Experter: Massmordet kan gynna Trump

Bild: JIM LO SCALZO

Massmordet på en gay-klubb i USA utreds som ett terrorbrott. Det kan spela den republikanske presidentkandidaten Donald Trump i händerna.

Det här tror både Mika Aaltola, programdirektör på Utrikespolitiska institutet, och den svenska USA-forskaren Frida Stranne.

– Ska vi säga som så att det här åtminstone inte försämrar Trumps chanser. Stödet för honom har ökat exempelvis efter Parisattackerna och attacken i Kalifornien. Man kan tänka sig att många uppfattar att Trumps hårda linje är något som kan stoppa attacker av det här slaget, säger Aaltola.

– De politiska konsekvenserna beror långt på om fallet har terroristiska drag. Ju mer terroristiska drag, desto större blir de politiska konsekvenserna. Och det stöder dem som driver en så hård linje som möjligt mot terrorister och terrorism. I det här fallet är det Donald Trump.

Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad, manar till försiktighet innan mer än känt om bakgrunden till dådet.

– Man måste vara jätteförsiktig med att spekulera kring vilken riktning det kan påverka valet, säger Stranne.

– Det är klart att man direkt blir orolig att detta kommer att spela Donald Trump i händerna. Är det ett muslimskt klingande namn kan det räcka för att ge bränsle till det Trump har eldat på kring, att dela in människor i grupper.

Utreds som terror

Att massmordet på gay-klubben i Orlando i Florida inledningsvis utreds som ett terrorbrott behöver inte tolkas som att det rör sig om islamistisk extremism, enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögkolan i Sverige.

– Utredningen kan gå åt vilket håll som helst, säger han.

Enligt FBI finns det indikationer på att gärningsmannen Omar Mateen, en amerikansk medborgare i 30-årsåldern med afghanskt ursprung, "kan ha haft sympatier" för islamistisk extremism. Men det är oklart om han har sådana kopplingar eller om han agerade ensam.

– Islamistisk extremism brukar rikta sitt våld mot enskilda individer i först hand. Det har inte skett så ofta att de angripit specifikt den här typen av HBTQ-mål, säger Magnus Ranstorp.

Vapendebatt

Massmordet kan också ge bränsle till den infekterade vapendebatten i USA. Efter tidigare skjutningar har olika läger ofta snabbt försökt ta poänger: Att dödsoffren varit färre om fler varit beväpnade – eller att skjutningen inte hade hänt om det inte funnits så många vapen.

– Mönstret upprepar sig varje gång. Men ytterligare en sådan här dödsskjutning kan ändå ställa diskussionen om vapenlagarna på sin spets. De som vill se lite strängare vapenlagar har på senare år ändå vunnit en hel del mark i opinionen, säger Frida Stranne.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning