Expert om Polen: Vi har kanske varit blåögda

Polen får hård kritik av experterna i Venedigkommissionen, som kom med sitt utlåtande i fredags. – Inställningen till författningsrätten är som ett principlöst spel, säger en oroad medlem i kommissionen, professor Kaarlo Tuori.

– Det var deprimerande, säger akademiprofessor Kaarlo Tuori på sitt arbetsrum i Porthania, nyligen hemkommen från Venedigkommissionens möte där han i torsdags träffade Polens delegation.

Finländska Kaarlo Tuori är en av sex internationella laglärda som kommenterat den färska polska regeringens kontroversiella lagändringar om rättsväsendet.

I Venedig hade den polska delegationen fört en argumentationsstrategi som liknar den försvarsadvokater har för sina klienter – ett sätt som inte passar sig när det gäller rättsstatsprincip och demokrati, beskriver han.

Med några års perspektiv har också Ungern och Rumänien varit under lupp. Har det skett en tillbakagång, eller har vi européer fallit i tillfällig blindo tidigare?

– Risken har funnits där, men kanske har vi också varit alltför blåögda och optimistiska, funderar Tuori, med 18 års erfarenhet av Venedigkommissionen.

Politiskt slagfält

I Polen har protester och oro pågått sedan det högernationalistiska partiet Lag och Rättvisa (PiS), som skrällde i polska valet i höstas och fick egen majoritet, började driva igenom lagändringar i hastig takt.

Den mest uppmärksammade lagen försvårar arbetet för författningsdomstolen – den domstol som i sin tur ska pröva alla andra lagändringar mot grundlagen – genom att kräva en högre närvaro och mer kvalificerad majoritet än vad som är brukligt i liknande domstolar i Europa. Dessutom ströks lagtexten om domarnas oberoende, också det med ödesdiger symbolik.

Ett absurt moment 22 inträffade då författningsdomstolen skulle behandla den nya lagen om sig själv. Polens regering ville inte veta av dess utlåtande, eftersom regeringen ansåg att författningsdomstolen borde ha fungerat enligt den nya lagen redan då den granskade sagda lag.

– Det är inte domstolarnas fel det som skett, utan det handlar om de politiska strukturerna kring dem, säger Tuori, som beskriver attityden till författningsrätten som "ett närmast principlöst spel".

– Att få till stånd en politisk kultur där man har respekt för instanser och respekt över partigränserna tar tid.

Partiledare oberörbar i kulissen

I vintras klubbades den lika uppmärksammade medielagen igenom, som hade som mål att dra statliga medier närmare beslutsfattarna, och ge regeringen möjlighet att utse och avskeda mediechefer.

Tuori oroar sig också över att det styrande partiet i Polen har en de facto ledning som inte har någon formell roll och som inte går att få tummen på: partiledaren Jaroslaw Kaczynski, som håller sig i kulisserna, men rycker i trådarna på premiärminister Beata Szydlo och president Andrzej Duda.

Venedigkommissionens utlåtande är kritiskt. Bland annat anses de nya lagarna försvåra författningsdomstolens möjligheter att göra sitt arbete. Dessutom blir utnämningen av domare lätt väldigt politisk då det räcker med enkel majoritet i sejmen, parlamentet, och därför är rekommendationen att det borde ske med kvalificerad majoritet för att uppnå mer parlamentarism och involvera oppositionen.

Venedigkommissionen grundades för att stödja utvecklingen av grundlag och rättsstat i de nya demokratierna i Europa efter kalla kriget, men har under senare tid fått erfara att alla framsteg man tagit för givna kan ställas på ända.

Ungerns författningsdomstol hade redan hunnit beskrivas som primus inter pares och Polen som det kanske mest stabila landet av de nya demokratierna.

– Det som plötsligt hänt har varit en stor besvikelse.

"Winner takes it all"

Problemet som funnits under ytan är att också statsinstanser som ska vara oberoende ses som partipolitiska slagfält, säger Tuori. Venedigkommissionen fick bland annat uppleva att domarna beskrevs som partirepresentanter, med politisk färgkodning och allt – något som de rättslärda reagerade starkt emot.

– Det finns en formell demokrati, men samtidigt ett inbitet tänkande där winner takes it all – den som fått majoriteten i ett val anser sig berättigad att få inflytande i alla instanser, och det sträcker sig också till författningsdomstolarna, säger Tuori och avser inte bara Polen.

I Rumänien var till exempel problemet att det inte ens gick att samarbeta om presidenten och premiärministern var från olika partier.

Också EU-kommissionen, som nu för första gången beslutat ta till det nya rättsstatsförfarandet som uppstod efter fallet med Ungern, har väntat på utlåtandet men hur ärendet fortsätter dels i Europarådet och dels inom EU är öppet.

Tuori bedömer att tröskeln kan vara hög inom EU att gå så långt att det faktiskt blir sanktioner. Rättsstatsförfarandet bygger på att det först ska ske en dialog. Samtidigt finns det partier i hela Europa som motsätter sig överstatlighet – också Finlands utrikesminister Timo Soini (Sannf) har skrivit i sin blogg att EU inte ska sätta sig över ett medlemslands demokrati.

Tuori vill inte kommentera Soini, men drar paralleller till hur de europeiska systerpartierna fungerar.

– Det kan vara ett hinder för EU:s agerande. I Ungern är ju Fidesz en del av det europeiska konservativa partiet EPP, som skyddade det, säger Tuori.

PiS är systerparti med Sannfinländarna men har den här gången inte samma skydd, och processen fortsätter.

– Som medlem av Venedigkommissionen hoppas jag att alla politiska krafter tar vår rapport på allvar.

Venedigkommissionen

Vem? Akademiprofessor Kaarlo Tuori, Helsingfors universitet, är en av medlemmarna i Venedigkommissionen, tillsatt av Europarådet. De övriga internationella experterna i gruppen som bedömt Polens lagändring kommer från Belgien, USA, Tjeckien, Malta och Österrike.

Vad? Venedigkommissionen är ett rådgivande organ inom Europarådet, men medlemsländerna är ännu fler än medlemsländerna i Europarådet. Venedigkommissionen består av experter inom statsrätt, särskilt författningsrätt och internationell rätt. Den inrättades efter Berlinmurens fall för att bistå de nya demokratierna med grundlagskunskap.

Varför? Polens regering bad Venedigkommissionen ge sitt utlåtande om de lagändringar som berör den polska grundlagsdomstolen. Utlåtandet blev klart i fredags. Europarådet kan välja att gå vidare med ärendet. Också EU har parallellt satt i gång sitt eget rättsstatsförfarande, som sker i flera steg, där det första är dialog och förhandling. I slutändan kan ett medlemsland i princip bestraffas med att bli av med sin rösträtt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00