Expert: För låga krav på fallskärmsflyg i Sverige

Hans Kjäll, flygsäkerhetsexpert på Nordic Safety Analysis Group. Bild: Henrik Witt/TT

Regelverket för fallskärmsplan bör ses över och skärpas, anser flygsäkerhetsexpert Hans Kjäll. "Det är inte pilotens fel att regelverket inte håller."

Planet som kraschade i Örebro i Sverige på torsdagskvällen var ett gammalt exemplar från år 1966 enligt luftfartygsregistret, berättar Hans Kjäll. Men det behöver inte påverka säkerheten även om utrustningen är mer primitiv.

– Är det så att man har följt tillsynsschemat så är i stort sett flygsäkerheten konstant, säger han.

Måste se verkligheten

Däremot är han kritisk till att tillsynen ska utföras av operatören själv som fyller i ett papper och skickar tillbaka till tillsynsmyndigheten.

– Ser man resultatet med 18 omkomna på två år så är det här fel metod. Tillsynen måste tillbaka till en nivå där man ser på verkligheten och inte ett papper.

Han syftar på de omkomna i kraschen i Örebro samt de nio som omkom i flygkraschen i Umeå år 2019. Vad de båda olyckorna har gemensamt är regelverket, tillsynsprocessen och Transportstyrelsens roll i att delegera ansvar för tillsyn, säger Kjäll.

Det är också fel att fallskärmshoppningsplan råder under regelverket för privatflyg när det egentligen är kommersiellt flyg, enligt Kjäll.

Planet som störtade godkändes för flygning senast i mars 2021. Bild: Rickard Andersson

– Det är stor skillnad i kraven på privat flyg och kommersiellt flyg.

De som bokar en resa med kommersiellt flyg betalar för att resa säkert, säger Kjäll.

– Det kostar med flygsäkerhet. Men vad kostar det att slå ihjäl 18 unga människor, frågar han retoriskt och fortsätter:

– Det kostar enormt mycket för samhället och för anhöriga. Oj oj oj.

"Piloten är ett offer"

Nu hoppas han att utredningen från Statens haverikommission (SHK) kommer att lyfta blicken och titta på de övergripande reglerna när de pekar ut orsaken till olyckan.

– I Umeåkraschen klandrade svenska Haverikommissionen bara piloten och säger vagt att piloten borde ha bättre utbildning. Regelverket måste göras om så att kraven ökar på piloten och proceduren för att kontrollera piloten.

SHK konstaterade i sin rapport om olyckan i Umeå att flygplanet var för baktungt och något överlastat vid start, vilket ska ha varit svårt för piloten att upptäcka eftersom denne saknade uppgifter om hopparnas vikt. SHK bedömde även att pilotens erfarenhet inte stod i paritet med de komplexa förhållanden som rådde vid tillfället för olyckan.

Resterna av flygplanet på Storsandskär utanför Umeå den 15 juli 2019. Samtliga ombord, nio personer, omkom i olyckan. Arkivbild. Bild: Erik Abel/TT

Hans Kjäll har haft kontakt med föräldrarna till piloten som omkom i Umeå och berättar att de är helt knäckta fortfarande, båda av att förlora sitt barn men även för att han fick hela skulden, som Kjäll uttrycker det.

– Piloten är ett offer för ett regelverk som inte är tillräckligt strängt. Det kan ju inte piloten hjälpa. Man måste lyfta det till en högre nivå.

Inom 30 dagar ska SHK redovisa omständigheterna för olyckan i Örebro och slutrapporten kommer om cirka ett år, enligt Hans Kjäll. Men det är för lång tid att vänta på rapporten innan regelverket ses över, anser flygsäkerhetsexperten.

– Transportstyrelsen borde starta en översyn omgående. Jag vet inte hur man ska lösa det formellt i nuläget, men det behöver lyftas nu annars går vi ett år till med samma regelverk.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning