Expert: Colombia behöver nytt fredsavtal fort

Bild: Ivan Valencia

Märkligt och överraskande. Så ser flera experter och forskare på valet av fredspristagare.

Latinamerikakännaren Mikael Wigell blev överraskad av att Nobels fredspris gick till Colombias president Juan Manuel Santos. Wigell antog att Colombia förlorat sina chanser att få priset när folket röstade nej till fredsavtalet i söndags.

Wigell, som arbetar vid Utrikespolitiska institutet, tror att Nobelpriset kan komma att stärka den impopulära Santos ställning en aning.

– Men man ska inte hoppas för mycket, säger Wigell till FNB.

Enligt honom glömde Santos ja-kampanj i folkomröstningen att förklara nyttan med fredsavtalet för folket. Att nej-sidan vann var till stor del en protest mot eliten, säger Wigell.

Nu behöver man snabbt få fram ett nytt eller ett omskrivet avtal, säger han.

– Farcrebellerna i djungeln känner sig litet otrygga nu, och de överlämnar inte sina vapen.

I förhandsspekulationerna nämndes förutom Santos också Farcledaren Timoleón Jiménez. Wigell tror inte att det är något problem att Santos får priset ensam. Snarare kunde det ha väckt ont blod om även Farc hade belönats med Nobels fredspris.

– Farc är en så hatad organisation i Colombia, påminner Wigell.

Överraskning

Även fredsforskaren Peter Wallensteen är överraskad över att Santos fick priset men anser samtidigt att argumenten är rimliga – att Nobelkommittén vill fortsätta uppmuntra till ett fredligt slut på konflikten i Colombia.

Wallensteen är överraskad över att inte priset gick till båda parter i förhandlingarna.

– Nobelkommitténs ordförande ville ju inte alls kommentera varför man inte gav det till Farc. Det är ju överraskningen. Normalt hade man förväntat sig att båda sidor skulle få priset, men här betonar man då Santos som förhandlare och statschef.

Dan Smith på det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri håller med.

– Det krävs minst två parter för att få slut på ett krig. Men jag noterar att man tidigare inte inkluderade IRA när den irländska fredsprocessen prisades. Om man tar tjuren vid hornen och ger priset till en fredsprocess som ännu inte fått folkets godkännande, då hade jag gett det till båda sidor.

Inget ensamjobb

Agnes Hellström, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, understryker att bland andra kvinnor och civilsamhället varit delaktiga i den långa fredsprocessen. Att Nobelkommittén då lägger fokus på en part är problematiskt, ett sätt att exkludera de andra som spelat en viktig roll.

– Man kan ju inte föra fredssamtal ensam, konstaterar hon.

Mats Karlsson, direktör vid Utrikespolitiska institutet i Sverige, anser att Colombias president gjort sig väl förtjänt av priset.

– Det är ännu viktigare nu när osäkerheten i Colombia är så stor, säger han.

Kan ge freden en skjuts

Karlsson beskriver konflikten med Farcgerillan som den värsta i Latinamerika. Han säger att priset kan ge fredsprocessen en skjuts i ljuset av att colombianerna röstade nej till avtalet i förra helgens folkomröstning.

Att Nobelkommittén inte lyfter fram båda sidorna i förhandlingen kommenterar Mats Karlsson så här:

– Man ville fokusera på offren. Och Juan Manuel Santos har verkligen tagit ledningen i fredsarbetet. Han är en viktig symbol, både för offren och för demokratin i Colombia. 

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning