Experter eniga: Invandring är lösningen för Finland när färre föds

Redan under 2050-talet beräknas befolkningsmängden i Finland vara mindre än vad den är nu. Nativiteten har sjunkit åtta år i rad, vilket inte skett sedan 1960-talet. Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

Statistikcentralens nya prognos ger en dramatisk bild av hur befolkningen i Finland minskar. Så här kommenterar experter vad utvecklingen innebär och ger lösningar på hur Finland ska tackla problemen.

Om bara sjutton år börjar folkmängden i Finland minska och 2050 kan antalet barn och unga under 15 år vara på en lika låg nivå som på 1870-talet då landet hade bara 2 miljoner invånare, enligt Statistikcentralens prognos.

Fruktsamheten har sjunkit åtta år i rad och i år föds bara 1,43 barn per kvinna. Det är lägre än någonsin i Finlands historia. Samtidigt ökar antalet döda, och invandringen kan inte kompensera bortfallet om utvecklingen fortsätter som nu, visar prognosen.

Det här betyder att den arbetsföra befolkningen minskar, och det finns fler barn, unga och äldre att försörja för dem som är i arbetslivet.

Bilden som Statistikcentralen målar upp är betydligt dystrare än i den senaste prognosen för tre år sedan.

5,62 miljoner är befolkningen 2035, sedan vänder folkmängden nedåt.

1,87 var fruktsamheten i Finland 2010, i år 1,43. Den har sjunkit med en femtedel.

700 000 invånare under 15 år finns det i Finland på 2050-talet.

58 procent minskar den arbetsföra befolkningen fram till 2050.

– Den stora förändringen är den minskade nativiteten, säger överaktuarie Markus Rapo på Statistikcentralen.

Prognosens uppgift är enligt honom att ge beslutsfattarna en bild av vad som väntar.

– Är utvecklingen önskad och om inte, vad behöver göras.

"Radikal förändring"

Effekterna på samhällsekonomin blir enorma om prognosen förverkligas på lång sikt, enligt Tarmo Valkonen, forskningsrådgivare på näringslivets forskningsinstitut Etla och specialiserad på frågor kring finansiering av välfärden och pensionssystemet.

I och med att färre barn föds förbättras försörjningskvoten visserligen de närmaste tjugo åren, men han ser stora faror om trenden håller i sig femtio år framåt.

– Längre fram kommer tåget i gång och då ser det betydligt värre ut än i tidigare scenarier, säger han.

Dessutom är obalansen i det läget betydligt svårare att åtgärda. Valkonen talar om en arbetskraft som då har minskat med 400 000.

2070 beräknas försörjningskvoten vara 81, vilket innebär att det per 100 arbetsföra finns 81 barn eller pensionärer att försörja – att jämföra med att siffran i slutet av fjolåret var 60.

– Vi blir ett mindre folk, säger han.

Minskade skatteintäkter leder till svårigheter att finansiera sjukvården och sociala tjänster, och skattehöjningar kan behövas. Det blir också aktuellt att se över pensionssystemet.

En fråga är till exempel om vi behöver jobba längre, eller om pensionsavgifterna behöver höjas.

Tarmo Valkonen ser en klar lösning på hur Finland ska få fler som arbetar och betalar skatt: Finland behöver mer invandring.

– Det behövs ett politiskt beslut om att vi ska öka invandringen.

Det här hoppas han att politikerna ska inse, och betonar att det även nu, under högkonjunktur enligt honom finns problem med att få immigrerad arbetskraft. Han talar om ett stelt system – där bland annat behovsprövning ingår – som försämrat vår ekonomiska tillväxt.

Tarmo Valkonen påminner ändå om att Statistikcentralens uppgifter är en prognos. Det verkliga utfallet kan ännu förändras till det bättre.

Behov: Familjevänligare Finland

– Den är en väckarklocka, kommenterar Minna Säävälä, direktör för familjeverksamheten på befolkningsförbundet Väestöliitto den färska prognosen.

Enligt henne är det oroande att den sjunkande nativiteten inte är någon kortvarig trend, utan att minskningen har pågått redan en längre tid. Det finns ingen entydig orsak till att färre barn föds i Finland men en sak är tydlig: Förstföderskornas ålder har stigit.

– Det betyder att man har kortare tid på sig att få barn. Det finns ändå biologiska realiteter som gör att folk nödvändigtvis inte hinner få de barn som de tänkt sig.

De som är frivilligt barnlösa har ökat, men befolkningsförbundets undersökningar visar ändå att det är flera i dag som önskar fler barn än vad de får. Det är enligt Säävälä oroväckande.

Som orsak till att barnafödandet senareläggs ges bland annat en känsla av osäkerhet, inte minst på arbetsmarknaden.

– Då ser man inte som ett alternativ att skaffa barn tidigt.

Minna Säävälä kastar bollen till politikerna. Vill man att det ska födas fler barn borde den ekonomiska bördan för den som skaffar barn under studietiden lätta.

Också föräldraledigheterna borde bli mer flexibla.

– Man borde satsa på att göra det lättare att förena barn och arbetsliv så att det inte är antingen eller utan både och.

Barn som föds nu kommer in i arbetslivet först om tjugo trettio år. Vill vi komma åt obalansen i försörjningskvoten lyfter Säävälä fram en ökande invandring som ett betydligt snabbare alternativ.

– Det är önskvärt att fler invandrare kommer till Finland och att de som är här utbildas så att de kan delta i arbetslivet, säger hon.

Dessutom är det viktigt att behålla högutbildad arbetskraft kvar i landet.

Enligt Säävälä är det ändå viktigt att inte se på de invandrade instrumentellt utan beakta hela människan för att välkomna dem in i samhället.

– Det allmänna klimatet påverkar hur lockande Finland är.

"Bra vi blir färre"

Där många är oroade över den sjunkande nativiteten i Finland, lyfter Kristina Lindström, professor i hållbar utveckling vid Helsingfors universitet fram en annan aspekt.

– Om man tänker på klimat och hållbarhet konsumerar vi i Finland väldigt mycket. Ur den synvinkeln är det inte alls så illa att vi inte är så många, säger hon.

I stället för att fler barn ska födas i vårt land, menar hon att arbetskraftsbehovet och befolkningsökningen kan komma genom invandring. Hon betonar vikten av att integrationen fungerar med individuella planer, för att undvika "slöseri med mänskliga resurser".

I Statistikcentralens prognos räknas med en nettoinvandring på 15 000 personer per år.

– Det är förstås olyckligt för de enskilda som inte får de barn som de önskar, betonar hon men sett till klimatavtryck och ur ett mer globalt perspektiv är det däremot ingen dålig utveckling.

Korrigering kl. 21.00: Folkmängden i Finland väntas börja minska om 17 år, inte 12 år som det först stod i artikeln.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Är du vuxen och vill bli närvårdare? Studiestart i mars 2020! Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning