Experter: Be barnet om lov innan du publicerar bilder på nätet

En av barnkonventionens artiklar slår fast att barn har rätt till ett eget privatliv. Det har väckt frågor kring om föräldrar bryter mot barnkonventionen om de lägger upp en bild på sina barn, om barnen själva upplever att bilden är kränkande eller pinsam. Bild: Mostphotos/Monkey Business Images

När barnkonventionen nästa år blir svensk lag ökar barnens skydd, något som på sikt kan leda till nya lagar som påverkar vad föräldrarna får lägga ut på internet. Finsk expert rekommenderar att föräldrar ber om barnets samtycke om det bara är möjligt.

Att dela bilder på sina barn på sociala medier, så kallad "sharenting", utan att ha fått barnens samtycke, har blivit ett omdiskuterat ämne i Sverige den senaste tiden. Detta efter att den amerikanska skådespelaren Gwyneth Paltrow i våras lade ut en bild på sin dotter Apple i en skidlift, något som fick dottern att ryta till i kommentarsfältet.

FN:s barnkonvention innehåller 54 artiklar som slår fast vilka rättigheter som bör gälla för världens barn. Från den 1 januari 2020 blir den svensk lag. Barns rättigheter kommer att stärkas juridiskt, något som kan komma att påverka vilka bilder och vilken information föräldrar får sprida om sina barn på internet utan att bryta mot lagen.

– Det kommer bli tydligare att barns rättigheter måste vägas in, även om det inte står i lagarna att man ska ta hänsyn till barnens bästa eller värna om barnens integritet. Man kommer att kunna lägga barnkonventionen ovanpå de svenska lagarna och tillämpa den direkt, på ett annat sätt än vad man kan i dag, säger Karin Sjömilla Fagerholm, jurist på Barnombudsmannen i Sverige.

En av barnkonventionens artiklar slår fast att barn har rätt till ett eget privatliv. Det har väckt frågor kring om föräldrar bryter mot barnkonventionen om de lägger upp en bild på sina barn, om barnen själva upplever att bilden är kränkande eller pinsam.

Fakta

"Sharenting"

Fenomenet att lägga upp bilder på sina barn på internet kallas för "sharenting".

Föräldrar i Storbritannien lägger i snitt ut runt 1 500 bilder på sina barn innan de fyllt fem år, visar en undersökning från Nominet, som gjordes 2016.

Samma undersökning visar att Facebook är den vanligaste plattformen som föräldrarna delar barnbilderna på.

Källa: Nominet

Men om barnkonventionen kommer att kunna åberopas i ett fall av oönskad "sharenting" går inte att avgöra i nuläget. Först när barnkonventionen blir till lag kommer Sverige att få en praxis för vad domstolarna anser att barnkonventionen innebär och hur den ska tolkas.

Respekt och god sed

I Finland har barnkonventionen varit i kraft sedan 1991 och har en status som kan jämföras med en lag. Precis som Sverige är Finland EU-medlem och följer den europeiska dataskyddsförordningen. Den finländska dataskyddslagen kompletterar dataskyddsförordningen.

– Dataskyddslagen tryggar personuppgifterna och den har egentligen ingen åldersgräns. Lagen omfattar också bilder där barnet kan identifieras, säger Saara Salomaa, specialrådgivare vid Nationella audiovisuella institutets enhet för mediefostran och bildprogram.

Salomaa påpekar att dessa regler inte endast gäller i olika sociala medietjänster utan också till exempel i traditionella medier. I praktiken kommer man alltid överens med vårdnadshavaren om barnet ska fotograferas exempelvis för en tidningsartikel. Sociala medier skiljer sig inte märkbart på den här punkten.

Salomaa rekommenderar dock att föräldrar ber om barnets samtycke om det bara är möjligt. Enligt FN:s barnkonvention har barnen rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som berör dem.

– När barnet blir äldre är det lättare att hantera den här punkten. Jag tycker att det i första hand inte ens handlar om juridik utan respekt och god sed. Knäpper man ett foto på en annan person hör det till saken att fråga om det är okej att lägga upp bilden i sociala medier.

Salomaa upplever att en viktigare fråga är exempelvis mor- och farföräldrar och bekanta som lägger ut bilder på barn utan att fråga vårdnadshavaren eller barnet själv.

– Där ligger en risk för att man kränker skyddet för barnets privatliv men också vårdnadshavarens rätt att bestämma över barnets angelägenheter. I alla beslut som berör barn ska man alltid beakta barnets bästa. Som en representant för en myndighet skulle jag säga att det är i första hand föräldrarna som ska göra dessa avvägningar.

Salomaa uppmanar föräldrar till att tänka efter extra noggrant när det gäller exempelvis bilder där barnet är naket.

– Är det verkligen ändamålsenligt att lägga upp sådana bilder? Bilderna kan hamna på sajter som föräldrarna verkligen inte har avsett dem för. Dessutom kan man som vuxen tänka på att en baby kommer inte att vara baby för evigt och att ett barn i skolåldern kanske inte upplever en gammal bild på hen i bajsblöja som så skojig. Det är bra att reflektera kring detta på ett allmänt mänskligt plan, säger Salomaa.

En naturlig utveckling

Journalisten och författaren Jeanette "Peppe" Öhman har bloggat sedan 2005. Under årens lopp har hon utvecklat en ryggradskänsla för vad som är lämpligt att skriva om eller lägga upp bilder på. Under den tiden som hon själv haft barn har hon upprepade gånger bloggat och poddat om fenomenet "sharenting".

– Mina sociala medier, inklusive bloggen, handlar om mig, men eftersom barnen är en del av mitt liv skulle det vara konstigt om de inte alls figurerade där, säger Öhman.

Hon och hennes man Magnus Silfvenius Öhman gör också tillsammans en podd där de bland annat berättar om sin vardag i Los Angeles. Paret har inte upplevt något särskilt behov att komma överens om några exakta riktlinjer eftersom de är ense om att barnen förtjänar samma respekt som vuxna.

– Min son är nio och jag lägger ytterst sällan ut bilder på honom. Det är inget aktivt beslut, snarare en naturlig utveckling. Han har rätt till sitt privatliv, säger Öhman.

Under årens lopp har Peppe Öhman utvecklat en ryggmärgskänsla för vad som är lämpligt att skriva om eller lägga upp bilder på. Bild: Cata Portin

De få gånger hon lagt ut bilder på honom under de senaste åren har hon alltid kollat med honom först. Däremot är hennes tvååring oftare med på bild.

– Men aldrig när hon är ledsen eller arg, eller befinner sig i en utsatt position, säger Öhman.

För Öhman är bloggen ett jobb men också en sorts offentlig dagbok där hon skriver ner sina tankar och åsikter. Hon tror att barnen till och med kan uppskatta det digitala arkivet när de blir vuxna.

– Jag hade älskat att som vuxen få läsa min mammas blogg och se hur hon tänkte och se mig själv växa upp, säger Öhman.

Handlar om kontext

Dagens situation, där unga människor kan finnas på sociala medier redan före födseln i form av en ultraljudsbild och har bilder från de första åren av sina liv publicerade på olika plattformar, är unik och går knappast att jämföra med något annat tidigare i historien. Det anser Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

– All typ av delning på internet är kontextuell. Var det läggs upp och i vilket sammanhang gör stor skillnad. Skriver föräldern en kränkande eller nedsättande kommentar under bilden på barnet är det såklart något helt annat än att lägga upp en bild med en text där man förklarar hur mysigt man har haft det på stranden, säger Dunkels.

Ett totalförbud mot att lägga upp bilder på sina barn skulle ha negativa konsekvenser, menar hon. Det skulle bli ett stort hinder för en stor nätkultur som finns i dag, där man berättar om sitt liv, ber om råd, och ger råd till andra.

– En begränsning av det skulle vara ett stort ingrepp, som man i så fall skulle behöva tänka igenom ordentligt, säger Dunkels.

Enligt Dunkels är det viktigt att föräldrar gör det till en rutin att fråga barnen innan man lägger upp en bild på dem. Det kan också vara bra att fundera över sina egna motiv bakom att lägga upp bilden.

– Som förälder kan man tänka efter en extra gång så att man vet att man inte objektifierar barnet och att barnet inte bara blir en accessoar i ens liv.

Ett totalförbud mot att lägga upp bilder på sina barn skulle ha negativa konsekvenser, anser forskaren Elza Dunkels. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning