Exceptionell brist på vårdare drabbar Raseborg och Borgå

Vid Raseborgs hälsovårdscentral finns flera öppna vakanser för sjukskötare och närvårdare. Bild: Nina Ahtola/HBL-arkiv

Behovet av vårdare är skriande i de tvåspråkiga regionerna. – Vi har aldrig haft så svårt att hitta sjukskötare och närvårdare som nu, säger Benita Öberg, social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg.

Sedan början av sommaren har Raseborgs stad letat med ljus och lykta efter personal till bland annat hälsovårdscentralens vårdavdelning och hemvården. I brist på vårdare tvingades man till slut dra ner på antalet platser.

Vid Borgå sjukhus ledde personalbristen i somras till att man tvingades stänga en hel vårdavdelning.

– Läget är exceptionellt, så här svårt har det aldrig varit tidigare. Vi har fortfarande flera vakanser och jag vet att många grannkommuner har samma problem, säger Benita Öberg, social- och hälsovårdsdirektör i Raseborg.

– Speciellt svårt verkar läget vara på tvåspråkiga orter, svenskan kan vara en tröskel för många. Så jo, det är jobbigt just nu.

Enligt Öberg kan man därför inte köra med full kapacitet, och många klienter vårdas på fel platser. I stället för att till exempel flyttas över till primärsjukvården måste många äldre ligga kvar på den specialiserade sjukvårdens enheter eftersom det är fullt överallt.

– Verksamheten har lidit sedan slutet av maj, det finns helt enkelt inte tillräckligt med ändamålsenliga vård- och boendeplatser.

Smittspårning, testning och vaccinering belastar primärvården i många regioner. Behovet av vårdare är stort. Bild: Kristoffer Åberg

Vid Raseborgs sjukhus har chefsläkare Fredrik Forsström haft liknande svårigheter att hitta vikarier, men där har man tills vidare klarat sig resursmässigt.

– Coronan har delvis påverkat läget, mycket resurser går till smittspårningen just nu. Samtidigt verkar allt färre söka sig till vårdyrket. Jag har hört om flera sjukskötare som bytt bransch under coronatiden. Många upplever att jobbet inte är tillräckligt givande och att ens insats inte uppskattas.

Också Öberg har hört om vårdare som lämnar branschen i spåren efter coronan.

– Det är svårt att locka folk till vårdutbildningen. Många har fått en väldigt negativ bild av yrket.

Smittspårning slukar resurser

Vid Borgå sjukhus har coronabekämpningen tärt hårt på personalresurserna. Enligt ledande överskötare Tuulia Koponen tvingades man dra ner på patientplatserna under sommaren. Just nu ser läget aningen ljusare ut, berättar hon.

– Mycket resurser går fortfarande till vaccineringar, smittspårning och provtagning. Det går ut över alla andra behov.

Enligt Koponen satsar man hela tiden på att aktivt rekrytera ny personal, men konkurrensen om de få som finns är hård.

– Jag tror inte att tvåspråkigheten påverkar vår rekrytering, men däremot ligger vi nära Helsingfors som lockar många. Efterfrågan på vårdare är stor överallt just nu.

Marja Renholm, förvaltningsöverskötare vid Helsingfors universitetssjukhus, menar att bristen är nationell.

– Vi har också brist på vårdpersonal, det varierar på olika avdelningar och enheter. På sommaren var bristen speciellt stor inom primärvården vilket ledde till köer vid akutjouren som inte kunde skicka patienter vidare.

Enligt Renholm är många resurser låsta vid vaccineringen och smittspårningen inom HUS-området.

– Bara inom coronatestningen jobbar kring tusen personer.

Vad är konsekvenserna av det?

– Tyvärr har vi tvingats att dra ner på antalet patientplatser i vissa enheter och flyttat framåt mindre akut vård. Men patientsäkerheten riskeras inte.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning