Ex-direktören om metroupphandlingen: Vi skulle vara hjältar

Matti Lahdenranta får råd av trafikverket HST:s advokat Timo Ruikka inför rättegången om vem som gjorde vad för att Helsingfors och Esbo skulle få en förarlös metrobana. Bild: Tommy Pohjola

– Vi hade ingen anledning att hålla inne med det vi visste om metrobanan, säger trafikverkets före detta chef Matti Lahdenranta. Enligt honom själv hade han järnkoll på byggarbetet.

Allt var rentav kanon i början. Den krångliga upphandlingen firades med ett avtal i slutet av 2008. Metron i Helsingfors skulle bli förarlös och den som fick uppdraget var den internationella jätten Siemens.

– De var som i alla projekt. Förstås ville alla genast utföra hjältedåd. Och det var just inga problem i projektet det första året.

Det säger den före detta verkställande direktören för Helsingfors stads trafikverk HST Matti Lahdenranta.

Ex-vd:n är i dag 67 år gammal och pensionär sedan fyra år. Ungefär samma tid har gått sedan han var i samma tingsrätt som målsägande. Då förlorade Lahdenranta och trafikverket en tvist om offentlighetslagens tidsgränser.

På tisdagen vittnar han för den förra arbetsgivaren.

– Nog har jag följt med automatmetroprojektet. Jag har filer på min dator. Det är lite av en hobby, förklarar Matti Lahdenranta i tingsrätten.

Framåt i god tro

Tvisten handlar om en affär som aldrig blev av men ändå kostar stadsborna hundratals miljoner euro nu och i framtiden. Samtidigt som rättegången om avtalet som slopades pågår startar trafikverket HST en ny utredning om det förarlösa tåget. Argumenten i dag påminner om dem som framfördes för över tio år sedan: Det är trångt, mera trångt blir det och det ska sparas pengar. Folks tid har till exempel ett pris. Arbetsresor och åkandet till olika köpcenter och vårdcentraler kostar.

– På markytan skulle bussarna bli färre, Spårvagnarna kanske också. Bilarna skulle bli färre. Det var sådana fördelar, säger Matti Lahdenranta.

Västmetron som skulle vara förarlös startade för ett år sedan, fyra år försenad. Nya banan har tekniska problem, det finns inte tillräckligt många förare i tågen och det är trängsel i dem. Därför infördes nyligen fyra nya busslinjer som på vardagar och i rusningstid kör på motortrafikleden mellan perifera men folkrika delar i Esbo och Helsingfors centrum.

– Vi trodde på projektet och hade ingen anledning att mörka information för Siemens, säger Matti Lahdenranta.

Drömmar går i kras

Enligt Matti Lahdenranta fanns och finns inget gräl med Siemens, som enligt hans uppfattning fick ett glasklart jobb som bolaget också lovade att utföra. För en utomstående är tvisten märklig även därför att Siemens är en stor aktör i samhället. Ett av trafikverket HST:s rättsbiträden bekräftar för Hufvudstadsbladet att situationen är konstig för sannolikt kommer parterna att samarbeta i framtiden.

Problemen i upphandlingen blev tydliga i maj 2009, alltså endast ett knappt halvår efter att avtalet om det förarlösa metrotåget undertecknats. Plötsligt fanns uppemot 200 dokument att ta ställning till.

– Kanske var vi lite överraskade. Vi trodde inte att Siemens skulle komma med så många frågor. Bolaget hade sagt oss att allt är under kontroll, säger Matti Lahdenranta och fortsätter:

– Som jag ser det köpte vi en produkt utifrån principen nycklarna i handen.

Men mera snett skulle det gå. Enligt Lahdenrantas vittnesmål fortsatte felmeddelandena att strömma in till trafikverket HST i Helsingfors. En dag krävde Siemens också ersättningar. Mera tid för att genomföra projektet måste det också finnas.

– Vi fattade ingenting. Plötsligt var allt vårt fel.

Men något gräl är det då inte.

– Inte mellan personer. Detta är en sakfråga, säger Matti Lahdenranta till HBL.

Övervakade sig själv

Matti Lahdenranta följde noga med utvecklingen. Det var inte särskilt svårt för som han säger fanns det inte samtidigt några andra stora upphandlingar eller projekt vid trafikverket HST som skulle ha stört fokus. Att så mycket var i svår knut våren 2011 förklarar han med Siemens beteende.

– I ett skede verkade det för oss som att Siemens skickade ingenjörer och planerare till Helsingfors helt utan befogenheter men de hade nog krav på ersättningar, minns Lahdenranta.

Under ett tidigt skede av rättegången berättar Matti Lahdenranta att trafikverket HST var en myndighet som granskade sig själv. Det var möjligt på grund av en föråldrad lagstiftning som uppdaterades först i mars 2016.

– Vi gjorde allt enligt lagen och har olycksstatistiken på vår sida, säger Matti Lahdenranta.

Uppgiften att allt gick rätt till är förstås svår att kontrollera då trafikverket HST, en myndighet, tidigare synade sin egen verksamhet. Att spårvägslagen sedan skrevs om så att den omfattar också metrobanan försnabbades av kritiken av myndighetsrollen som riksdagens justitieombud Petri Jääskeläinen framförde. I dag granskas trafikverkets metrorutiner av statliga Trafi.

Kopplingarna i den gamla metrovagnen vittnar om ett ofullbordat projekt. Den förarlösa metron slopades för snart fyra år sedan men lär vara på ritbordet igen. Bild: Richard Nordgren

Hur mycket ska en vd veta?

När Helsingfors tingsrätt sammanträder finns det i sal 516 flera hyllmeter papper i blå, svarta och vita mappar. De säger alla en sak om hur snårig tvisten är. Rättegångens tre domare Riitta Savolainen, Henrik Härkönen och Karita Lassila är inte slumpmässigt just här. De har utsetts för att de är erfarna och har sakkännedom av företagsjuridik och upphandlingar.

Matti Lahdenranta vittnar på tisdag förmiddag som den förra arbetsgivaren HST:s vittne. På eftermiddagen är det Siemens tur att ställa honom frågor. Då blir stämningen mera tryckt.

– Vi köpte en förarlös metro. Det är min uppfattning.

På Siemens sida undrar rättsbiträdet Petra Kiurunen exakt vem det var hos Trafikverket HST som fattade beslut om upphandlingens dokumentation? Hon frågar flera gånger om samma sak eftersom ex-vd:ns svar enligt henne är så svävande. Till slut finns en lista med namn, projektchefer och sakkunniga. De som nämns är Seppo Vepsäläinen, Ville Lehmuskoski, Tuija Heinlahti-Guillén, Yrjö Judström, Kimmo Reiman, Tapio Hölttä och Jyri Kaisla.

– Jag var verkställande direktör och ansvarig för allt, säger Matti Lahdenranta.

I det här skedet grumlas hans egna intresse för den förarlösa metron och händelserna i projektet. Vittnets minne sviker. Han vill inte riktigt komma ihåg en expert som kopplats in hos Trafikverket HST.

– Jürg… Jürgen. Ja just det, Jörg Schütte. Det fanns en sådan man också, säger Matti Lahdenranta.

Av Siemens utfrågning förstår man att Schütte hade i uppgift att granska tågens och metrobanans säkerhet för ledningsgruppen som bestod av både bolagets och HST:s sakkunniga. Och det fanns problem bland annat med bromsarna i tågvagnarna, enligt Jörg Schütte. Som Siemens ser det var det trafikverket HST:s uppgift att åtgärda felen.

När automatiseringsprojektet började var Jörg Schütte professor vid Dresdens tekniska universitet i Tyskland och en av experterna som ofta anlitades för metroprojekt ute i världen. En kändis i kretsarna, alltså

Den före detta vd:n Matti Lahdenranta upprepar, kanske lite irriterad:

– Vi köpte ett automatiskt tåg och Siemens kontrollerade vagnarna innan vi slöt avtalet. Vi krävde inget extra.

Rättegången fortsätter. Och den förarlösa metron är fortfarande en dyr dröm i huvudstadsregionen.

*Artikeln är uppdaterad klockan 14.30. Då hade Matti Lahdenranta hörts i över fyra timmar i egenskap av vittne. ** Rättelse 31.10.2018. Det var Petri Jääskeläinen som var riksdagens JO, inte Jaakko Jonkka som det felaktigt påstods.

Bakgrund

Detta handlar det om

Helsingfors ville i början på 2000-talet bygga en förarlös metro utifrån tågvagnar som redan fanns. Inget skulle skrotas och förarna skulle bort. Den årliga besparingen räknades i flera miljoner euro.

Avtalet med metroleverantören Siemens gjordes i december 2008. Trafikverket HST sade upp avtalet i januari 2015.

Västmetron byggdes med tanke på det förarlösa tåget, som skulle köra med flera avgångar men kortare tåg och som därför förutsatte 45 meter kortare perronger på stationerna.

Samtidigt med tvisten i Helsingfors tingsrätt startar trafikverket HST upp en ny utredning om det förarlösa tåget.

Enligt Siemens skulle automatiseringen ha lyckats och misslyckandet beror på trafikverket HST, som metroleverantören anser att gav en fel bild av både tågen och banans säkerhet.

Tingsrättens behandling pågår till midsommaren 2019.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning