvämningar i Sydostasien, hetta i Sydeuropa och orkaner i Australien samt jordbävningen i Mexiko, som inte har med klimatet att göra, hör till de övriga naturkatastrofer försäkringsbolaget nämner i sin översikt.

Det går att öka beredskapen att möta vissa typer av naturkatastrofer, konstaterar Adriaan Perrels. Det gäller till exempel att ha tillräcklig reservkapacitet i energiproduktionen och att bygga vägar och annan infrastruktur tillräckligt hållbart. Försäkringar täcker ekonomiska förluster, men förebygger inte konsekvenserna av en naturkatastrof.

Försäkringsbranschen har internationellt dessutom nu varnat för de problem branschen står inför som en följd av att de klimatrelaterade kostnaderna ökar.

Invasiva arter

Följderna av extrema väderfenomen märks i Finland mest som en följd av det som händer globalt, anser Perrels. Den globala logistiken, osäkerhet på finansmarknaderna, flyktingströmmar och på längre sikt produktionen av livsmedel får återverkningar även här.

– Det har alltid funnits väderrisker, det är ingenting nytt. Och visst kan stormar som ställer till med översvämningar och fäller stora mängder träd få ekonomiska konsekvenser även i Finland, fast de är inte större än att försäkringarna täcker dem. Men ökar skadorna stiger försäkringspremierna.

Kommunerna hos oss har ändrat på byggnadsnormer på grund av översvämningsrisker och risker med stora mängder regnvatten. Men normer rår inte på allt, det visar till exempel elavbrotten i Kajanaland nu, påpekar professorn.

När klimatet blir varmare kommer också nya, invasiva arter hit och det är något som i förlängningen kan drabba vårt jordbruk. Stormar och stora mängder kullfallna träd är också mums för skadeinsekter som breder ut sig och förökar sig snabbt, konstaterar professorn.

Klimatförändringen påverkar väderfenomenen och kommer att fortsätta att göra det även om man globalt lyckas minska utsläppen av växthusgaser betydligt de kommande 30 åren, påpekar Perrels. Det märker man till exempel på att översvämningar som tidigare skedde ungefär en gång på hundra år på vissa områden nu kan komma med 20 eller 30 års mellanrum.

Dyrt med mycket snö

Snökaoset i Nordamerika nu kan jämföras med de snörika vintrarna i huvudstadsregionen 2010 och 2011. När stora vatten är öppna och utan is samtidigt som marken är frusen uppstår väderfenomen som kan liknas vid stora snömaskiner och det kan snöa tiotals centimeter under ett dygn.

Den amerikanska östkusten hör till de områden som drabbats av hård kyla under årets första dagar. Bilden är från Orleans i Massachusetts. Bild: Scott Eisen

– Det blir en dyr affär, säger Perrels.

Han manar till eftertanke när det gäller byggande av både bostäder och infrastruktur. Bygger man på områden som är känsliga för orkaner och översvämningar måste det ske på rätt sätt så att det är hållbart. Och rent konkret borde husbolag se till att dräneringen är i skick, i städer och i parker måste man vara säker på att vattnet absorberas eller kan ledas bort.

– Det är bra att hålla koll på väderleksrapporterna och vara beredd om det finns risk för extremt väder. Mycket av det man kan göra är bra att göra också under normala förhållanden.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00